Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'betygspoäng' (98 st.)
-
Jag ska byta gymnasium och undrar vilka meritpoäng de kommer använda?
Hej! Just nu går jag första året i frisör på gymnasiet, men jag har ångrat mig och tappat helt intresset för frisör. Jag vill byta gymnasium men kan inte göra det förens vår terminen är slut. Jag har tänk att ansöka...
Hej!du kommer konkurrera om utbildningsplats till årskurs 1 på gymnasiet med de betygen som finns i ditt Slutbetyg från grundskolan. Gymnasieantagningskansliet kommer... Läs hela svaret -
Fel betyg i HT 9an betygen för motivation?
Får en lärare sätta lägre betyg än vad man egentligen fick för motivation till nästa termin? Detta är i HT i 9an så det är ändå dom preliminära betygen.
Hej,betygssättningen är lärarens kompetens. Jag är SYV, studie- och yrkesvägledare och sätter inte några betyg och har inte fått utbildning i betygssättningen. Du... Läs hela svaret -
Hur kan modersmålsbetyg påverka gymnasieantagning?
Hur kan modersmålsbetyg påverka gymnasieantagning?
Hej!Tips! Läs gärna på gymnasieguiden.se/informeras/räkna-ut-betygspoäng Det är 16 stycken högsta betyg från Grundskolan som bidrar till den... Läs hela svaret -
Hur kan modersmålsbetyg påverka gymnasieantagning?
Hur kan modersmålsbetyg påverka gymnasieantagning?
Hej och tack för din fråga om modersmålsbetyget i samband med gymnasieansökan!Du får gärna läsa en kort sammanfattning... Läs hela svaret -
Vilka ämnen läser man i nian?
jag har en elev som går i nian och vill höja sitt betyg i teknik men är osäker på om man läser detta i nian. jag antog att man fortsatte läsa bild, engelska, hemkunskap, idrott, matte, musik, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religion,...
Hej Lovisa!Vad gäller ämnet Teknik på grundskolan, så hände följande: Skolverket föreslagit och regeringen har beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan att gälla... Läs hela svaret -
Färdighetsprov och poäng?
Hej! Om min dotter idag fått besked från Gymnasieantagningen ang ett färdighetsprov och det visar att hon fått 0 poäng. Har hon då helt misslyckats med sitt prov eller vad säger det?
Hej Camilla!Du måste ställa din fråga till de som satt poängen. För mig låter det som att man får "noll"poäng om man ej gjorde provet alls, eller inte uppfyllt villkoren -... Läs hela svaret -
Läsa upp betyg åk 9?
Hej! Mitt barn går nu i åk 8 och är väldigt fokuserad vid att få bra betyg i allt. Vilket ju inte är realistiskt. Vi har pratat om att sänka krav men inget funkar. Jag undrar nu vilka möjligheter hon har att få en prövning om något...
Hej L!Att komma in på gymnasiet är första steget; sedan ska eleven klara av gymnasiestudier i 3 år och få godkända betyg i kurserna, för att annars uppfyller hen inte kraven för examensbevis.... Läs hela svaret -
Hur ska mina betyg se ut för att komma in på Nobelgymnasiet Frisör?
Jag vill väldigt gärna veta hur mina betyg och meritpoäng ska se ut när jag går ut nian, just nu går jag i andra terminen i 8:an. Men jag skulle vilja börja förbereda mig redan nu och skulle väldig gärna vilja veta hur det måste se ut...
Hej Natalia,antagningsgränserna åker upp och ner. De ändras på grund av olika omständigheter: hur många platser som erbjuds på utbildningen (vilket... Läs hela svaret -
Obehörig på gymnasievalet?
Hej! Jag har gjort mitt gymnasieval och är obehörig det vill säga att det står nej. Jag har f på samhälle och vill gå in i samhälle. Är det lugnt att det står obehörig denna termin. Om jag fixar det nästa termin blir det...
Hej Maja,antagning till gymnasiet görs på de betygen du får in i ditt slutbetyg från grundskolan. I de ämnen där man får betyg även på vårterminen i årskurs9, går... Läs hela svaret -
Vem har företräde?
Hej! Det är snart dags för den preliminära gymnasieantagningen, och jag kommer att söka till ett par gymnasieskolor, så min fråga är: om jag har t.ex sökt NA på skola 2 som sistahandsval och en annan har haft samma skola och linje på sitt...
Hej Calle,eleven med högre meritvärde/betygspoängen har företräde, även om hen hade den utbildningen (skola och program) som sitt femtonde val eller 20-de... förutsatt att eleven inte kom in på... Läs hela svaret -
Lägsta antagningsgtänsen?
Kommer man in på sitt första gymnasieval om man har lägre meritvärde än det lägsta antagningsgtänsen? Och vad menas med medel meritvärde och den lägsta meriten? Vad e skillnad på dessa två? Om man typ har merit 225 och det krävs...
Hej Lea; konkurrens om gymnasieplats fungerar så att alla Behöriga sökande rangordnas (som nummer 1 skrivs in den eleven som har högst antal Betygspoäng/meritvärde av alla som sökt just den... Läs hela svaret -
har modersmål betydelse för gymnasieansökan?
Undrar följande: Om man haft modersmål t o m årskurs 8 får man då tillgodoräkna sig det i gymnasieansökan. Betyg från åk 9 i modersmål saknas alltså.
Hej Gun, det är de betygen som eleven kommer ha i sitt SLUTBETYG från grundskolan som spelar roll för antagning till gymnasiet. Av alla de betygen som finns med i Slutbetyget räknas de 16... Läs hela svaret -
Antagningspoäng?
Vilka meriter krävde Hvitfeldtska för 2020? Det står olika på olika sidor.
Hej Lukas, jag rekommenderar att du i första hand litar på siffrorna vad gäller antagningsstatistik på gymnasieantagningens sida, Hvitfeldtska ligger i Gbg: för Göteborg är gymnasieantagningswebbplats... Läs hela svaret -
Medelantagning till gymnasium?
Hej! Jag går i 9:an och undrar lite kring meritpoängen för hvitfeldska. År 2020 var medelantagningen runt 285 merit för ekonomi och det ändras ju såklart år efter år men hur stor chans är det att jag hade kommit in om jag har mellan...
Hej Lukas,hvitfeldtska-gymnasiet kommer ha digitalt öppet hus den 23 jan 2021, jag råder dig att delta och även ställa din fråga till personal på skolan. Om du med "medelantagningen"... Läs hela svaret -
Varför har estet så höga meritpoäng, jag såg att teater hade 620 poän?
Varför har estet inriktning teater typ 620 antagningsgräns, när det högsta man kan ha är 340?
Hej,om antagningsgräns till en gymnasial utbildning överstiger 340 betyder det att antagningsgprover, auditions, uppspelningar eller dylikt har användts och då... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga