J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'naturämnen' (80 st.)

    • vilsenpånatur

      Hur påverkas mina studier av IB?

      Hej, jag går just nu i ettan (natur) och har biologi, kemi, svenska, engelska och matte 1c, 2c och fysik 1 nästa termin. Har också samhällskunskap, franska 3 och idrott(blir inte klar förrens tvåan). Vet att IB finns sen innan, men fick hem brev där man kan läsa utomlands på IB. Skulle nog tycka...

      Milla : : Hej,jag undrar hur realistiskt är det för dig att kunna läsa på gymnasienivå utomlands? Om du vill läsa IB-programmet så finns det även i Sverige. Allmän information om... Läs hela svaret
    • sommarsolen

      Folkhögskolekvoten för läkarprogrammet?

      Hej! Jag går just nu tvåan på naturvetenskapsprogrammet och kommer ta studenten nästa år med full behörighet (nat/nat). Jag hoppas på att kunna studera till läkare i framtiden men betygen räcker inte riktigt till. Snittar mestadels B/A - men det går inte hela vägen. Jag såg att det finns...

      Milla : : Hej,regler och villkor kan förändras över tid och ibland träder de nya reglerna i kraft med kort varsel, därför är det svårt att vara säker på exakt vad som kommer... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan jag få några bra råd inom naturvetenskap?

      Hej! Jag är 16 år och går första året på natur. Snart ska jag välja natur natur eller natur samhäll. Jag kommer nog välja natur natur eftersom jag vill bli astronom i framtiden. Jag tycker dock att fysik är svårt och matte är inte helt lätt. Vad krävs det för betyg för att bli astronom? Vad ska...

      Anna: : Hej Johannes!Särskild behörighet som universitetsutbildningar i astronomi brukar kräva är godkända betyg i gymnasiala kurser Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. Kemi2 brukar inte... Läs hela svaret
    • Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • Roro

      Vad är det för skillnad på inriktade och valbara kurser?

      Jag läser på Komvux nu och behöver läsa 650 poäng för att få en full gymnasieexamen (komvuxexamen) inom naturvetenskap och teknik. Nu säger jag endast vissa betyg jag har godkänt i för jag har godkänt i Biologi 1 och 2, kemi 1, men i...

      Mikael: : Hej Roro,du behöver inte läsa matematik 4 eller 5 eller fy 2 eller kemi 2. Ta en titt på Programplan för NA på gymnasieskolan. Bortse från... Läs hela svaret
    • Gustaf

      Kan jag läsa upp Naturkurser efter gymnasiet?

      Hej! Jag valde SamBet och blev precis klar med mitt första år. Jag tycker att det är allt för sent att byta program till Natur men jag skulle gärna vilja jobba med djur, djurforskning, djurvårdare eller inom biologi generellt. Kommer jag fortfarande kunna läsa upp behörigheter senare på till...

      Julia: : Hej Gustaf,det är stor skillnad på vilken utbildning som krävs, beroende på vilket yrke du siktar på:kika gärna på yrkesbeskrivningar - djurvardare-djurskotare, forskare och... Läs hela svaret
    • Josephine

      Vad motsvarar Naturkunskap 2?

      Hej, På samhällsprogrammet kan man ju välja högre matte samt naturkunskap 2 som tillval. Vad motsvarar naturkunskap 2 jämfört med naturprogrammet? Tänker då på behörighet på universitetet. Kan man t ex läsa till biolog eller liknande med hjälp av naturkunskap 2 eller gör kursen inget för ens...

      Anna: : Hej Josephine,gymnasial kurs naturkunskap 2 innehåller delar av kurserna Kemi1, Biologi1 och fysik1a.Nk2 krävs för särskild behörighet till antal högskoleutbildningar, t.ex till... Läs hela svaret
    • Christian

      Prövning i naturkunskap 1 för betyg i na1a 1 och na1a2?

      Hej! Jag försöker just nu höja mitt meritvärde genom prövning och funderar på naturkunskap 1. Jag har D betyg i na1a 1 och na1a2. Kan jag söka till naturkunskap 1 och på så sätt höja båda mina betyg samtidigt eller måste...

      Julia: : Hej Christian, vi fick nu svar från Antagningshandläggare på Avdelningen för antagning och studentstöd vid Universitets- och högskolerådet (UHR), som svarar attdet... Läs hela svaret
    • Sambelev123

      Naturvetenskapligtbasår?

      Jag har tänkt att läsa ett naturvetenskapligt basår på universitet för att få behörighet inom vissa naturutbildningar.inför mitt prgramfördjupningsval finns naturkunskap 2 som alternativ. Nk är en kurs med kemi1, biologi1 och fysik 1 samman bakat i naturkunskap 2. Hur blir det sen när man ska...

      Julia: : Hej,Nk2 är en lika stor kurs som Biologi 1 eller som Kemi1. varje kurs är á 100 gymnasiala poäng. Fysik1a är en större kurs, á 150 poäng. Alltså tar det längre tid att läsa... Läs hela svaret
    • Anastasia

      Vad är jag behörig till efter natur-sam?

      Jag ska snart börja i gymnasiet och funderar på att gå naturvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap. Just nu är jag mest inne på att gå juridiklinjen i framtiden, men jag är även intresserad av att bli till exempel forskare inom kemi....

      Daniel: : Hej!Juristprogrammet kräver för behörighet godkända betyg i samhällskunskap 1b och i historia 1b och båda de kurserna ingår i NA, oavsett inriktning, som obligatoriska... Läs hela svaret
    • Kevin

      Gymnasieexamen från komvux för naturprogrammet?

      Hej, Jag läste natur/natur och fick ett studiebevis. Jag fick underkänt i matte 4 och gymnasiearbetet. Jag fick även ett streck i biologi 2. Jag behöver minst 200p godkänt mer än jag har nu för att uppnå poäng kraven för en gymnasieexamen. Min fråga är: räcker det för mig att läsa upp...

      Daniel: : Hej Leo,du kan på komvux (tillsammans med SYV på komvux i din "hemkommun") göra planering mot examensbevis från ett annat program - behöver inte vara just Natur.vet.programmet. Och... Läs hela svaret
    • Filip

      Läsa in till dubbel gymnasiekompetens?

      Hej, jag går tredje året på teknikprogrammet inriktning teknikvetenskap. Jag ska efter gymnasiet läsa in Kemi 2 och Biologi 2 på folkhögskola och har tänkt att möjligtvis lösa in resterande kurser som skiljer mitt program från...

      Anna: : Hej Filip,att ha läst kursen Naturspecialisering på gymnasial nivå krävs inte för behörighet till högskoleutbildningar (i alla fall inte i Sverige). Om det är möjligt att... Läs hela svaret
    • varti

      Går det att läsa enstaka kurser från läkarprogrammet?

      Hej, kan man läsa separata kurser från läkarprogrammet utan att gå i själva läkarprogrammet? Jag tänker att jag kan läsa enstaka kurser som ingår i läkarprogrammet tills jag kommer in. Kan de sedan tillgodoräknas i läkarprogrammet...

      Liselotte: : Hej!Det du beskriver i din fråga är ingenting vi på FRåGA SYV känner till eller kan rekommendera. Jag tror inte att kurser som ingår i läkarprogrammet kan... Läs hela svaret
    • Ida

      Är det försent att byta inriktning?

      Hej! Jag har precis gått klart första året på naturprogrammet och har nu sommarlov. Vid inriktningsvalet som gjordes, valde jag inriktning natur. Nu börjar jag bli osäker och ångra mig, och undrar och det går att byta inriktning eller om det...

      Julia: : Hej Ida,kontakta SYV på din skola och fråga om det fortfarande möjligt att byta inriktning. Det är varje skola som själv bestämmer hur och när de delar upp elever mellan... Läs hela svaret
    • Aleksandra

      Urvalsgrupp B2 - hur funkar det?

      Hej! Jag tog gymnasieexamen från humanistiska programmet 2017 och började 2018 plugga enskilda gymnasiekurser på Komvux för att bli behörig till läkarprogrammet (kemi 1 och 2, biologi 1 och 2, fysik 1 och 2, matte 2,3,4). Jag blev idag klar med alla kurser och ansökte till läkarprogrammet...

      Julia: : Ditt meritvärde kommer att räknas så här: alla betyg från ditt Examensbevis, förutom gymnasiearbete - räknas in. Sedan räknas det också in betygen i fysik2, kemi2, biologi2 och... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga