Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Vilket gymnasieprogram är bäst lämpat för mig?
1 Svar
Hejsan!
Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.
Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).
***
Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
Mina frågor kan sammanfattas såhär:
1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).
2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.
3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.
4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).
5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.
6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
-
Får lärare i engelska undervisa SFI och SAS?
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret -
Kan en gymnasielärare jobba med yngre elever?
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret -
Hur läser man till behörighet att undervisa i matematik 7-9?
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret -
Hur bli SFI lärare?
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Hej Pamela, det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret -
Grundlärare 4-6 och gymnasielärare?
Hej, Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska. Min första fråga: om jag vill...
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret -
Hur många ämnen undervisar man i som grundskolelärare åk 4-6?
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret -
Hur blir jag komvuxlärare med KPU?
Hej! Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga