Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32148 frågor besvarade.
Vilka kurser kan jag läsa för att kunna söka in till KPU?
2Poäng
Elina
Hej! Jag vill läsa 120hp i matematik för att kunna söka in till kpu mot gymnasiet och bli matematiklärare. Nu när jag ska söka inför hösten så undrar jag vilka kurser som jag skulle kunna läsa för att bli behörig? Jag skulle behöva ha hjälp med en studieplan med kurserna. Jag vill helst läsa på distans och har hittat en kurs från Stockholms universitet som heter Matematik 1 och är på 30 hp att söka och förhoppningsvis läsa till hösten. Om jag skulle göra det, vilka kurser ska jag läsa efteråt så jag kommer upp i 120 hp som krävs? Jag vill läsa mer än heltid så jag får ihop 120hp på 1,5år (start nu till hösten) och jag har redan börjat så nu den här vårterminen läser jag 7,5hp.
Tänkte även kolla, har hört att man kan läsa 90hp och då söka in till kpu mot högstadiet, kan man efter kpu då ansöka om att undervisa på gymnasiet?
det är rätt krångligt med lärar-behörigheter. Det som gäller idag är att behörig gymnasielärare är även behörig att undervisa i samma ämne på grundskolan, men inte tvärtom. Det blir troligtvis möjligt även i framtiden (dock inte helt säkert då förändringar kan inträffa) - att i efterhand utöka sin lärarbehörighet... men exakt hur, när och vad som kommer att krävas kan vi inte på förhand garantera. Förhoppningsvis ska du kunna läsa mer högskolepoäng inom matte och av Skolverket bli beviljad utökninga av sin lärarlegitimation.
Ang. studieplan - för att läsa mot KPU... så blir inte den planen så mycket värd, om du ex. ej kommer in på Matematik 2 och sedan Matematik 3 ... och platsgaranti på kurser finns endast inom Programmet, ej när man söker fristående kurser. Det är bekvämt att söka och komma in på ett Program; då är det "klappat och klart". Det kan t.ex vara bekvämare Kanske att läsa ett program och jobba vid sidan av studier. det tar 5 eller 5.5 år att bli behörig gymnasieläare i 2 ämnen genom ett program, men det är inte alls säkert man blir klar på kortare tid genom fristående kurser och KPU; detta pga det tyvärr ej finns någon garanti på att komma in på "nästa fristående kurs" och sedan kanske det ej finns KPU att söka till som passar. Ex. om du är klar med dina fristående kurser så att du skulle kunna påbörja KPU på våren, men KPU för blivande lärare i matematik kanske då kommer att starta endast på hösten - så blir du tvungen att vänta en termin; sedan är det inte garanterat att komma in på KPU. Blir det konkurrens om KPU-platserna, prioriteras oftast de som blir behöriga i fler ämnen. Ex. om du endast vill bli lärare i matte och ej har fler högskolepoäng inom andra ämnen, så kommer de som blir behöriga i 3 ämnen först, sedan de som kan bli behöriga i 2 ämnen och om det då finns platser kvar kanske även de som blir behöriga i ett ämne. Så förklarar de sakkunniga att systemet funkar idag. Hur det blir i framtiden kan ingen vara säker på.
Om du ändå vill läsa fristående kurser i första hand, och ej vill söka till ett lärarprogram, då råder vi att läsa Alla mattepoäng på Samma lärosäte, dvs Matematik 1, 2 och 3 på samma högskola/universitet. Detta pga i fall man t.ex läser Matematik 1 på en högskola och sedan Matematik B på en annan och sedan matematik III - på tredje kan det visa sig i efterhand att kurserha har "överlappat" varandra på vissa områden och att det ej räcker till att bli behörig till KPU. Därför är rådet att läsa antingen Matte A, B, C och sedan kanske även D /om du vill få ihop 120 hp/ eller matematik 1, 2, 3 och 4 eller matematik I, II, III och IV - på ett och samma lärosäte. Att läsa 120 hp matte snabbare än på fyra terminer kanske inte går... då kurserna ligger under en hel termin, på heltid. vänligen
Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…
Milla : :
Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
Hej!
Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...
Anna: :
Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...
Julia: :
Hej Frida,
om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...
Julia: :
Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige?
Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3.
Men nu när jag ska komplettera min...
Anna: :
Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?
Mikael: :
Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...
Anna: :
hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...
Liselotte: :
Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
Hej!
Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå?
Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå?
Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?.
Tänkte ni på...
Milla : :
Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
Hej
jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker.
jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem?
Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...
Julia: :
Hej A,
avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret
