Hej, jag läser nu fristående kurs i Engelska B som går på 30 poäng. Förra terminen läste jag Engelska A på 30 poäng, dock i en annan skola än vad jag läser nu. Planen är att börja läsa i hösten lärarprogramm inriktning gymnasiet. Det jag undrar om är hur många poäng jag behöver från de fristående kurserna för att komma in på KPU senare, efter jag är klar med 120 poäng? Totalt blir det 50 poäng när jag är klar i dessa två fristående kurs som gjorts nu, men har för mig man behöver 120 från en program, och 90 poäng för något annat. Tack för er tid!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31993 frågor besvarade.
Vilka kurser som behövs för att bli antagen på KPU?
1 Svar
KPU = kompletterande pedagogisk utbildning kan ha lite olika behörighetskrav, bl.a beroende på om man vill bli behörig lärare för grundskola- eller för gymnasiet. Det brukar krävas fler (ofta 30hp fler) högskolepoäng i varje ämne - för gymnasielärare. Sedan beror det också på om man ska ha det ämne som sitt "första" eller "andra" eller "tredje" undervisningsämne.
Kort svar: bäst är det att se info på beskrivningen av KPU (behörighetskraven) på just det lärosäte dit du i första hand vill söka läsa KPU på. Och om det är oklart, fråga studievägledare som jobbar på just den utbildningen.
Längre svar är rätt så komplicerat och innehåller många "om och men"...
Smidigast är det att direkt från början komma in på Ämneslärarprogrammet. Om man inte vill eller kan göra det eller om man redan har många högskolepoäng i ämnena i vilka man vill bli behörig lärare, det är då vi rekommenderar kika på KPU-möjligheten.
Gymnasielärare är i Sverige behörig att även undervisa i samma ämnen på högstadiet (7-9 åk i grundskola). Gymnasielärare brukar oftast vara behörig i 2 ämnen. Om engelska blir ditt första (huvudämne) och du vill bli gymnasielärare, behöver du ha 120 hp i engelska (och samtidigt också 90 hp i ett annat ämne, som blir ditt bi-ämne) och efter det söker du till KPU för gymnasielärare i de ämnena "eng + ännu ett ämne, ditt bi-ämne".
För att kunna få lärarlegitimation (från Skolverket) behöver man i grunden ha Lärarexamen. Efter det att man fick ut lärarlegitimationen, kan man i efterhand ansöka om utökning av legitimationen, om man skaffar fler meriter, t.ex fler högskolepoäng.
Frågor och svar taggade med 'idrott1' (3 st.)
-
Olika kurser vid åk2 och åk3?
Hej! Kan gymnasieelev ha Idrott 1 som IV och Idrott 2 som IV? Kan en elev läsa FE1 och FE2 vid åk2? Kan en elev läsa Natur1b vid åk2? Kan en elev ha svenska 2 och 3 vid åk3?
Hej,svar på fråga ett (Kan gymnasieelev ha Idrott 1 som IV och Idrott 2 som IV?) är att kursen Idrott och hälsa 1 är en kurs som ligger i avdelningen GYMNASIEGEMENSAMT och kan därför inte... Läs hela svaret -
Komvux och idrott?
Hej jag läser nu på komvux (hermods) och undrar ifall idrotten måste tas bort eller om man kan välja att ha kvar den, då jag försöker få en fullständig gymnasieexamen och utan idrott måste jag läsa en extra kurs. Jag har även...
Hej Ales!Sedan 1 januari 2017 får inte kursen Idrott och hälsa 1 ingå i examensbevis från komvux. Det krävs 100poäng färre för examensbevis från komvux, jämfört med gymnasiet.... Läs hela svaret -
Vilka högskoleutbildningar kräver idrott?
Jag är intresserad av att få reda på vilka högskoleutbildningar som kräver ett godkänt betyg i idrott och hälsa från gymnasiet?
hej Elin,enligt de uppgifter jag har så är det utbildningar som leder till yrken Idrottslärare och till Fysioterapeut, som kräver godkänt betyg i Idrott-och hälsa 1 från... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga