J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'gamla och nya gymnasiekurser' (9 st.)

    • 1234op

      Vilka motsvarande kurser är till följande?

      Hej, Jag funderar på att läsa helpdesktekniker på en YH där krävs Datorkunskap DAA1201 eller motsvarande Datorkommunikation DTR1201 eller motsvarande. Undrar bara vilka motsvarande kurser är det? Och vad betyder B till Matematik 2 (Matematik B) Engelska 6...

      Milla : : Hej!Yrkeshögskoleutbildningar får göra egna bedömningar ang.behörighet och bland annat vilka kurser eller "annat" som t.ex arbetslivserfarenhet eller resultat från tester... Läs hela svaret
    • Conny

      Naturkunskap A = 1a1+1a2?

      Hej. Vill söka in till ett program som har behörighetskrav Naturkunskap 1a1+1a2 (/1b) och har tidigare läst Naturkunskap A á 50p i det gamla betygssystemet. Räcker det då att jag kompletterar med Naturkunskap 1a2 á 50p för att bli behörig?...

      Anna: : Hej Conny,om du har godkänt betyg i kursen Naturkunskap A, så motsvarar den kursen dagens kurs Nk1a1 (vilken man också kan se i Tabellen för utbyteskomplettering). Vill du få samma behörighet som kursen... Läs hela svaret
    • Nadia

      Hur kan jag förbereda mig?

      Jag är väldigt sugen på att helt byta karriär. Från skådespelare till Byggingenjör BIM som finns som YH-utb på Nackademin. Jag har grundläggande behörighet, men endast G i MaB. Det står i behörighetskraven MaB/2, SvenskaB/2,...

      Anna: : Hej Nadia,om det står i behörighetskraven MaB/2, SvenskaB/2, EngelskaB/6, betyder det att för särskild behörighet krävs godkända betyg i matematik B eller matematik 2 (det uppger du att du har),... Läs hela svaret
    • Per

      Får projektarbete ingå i slutbetyg från komvux?

      Hej, Jag gick ut gymnasiet år 2005. Jag hade en del IG, men håller nu på att läsa upp betygen så att jag ska kunna få ut ett slutbetyg med alla ämnen godkända. Jag undrar om det som kallas för gymnasiearbete, som jag har godkänt i och med...

      Mikael: : Hej Per,betyg i Gymnasiearbete får ej ingå i ett Slutbetyg. Däremot i Examensbeviset är gymnasiearbete en obligatorisk kurs. ***Om du undrar om kursen "projektarbete"... Läs hela svaret
    • Ingela

      Flera frågor inför högskoleansökan?

      Hoppas på att någon kan reda ut frågetecken för mig. Jag söker i BII gruppen då jag har läst upp ett IG från gymnasiet. Gick ur gymnasiet 2004 och har ett komplett program på 2500. 1. Inför högskolan behöver jag komplettera med...

      Julia: : Hej Ingela, om du inte är behörig, så måste du Komplettera och kommer prövas i BII, kompletteringsgruppen. Man kan komplettera på komvux, eller på folkhögskolorna eller... Läs hela svaret
    • Emma

      Bli behörig till program?

      Hej, Jag vill till våren läsa följande program. https://www.su.se/sok-kurser-och-program/smrpk-1.412472?semester=VT20&eventcode=31943 Utbildningen kräver däremot matematik C vilket jag inte läste på gymnaiset. Jag läste Omvårdnadsprogrammet...

      Julia: : Hej Emma!Omvårdnadskurser kan inte ersätta mattekurser. Matematik C, om du inte läste den på gymnasiet, går inte längre att läsa. den har upphört helt under året 2016, och nya... Läs hela svaret
    • Anton

      Är det värt det här?

      Hej! Kan man läsa i det gamla systemet fortfarande, G-MVG? Jag har 5 stycken ämnen som skulle behövas läsa upp då skulle jag komma in på läkarprogrammet. Jag har också en 4:a i folkhögskoleomdöme kan jag komma någonstans med den 4:an isåfall?

      Milla : : Betyg i det gamla systemet, G-MVG kunde man få fram till 1juli år 2016; efter det fick inte betygen sättas i det gamla systemet längre.  Om de kurser,i vilka du vill höja betyg, finns i... Läs hela svaret
    • Siri

      Läsa upp betyg?

      Hej. Gick ut estetiska gymnasiet 2012. Hade 2500 godkända poäng. Betyg G i Historia A (100 p). Hur mycket kan jag öka mitt meritvärde om jag läser om kursen och får betyg VG eller MVG? Om jag förstått rätt heter kursen numera: Historia 1b.

      Milla : : Hej Siri! Om du får betyg MVG eller A, höjer du ditt jämförelsetal med 0.4 och om du får betyg VG eller C - med 0.2. Mvh Milla SYV
    • Anton

      Hur fungerar systemen ?

      Hej! Till juni 2016 kan man läsa upp gamla gymnasiekurser i gamla systemet G-VG... Jag undrar vad händer efter det här datumet? Hur ska jag studera upp mina betyg då, är det nya systemet som faller in hos oss också?

      Mikael: : Eftersom möjlighet att få ett Slutbetyg är förlängd till 1jan 2017, är det möjligt att möjlighet att läsa "gamla" kurser förlängs. Annars så får man läsa motsvarande kurser i det nya systemet. Med vänlig hälsning, Mikael syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga