Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32148 frågor besvarade.
Yrkeshögskoleutbildning eller högskoleutbildning?
2Poäng
Fanny
Hej!
Jag funderar just nu på att utbilda mig till medicinsk sekreterare. Jag har sett att det finns både yrkeshögskoleutbildningar för detta och en högskoleutbildning på Umeå universitet. När jag läser beskrivningar i jobbannonser, så efterfrågar de en yrkeshögskoleutbildning på 400 poäng eller en likvärdig utbildning som den på Umeå universitet hade varit.
Det jag undrar är om det finns några andra argument att välja antingen högskolan eller yrkeshögskolan ur ett rent yrkesmässigt perspektiv? Finns det några viktiga aspekter att fundera på eller kan jag helt enkelt välja det som känns bäst?
jag råder dig söka både till en högskoleutbildning och till flera olika yrkeshögskoleutbildningar samtidigt. Sedan, om du kommer in på flera utbildningar, kan du välja vilken du ska gå. Det är konkurrens om utbildningsplatser. Har du mycket höga betyg, kommer du troligtvis på en högskoleutbildning; yrkeshögskola väljer vem de tar in även med hänsyn till arbetslivserfarenhet, motiveringen i ett personligt brev, intervjuer mm., det vill säga endast höga betyg ger inte per automatik plats på en yrkeshögskoleutbildning. Man kan komma in med lägre betyg om man kan bättre motivera varför man vill gå just den utbildningen, t.ex... Till högskola och yrkeshögskola söker man helt oberoende av varandra. Och till varje yrkeshögskoleutbildning söker man till skolan direkt, därför söker man varje YH i första hand. På så sätt finns det möjlighet att få flera olika studieplatser samtidigt. Det är först när du får alternativ att välja på så sätt att du blev Antagen till fler än en utbildning., då kan du välja. Nu kan du bara välja att söka eller inte söka och jag råder dig att söka alla utbildningar samtidigt. De väsentliga skillnader mellan högskole- och yrkeshögskoleutbildningar är flera: - yrkeshögskoleutbildningar innehåller mycket praktik; de är också mycket orienterade mot arbetsmarknaden med dess behov; de är mindre teoretiska; de förbereder för att "hoppa in" i arbetslivet direkt: - högskoleutbildnigar är mer teoretiska; de behöver inte innehålla praktik; men man kan använda godkända högskolekurser för att senare sätta ihop dem till Kandidatexamen och senare även läsa Magister- eller Masterprogrammet och på sikt bli forskare.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'behörighet i matematik till högskola' (2 st.)
Hej! Jag går på samhällsvetenskapsprogrammet i ettan och vill gärna efter gymnasiet studera till civilekonom. Jag övervägde först ekonomiprogrammet men gillade inte kurser så jag valde samhällsvetenskap med tanken att lägga till matte 3b...
Liselotte: :
Hej Adam!Inom SA får man läsa matte 3b och även 4 inom programfördjupningen. Det kan du se i Programplanen för SA. Exakt hur studierna i så fall förläggs, bestämmer varje skola,... Läs hela svaret
Hej. Jag funderar att söka in på civilingenjörsutbildning som kräver:
Områdesbehörighet 9 (Fysik B, Kemi A, Matematik E)
eller
Områdesbehörighet A9 (Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4)
Jag behöver komplettera Fysik 2(då jag bara har Fysik A) men jag har Matte D. Jag läste att Matte 4 motsvarar...
Mikael: :
Hej Sofie!
Kurser i matte har inte bara bytt namn men även antal poäng, dvs kursernas storlek (hur mycket matte man läser inom varje kurs).
Matematik 1, 2, 3, 4, 5 och specialisering - alla är... Läs hela svaret