J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'psykiatriker' (9 st.)

    • wbeter

      Kan samtalsterapi vara en del av yrket som psykiatriker?

      Hej! Jag har länge siktat på att utbilda mig till psykolog, efter att jag gått klart psykologi A på universitetet. Psykologi är oerhört spännande, men något jag märkt är att även mitt intresse för vård överlag har vuxit. Jag har samtidigt fått ett allt starkare intresse för anatomi och den...

      Milla : : Hej!Psykiatriker och Psykoterapeut är olika yrken. Kika gärna på framtid.se/yrke/psykiatriker och framtid.se/yrke/psykoterapeut --- nu jag är inte expert på... Läs hela svaret
    • elev

      Yrke inom kroppsspråk?

      Hej! Jag är intresserad av kroppsspråk väldigt mycket, typ att jag pratar med personer och vet hur dem är av deras kroppsspråk, vad för yrke kan jag välja då?

      Milla : : Hej Salli,jag antar att du inte menar att du vill "utöva" icke-verbal kommunikation som t.ex mimare (pantomimartister) och clowner gör, utan jag gissar på att du menar att du vill studera icke-verbal kommunikation, och i... Läs hela svaret
    • Emil

      Socionom till Psykiatriker?

      Hejsan. Har nu sökt till Socionomprogrammet på Malmö universitet. Jag undrar ifall det är möjligt att gå från en socionom examen till att sedan bli psykiatriker. Är utbildningen för psykiatriker kortare ifall man tagit socionom examen? Blir det...

      Peter: : Hej Emil. I Sverige är Psykiatriker - en specialistläkare. Man måste i grunden ha läkarexamen och sedan läsa psykiatri som specialisering för att bli specialistläkare och det finns ingen annan... Läs hela svaret
    • Loka

      Är det möjligt att bli psykriatiker från vom?

      Hejsan! Jag går i årskurs 9 och vill bli psykiater men undrar om detta kommer vara möjligt samt om hur konkurrensen är samt hur lång tid utbildningarna tar. Så det jag valt att går är vård och omsorg för att bli socionom vad kommer jag behöva lägga till för att få högskoleförberedande? Sedan...

      Anna: : Hej Loka, Psykiatriker är en specialistläkare>> som valde psykiatri som sin specialitet. Du måste därför efter gymnasiet söka till läkarprogrammet för att utbilda... Läs hela svaret
    • Hanna

      Bli behörig till högskolan?

      Hej! Jag gick ut nian med väldigt bra betyg och kom in på en fantastiskt gymnasieskola 2012 och valde att läsa samhälle inriktning psykologi där. Precis när andra året började hade jag tyvärr alldeles för mycket press på mig och många anledningar att helt enkelt hoppa av. Jag blev godkänd i...

      Anna: : Hej Hanna! Bra att du vet vad du vill göra (jobba med) i framtiden. Psykiatriker är läkare med specialkompetensområde "psykiatri" (i alla fall så är det i Sverige). I Sverige läser man 5.5... Läs hela svaret
    • Frida

      Vilken linje gynnar mig bäst i framtiden?

      Hej! Jag är väldigt intresserad av bl.a. psykologi och psykiatri och funderar på att välja samhäll med inriktning beteende på gymnasiet (jag går i 8an nu, mitt meritpoäng ligger på 200). Jag är dock osäker på vad jag vill jobba med i framtiden, det skiftar mellan psykolog och psykiatriker,...

      Mikael: : Hej Frida! Bra att du är ute i god tid! Du kommer ju att välja till gymnasiet först nästa år! Men det är bra att du undersöker olika alternativ redan nu. Du har läst... Läs hela svaret
    • Frida

      Vad heter yrket?

      Jag vill bli någon slags psykolog som riktar in sig på att undersöka brott/brottslingar. Jag vill alltså jobba med att brottslingars beteende, och varför de har handlat som de har gjort. Dock vet jag inte riktigt vilket yrke det är jag beskriver.... Och vilken gymnasielinje passar bäst för detta...

      Anna: : Hej Frida! De arbetsuppgifterna som du är intresserad av kan förekomma inom flera olika yrken: Psykiatriker som i grunden är Läkare http://www.framtid.se/yrke/lakare med specialistutbildning i Psykiatri Psykolog... Läs hela svaret
    • Elin

      Vilken utbildning?

      Hej, jag går Sam beteende på gymnasiet och vill senare arbeta med psykiskt sjuka och kriminella människor på en högre nivå än psykolog. Vad kan jag bli och vilken utbildning ska jag gå på högskola/ universitet?

      Milla : : Hej Ellinor! Psykolog http://www.framtid.se/profession/psykolog/ kan specialisera sig inom olika områden, t.ex. att arbeta med tungt kriminellt belastade personer. Man kan med grundutbildning "psykologprogrammet" gå vidare till att bli... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga