Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'basår' (258 st.)

    • ElevAnonym

      Folkhögskola och komvux?

      Hej Jag tänkte gå folkhögskola men kommer inte få all särskilt behörighet, som exempelvis fysik 1 och 2, biologi 1 och 2, och kemi 1 och 2. Kan jag läsa den särskilda behörigheten på komvux efteråt eller gå ett...

      Milla : : Ja, det kan du göra. Om du får studieomdöme om Grundläggande behörighet från en folkhögskola kan du sedan komplettera för särskild behörighet på olika sätt: på... Läs hela svaret
    • Maskros

      Betyg i naturvetenskapliga och tekniska basår?

      Hej, jag har tre frågor angående naturvetenskapliga och tekniska basår: 1. Får man betyg i de kurser man läser på basåren? 2. Kan jag till exempel med den behörigheten jag får från basåren söka in till matematik 5 på...

      Milla : : Hej!Jag gissar på att du med "basåret" menar universitetsbasåret (finns annars basår på folkhögskolorna och även komvux-kurser kan sättas ihop till... Läs hela svaret
    • Oliver123

      Hur får jag grundbehörighet?

      Jag har nästan inga betyg från gymnasiet men gick bygg och anläggning programmet på Komvux i efterhand för att bli snickare Jag vill nu studera tekniskt basår men man behöver grundbehörighet. Kan jag kombinera betyg från gymnasiet och bygg och...

      Milla : : Hej,grundläggande behörighet kan du uppnå på flera olika sätt, t.ex genom Examensbevis från komvux med godkända betyg i svenska 2, 3 och engelska 6. Boka tid med SYV på komvux för... Läs hela svaret
    • Adam748

      Plugga basår med Reel kompetens?

      Hej, har av olika anledningar ej avklarad gymnasieutbildning. Jag har läst att man kan få reel kompetens om man arbetat minst 3 år, vilket jag har gjort. Vet dock att det blir omöjligt att ”konkurrera” med andra om jag endast söker till någon...

      Milla : : Hej,"reell kompetens" handlar om att påvisa att man har Grundläggande behörighet (utan att ha tagit ut slutbetyg eller examen från gymnasiet eller från komvux); du måste ha... Läs hela svaret
    • mojje989898

      Samhälle men vill gå läkarlinjen?

      Hej ! Jag gick samhällslinjen på gymnasiet och funderar på att komma in på läkarlinjen. Just nu läser jag basår men funderar på att lägga matte 3 och 4 åt sidan och ta igen dessa kurser senare efter basåret. Som jag...

      Milla : : Hej,om du vill att betyg i matte inte påverkar ditt meritvärde, så måste du bli behörig, vad gäller matte, genom basåret på universitetet eller på en folkhögskola,... Läs hela svaret
    • Receptionisten

      Hur fungerar CSN för basår?

      Hej, Jag behövde hoppa av gymnasiet och pluggar nu upp resterande betyg på komvux för att kunna få en examen. Jag har ca 500 p kvar för att kunna ta en samhällsvetenskaplig komvux examen. (Jag tar CSN för gymnasienivå och har ca 80 veckor kvar) Om jag sedan skulle välja att läsa ett...

      Milla : : Hej,frågorna om studiemedel besvaras bäst av CSN för att det där som experter i de frågorna jobbar. Vad jag vet (enligt svar från CSN på liknande frågor) att CSN numera tar veckorna... Läs hela svaret
    • mochi111

      kan man ta bort utökad kurs?

      Hej! Jag kommer inte kunna få godkänt i en av mina utökade kurser. Jag skulle vilja ta bort den helt, går det? Om det inte går: vad händer om jag får F eller streck i den kursen? Samt senare vill söka utbildning där den krävs? (jag skulle...

      Milla : : Hej,prata med SYV på din gymnasieskola. Reglerna säger att alla gymnasiala kurser i vilka eleven fick BETYG (och F är också ett betyg) bör finnas med i elevens examensbevis. Men eftersom det handlar om... Läs hela svaret
    • mak

      Hur mycket de tid ta att studera i komvux??

      Hej, jag går vård och omsorg åk 2. Och jag vill studera vidare jag behöver skärskaliga behörighet som är biologi 1och 2 kemi 1 och 2, fysik 1,2 och matematik 4 jag vill fråga hur länge tid tar de att studera dom i komvux.och om jag tar...

      Milla : : Hej,du skriver om att du kommer behöva komplettera med gymnasiala kurser biologi 1och 2, kemi 1 och 2, fysik 1 och 2 samt matematik 4. Varje av de kurserna (förutom Fysik1a som är en... Läs hela svaret
    • Lullez

      Vilken CSN på Förberedande nivå (Basår) inom universitet?

      Hej! Har tänkt läsa ett naturvetenskapligt basår på universitetet. Har dock ingen CSN kvar på gymnasienivå samtidigt som jag har flertalet år kvar på universitetsnivå. Därför undrar jag, ifall jag läser naturvetenskapligt...

      Milla : : Hej, du får bäst svar på din fråga av CSN, för att det är de som jobbar där som är experter inom det område. Vad jag tror mig veta är att veckorna... Läs hela svaret
    • Frågorangåendeuniversitet

      Borde jag plugga på komvux eller göra tekniskt basår?

      Hej, jag försöker komma in på civilingenjörs eller högskoleingenjörs programmet (har inte bestämt mig än). Jag behöver läsa flera kurser som t.ex matte 3c (kanske 4), fysik 1 och 2 samt kemi 1. Borde jag istället läsa de här...

      Milla : : Hejsan,"basår" kan finnas på folkhögskolorna, på komvux och på universitetsnivå. På komvux kan man sätta ihop kurserna så att lektionerna i... Läs hela svaret
    • Alice1234

      Ekonomi eller natur?

      Hej, jag är en tjej i 9an som ska göra mitt gymnasieval om någon vecka. Jag har hela mitt liv varit ganska inställd på natur men nu senaste tiden när jag varit där på besök och annat har insett att ekonomi nog är mer för mig. Jag tror...

      Milla : : Hejsan, du har ännu ganska gott om tid innan du definitivt måste bestämma dig ang.ditt gymnasieval. Du har till sista dagen i omvalsperioden som brukar ligga senare under våren (olika datum i olika delar av... Läs hela svaret
    • I

      naturvetenskapligt basår?

      Hej jag undrar för att läsa naturvetenskapligt basår måste man ha Matte 1 och 2 eller ingår det i naturvetenskapliga basåret. och så undrar jag om jag läser Matte 1 , 2 ,3 och 4 i folkhögskolan och får omdöme kan man ansöka...

      Milla : : Hej,naturvetenskapliga basår på de svenska universitet/högskolor kräver för särskild behörighet att man har godkänt betyg eller godkänt omdöme i gymnasial kurs matematik 2... Läs hela svaret
    • Sanna_33

      Bli tandläkare efter folkhögskola!?

      Hej! Jag har gått klart folkhögskola och nu har jag bestämt att jag ska läsa till tandläkare men jag har inte läst de särskilda behörigheter som krävs för att komma in på tandläkare på folkhögskola, vilken väg ska...

      Milla : : Hej,det är jättebra att du fick 4.0 i omdöme från en folkhögskola, det är högsta möjliga omdöme du har fått, duktigt jobbat!Men du behöver bli behörig, och det... Läs hela svaret
    • hjälp

      Funderingar om platsgaranti?

      Hej, jag vill göra ett naturvetenskapligt basår, eftersom jag ej har behörighet för en linje jag vill komma in på pga att jag valt fel linje på gymnasiet. Är dock lite förvirrad över "platsgaranti," är det garanti även om man...

      Milla : : Hej,jämförelsetal är det snittbetyg uträknat på alla de kurser som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet, förutom betyget i gymnasiearbete. Betyget i gymnasiearbete räknas inte... Läs hela svaret
    • User123

      Kan jag kombinera komvux med tekiskt basår?

      Hej, jag undrar om man i tekniskt basår kan få brtyg från endast vissa kurser. Alltså att om jag har fått godkänt i fysik 1 och 2, kemi 1 genom det tekniska basåret, kan jag då om jag får godkänt betyg i matte 3c genom komvux...

      Milla : : Hej,högskoleingenjörsutbildningar brukar, vad gäller matte, kräva matematik 4. Och om du har eller inte har godkänt betyg i matte 3 (t.ex 3c) spelar för behörighet ingen roll. Se... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga