Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'uppvisa tillräckliga studieresultat' (13 st.)
-
Csn på mer en 30 hp?
Hej? Har funderat på att studera på mer än hundra procent nästa termin på 125-150 procent. Hur funkar det med csn då? Behöver jag klara fler hp med rätt för csn än om jag skulle plugga på normal takt?
Hej; frågorna om studiemedel besvaras bäst av de som jobbar på CSN och gör bedömning och fattar beslut om olika typer av studiestöd, bland annat om studiemedel så du får gärna fråga... Läs hela svaret -
Hur lång tid har jag på mig att hoppa av en påbörjad kurs på Komvux?
Hej, Jag startade nyss en enskild kurs på komvux för att läsa in ett betyg från en kurs jag aldrig hade i gymnasiet. (ingick inte i mitt program) Men nu har jag väldigt snabbt märkt och kalkylerat ihop att pluggandet till denna kursen inte kommer gå ihop...
Hej,om du inte tar studiemedel för dina nuvarande studier, då bryr inte CSN sig om du hoppar av eller inte; CSN tittar på godkända kurser (när de gör... Läs hela svaret -
Kan man tillgodoräkna en del av kursen?
Hej, om man klarar av moment som det står i ladok men inte hela kursen. Kan man tillgodoräkna det eller måste man göra på nytt igen. Som exempelvis (g) lärandeteorier men (u) i kursen. Mvh B
Hej,jag undrar om vad du tänker på när du skriver "tillgodoräkna" en del av kursen? Jag gissar på att din fråga handlar om universitetskurserna (inte om gymnasiala... Läs hela svaret -
Kuggad kurs på universitet?
Hej! Jag har precis blivit klar med en kurs på 15 poäng på universitetet. För att klara kursen och bli godkänt behövde man bli godkänd på två tentor och ena blev jag godkänd på men andra underkänd. Jag gjorde då en omtenta...
Hej,För att få fortsatt studiestöd i form av t.ex studiemedel behöver du ha klarat de studieresultat som CSN ställer krav på. Läs gärna... Läs hela svaret -
kan jag påbörja min utbildning igen?
Hej jag har tidigare studerat Ämneslärarprogrammet men var av olika anledningar tvungen att hoppa av mina studier. Nu är jag redo att ta tag i det och studera igen men har lite funderingar. Behöver jag läsa om de kurser jag redan är godkänd i? Vart...
Hej,det finns två tillvägagångssätt i den situationen som du beskriver:-- antingen söker du på nytt, till det programmet du vill gå (samma program på samma lärosäte... Läs hela svaret -
Komvux poäng till yh?
Hej! Jag saknar 47 komvux poäng för att ha rätt till CSN, nu har jag påbörjat en yrkeshögskola och undrar hur mycket av den jag behöver klara för att kvitta mina poäng?
Hej, om du med "komvux-poäng" menar gymnasiala poäng (alltså poäng i kurser på gymnasial nivå), så undrar jag hur kan du sakna 47 komvux-poäng. Den minsta komvux-kurs på... Läs hela svaret -
Måste man göra båda delarna av en prövning?
Hej! Jag gör just nu ett Tekniskt-naturvetenskapligt basår på Uppsala universtitet, och jag har tyvärr missat ett par laborationer p.g.a. sjukdom och andra personliga skäl. Om jag får godkänt på samtliga tentor, är det då möjligt...
Hej,jag är osäker vad du tänker på när du skriver "prövning" i din fråga. Om du menar test/prov inom dina studier på basåret, måste du fråga... Läs hela svaret -
Vad händer om man inte klarar kursen?
Hej! Jag studerar 2 kurser på 15p vardera på halvfart denna termin och har både studiebidrag samt lån. Jag är lite orolig för vad som händer ifall jag inte skulle klara någon utav kurserna. Dvs - om jag mot förmodan misslyckas med både...
Hej Ida!Eftersom det är CSN som bestämmer i frågor om olika typer av ekonomiskt studiestöd, bland annat Studiemedel, då är det bäst att läsa information på deras egen... Läs hela svaret -
Räknas poängen för delmoment i en kurs?
Hej! Jag studerar på universitetet och läser en kurs på 30hp under en termin. Kursen är uppbyggd på olika delmoment som tentas av under terminen. Min fråga är ifall poängen räknas ändå ifall man skulle missa något delmoment?...
Hej Jocke,Du måste fråga CSN om det, om du vill få svar på den frågan, alltså i fall det går att räkna med poängen i delkurserna för att "bevisa för... Läs hela svaret -
Hur blir det med CSN om man hoppar av innan slutet av kurserna?
Hej! Jag går nu första terminen av civ ing indek och funderar på att byta program helt till läkarprogrammet - jag vet - stor skillnad men det var mellan dessa två i början av året och nu känner jag att civilingenjör inte var min grej. Min...
HEJ TANNER!Läkarprogrammet i Sverige är numera en 6-årig utbildning och det är max under just 6 läsår (eller 12 terminer) som man kan få studiemedel på... Läs hela svaret -
Kan en fristående kurs påverka om man söker till ett program?
Hej! Jag läser just nu fek 1 som fristående kurs. Jag läste förra året tekniskt basår på Chalmers och har en tenta kvar innan programmet är avklarat. Då har jag en garantiplats till ingenjörsprogrammen nästa höst. I och med att...
Hej Momo,om du läser en utbildning (en kurs eller ett program) försök få så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt, gör ditt bästa! - och... Läs hela svaret -
Hur ska jag räkna mina högskolepoäng?
Hej, jag har läst klart mitt första år på universitetet. Förra terminen studerade jag på ämneslärareprogrammet och blev inte godkänd på hela kursen men på Ladok står det att jag har blivit godkänd på en examination...
Hej Izzy!den frågan måste du få svar på hos CSN, som jobbar med frågor om studiemedel."Delkursernas poäng" räknas in i vissa sammanhang, men i vissa andra - inte. T.ex... Läs hela svaret -
Hur funkar det med CSN?
Hej, Kan hända att jag inte uppnår godkända resultat från förra terminen vilket leder till att jag inte får csn tills jag kompletterar dessa in i vårterminen. Undrar om jag får godkänd på detta innebär att jag får csn för...
Hej, som jag tolkar reglerna så är det "från månaden då du uppnår..." alltså inte retroaktivt. Du missar i så fall de månaderna som du läste utan studiemedel men du... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga