Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Vad utgår högstadieelever från när de väljer till gymnasiet?
5Poäng
Linn
Hej!
Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?
Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)
Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.
Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.
Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>
De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).
Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.
Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:
En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!
En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>
Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.
Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:
- elevens egna intressen
- tryck från samhället, föräldrarna och kompisar
- vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)
- vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)
- en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.
Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.
Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.
Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare").
Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!
Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)
Hej, Jag studerar på komvux mot naturvetenskap/teknik. Den kursen kräver 2400 poäng. Just nu har jag avklarat 1800 poäng. Tänker läsa 5 kurser till på 500 poäng. Totallt blir det 2300 poäng + kursen komvuxarbete mot naturvetenskap/teknik 100...
Milla : :
Hej!Komvuxarbete, 100 poäng, ingår inom komvuxexamens 2400 poäng; det är alltså 2300 poäng + 100p.komvuxarbete = 2400poäng som ingår i examensbevis från komvux, oavsett vilken sort komvux-examen det handlar om.
Hej! Väger betyget av en 100 poängs kurs i gymnasiet tyngre än betyget från en 50 poängs kurs? Jag läser engelska 7 och vill eventuellt höja upp mitt betyg till ett B då den är en 100 poängs kurs och mina lärare sa att betyget...
Milla : :
Hej,ja, det stämmer. Ett betyg i en 100poängs kurs "väger" dubbelt så mycket som i en 50poängs-kurs. Exempel:vi säger att en elev har E betygen i en 100p.kurs t.ex en... Läs hela svaret
Hej! Jag studerar nu moderna språk Steg 3 i gymnasiet. Enligt Skolverket ska jag få 100 poäng. Jag frågar, är det någon betydelse eller skillnad när jag får betyg A, B, C , D eller E på provet?
Milla : :
Hej,100poäng är det kursens "omfattning" (hur Stor kursen är). De flesta gymnasiala kurser har omfattning ("volym" på 100 gymnasiala poäng. Vilket betyg i kursen moderna språk 3... Läs hela svaret
Hej, Först och främst, tack för en otroligt bra sida. Ni gör ett fantastiskt jobb! Min situation är följande. Har ett slutbetyg från 2015. Mitt meritvärde är 21,22 (BII). Jag har under flera års tid genomfört massvis med prövningar...
Mikael: :
Som vi tolkar reglerna så borde du få en höjning på + cirka 0.21 (50 poäng fler ökar ”volymen” så höjningen blir mindre än 0.22). Svarar med reservation: reglerna eller deras... Läs hela svaret
Hej, Finns det något officiellt dokument typ skolverket på engelska där det framgår på hur det svenska gymnasiesystemet är uppbyggt kring antal timmar lästa för varje ämne? Behöver det för studier utomlands , måste redovisa hur...
Julia: :
Hej Nina,se info på skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?matematikVarje gymnasiekurs i matematik (numera, sedan reformen Gy2011/Vux2012)... Läs hela svaret
Hej! När jag läste kursen ”handel & specialisering” var den på 200 poäng. Har ett slutbetyg på 2350 poäng. Vad händer ifall jag gör en prövning i den kursen nu, då den enbart är på 100 poäng enligt det nya...
Anna: :
Hej Hanna,det är egentligen en fråga till Antagning.se som kommer att räkna ut ditt nya jämförelsetal/meritvärde, efter höjningen. Jag tror att... Läs hela svaret
Hej! Hur många poäng höjs mitt betygssnitt om jag höjer en 100-poängskurs från ett F till ett E, respektive C? Idag har jag 18.85 med full merit. Tack på förhand!
Julia: :
Hej Alexandra,om du höjer betyget i en 100p.kurs från F till E så höjs ditt Jämförelsetal med ca + 0.4 och om du höjer från E till C - i så fall med ca + 0.6... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om någon här vet hur mycket ens gymnasiala meritvärde höjs av att man höjer sitt betyg i en 100 poängskurs en enhet (dvs E->D, D->C, C->B eller B->A)? Jag har hört olika siffror angående detta och är därför...
Julia: :
Hej Lukas,att höja betyget i en 100p.kurs "ett steg" alltså t.ex från E till D eller från B till A ger höjning på cirka + 0.1.VänligenJulia SYV
Hej jag skulle ha läst kemi 2 just nu men hoppade av mitt i terminen eftersom att jag tyckte att det var för svårt och jag hade inte motivationen att lära mig då mycket hände i mitt liv. Jag funderar dock på om jag behöver Kemi 2 när jag ska...
Mikael: :
Hej Erika,om man läser kemi 2 på komvux på Heltid, tar det fem veckor.HälsningarMikael
Anna: :
Det är olika på olika skolor - vissa kör med dubbla lektioner; kursen Idrott och hälsa 1 är på 100 undervisningstimmar men de kan vara fördelade väldigt olika på... Läs hela svaret
Hej!
Jag kommer att ha 2350 poäng när jag har läst färdigt alla ämnen som krävs för högskoleförberedande programmet (humanistiska programmet) - och än så länge är alla som är färdiglästa godkända. Jag träffade en SYV för några veckor sedan för att prata om gymnasieexamen och nu känner mig...
Daniel: :
Hej Maria,anledning till varför du måste ha exakt 2400 poäng för att ta ut examen från Komvux är följande: kursernas betyg ska räknas in i ditt... Läs hela svaret
Hej! Jag går samhälle beteendevetenskap och tar studenten nu till sommaren! Jag hade planerat att åka till USA i sen september eller oktober som Au Pair men fick idag reda på att man måste ha en gymnasieexamen för det. Jag har F i Matte 1b, 2b och naturkunskap 1b. Jag vet att det är matte 1b som...
Daniel: :
Hej Klara,
du kan läsa Matematik 1a på komvux, som är lite lättare mattekurs; det går att ta ut examen från komvux med godkänt betyg i matte 1a även om examen... Läs hela svaret
Kan man läsa naturvetenskap 1 även om man läser motsvarande naturvetenskap programmet? Jag läser på komvux och jag behöver samla 2400 gymnasiet poäng. Som är inte lätt tycker jag. Har ingen gymnasiet behörighet från mitt land heller. Kan man läsa naturkunskap 1 för gymnasiet poängs skull
Peter: :
Hej!Min bedömning är att du inte kan ha Naturkunskapskurser (Nk1b eller Nk1a1 eller Nk1a2 eller Nk2) om du samtidigt har Biologi, Kemi och fysik-kurserna; i samma examensbevis får ej ingå kurser som till "stora delar"... Läs hela svaret