J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'preliminär' (7 st.)

    • Faith

      Vad betyder den rosa färgen på antagningsstatus?

      Hej, igår hat vi fått antagningsstatusen och jag det fanns en grön där man är preliminärt antagen o en rosa o vit, jag undrar vad dem andra färgerna betyder?

      Anna: : Hej Faith, vi vill hjälpa dig men vi kan inte sådana detaljer som du frågar om; olika gymnasieantagningskanslier använder olika antagningssystem. Olika färger kan användas... Läs hela svaret
    • Iris

      Hur mycket höjer man sig på sista terminen?

      Hej! Jag har valt mitt preliminära val och mina poäng är 307.5. Södra Latin hade förra året gränsen 325 och har nu på de preliminära valen 300. Höjs betygen så pass mycket eller är det folk som har det som andra val, med högre betyg, som kommer in? Min fråga är alltså, är det stor chans för mig...

      Milla : : I genomsnitt brukar betygen höjas med 10 betygspoäng, men hur det blir i detta fallet vet ingen ... Det du kan göra är endast att försöka få så höga betyg du kan i slutet av maj plus att öka antal alternativ i ditt gymnasieval under omval.
    • Jessica

      Behörighetsgrupp vid preliminära ansökning?

      Hej, jag är väldigt förvirrad just nu. På behörighetsgruppen på min ansökan så står det bara att jag är 'behörig' vad menas med det? Är jag tillfälligt antagen eller inte? Jag har alltid trott att det var antingen 'ej antagen' eller 'antagen', men det visade sig att 'behörig' finns också....

      Julia: : Hej Jessica! är det ansökan till gymnasiet du menar? Preliminär antagning till gymnasiet spelar ingen roll. men om du är nyfiken, ta ditt antagningsbesked till Syv på din skola,... Läs hela svaret
    • Linnea

      Vad händer med mitt gymnasieval?

      Om jag till exempel får A på alla ämnen på hösterminens betyg (den som ska sättas snart), och söker in på ett gymnasium och kommer in på den. Vad händer om jag inte orkar "kämpa" för att hålla kvar betygen på A nivå, och istället sjunker till E nivå på alla ämnen. Kommer det att påverka...

      Milla : : Det är vårterminensbetyg som gäller och elever brukar i genomsnitt höga med 10 betygspoäng från höst till vår. Om du får mycket lägre betyg på våren riskerar du förlora din preliminära plats. Mvh Milla SYV
    • Bianca

      Kan man komma in på ens förstahandsval trots preliminära?

      Jag fick precis reda på att jag inte kommit in på mitt förstahandsval (kom in på det andra). Tydligen hade intagningspoängen höjts rejält sen förra året. Men min fråga är om jag (om jag höjer mitt meritvärde) kan komma in på slutgiltiga antagningen ändå? Eller på reserven?

      Lena: : Hejsan, svårt att säga - preliminära antagningspoängen är inte alls ett säkert antagningsbesked utan bara ett resultat av första valomgången utifrån höstterminsbetyget. Mycket kan hända fram till... Läs hela svaret
    • Ellen

      F i matte & svenska, finns det en chans till att komma in på HT ändå?

      Jag fick nämligen inte godkänt i matte och svenska för att jag var hemma 2 veckor sjuk nu in på slutet av terminen och jag är jätte orolig att jag inte kommer komma in på någon av programmen som jag vill gå och jag vill gärna gå antingen Hotell & Turism eller Restaurang & Livsmedel. Jag vet att...

      Lena: : Hejsan, oj, jag hör och förstår din oro och det vore väl absolut jättebra om du satt ner med din klassföreståndare och pratar igenom din studiesituation och lägger upp en plan för vad du... Läs hela svaret
    • Magnus

      Kan antagningsgränsen höjas eller sitter jag säkert?

      Jag går i årskurs nio och jag har sökt till Rytmus i Stockholm och jag har fått det preliminära resultatet. Jag har 500 poäng, medianen är 440 och antagningsgränsen är 407,5. Jag har alltså 92,5 poäng över antagningsgränsen. Om vi utgår från att jag stannar på mina 500 poäng till det...

      Fråga: : Det är jättesvårt att förutsäga. Eftersom antagningsproven på de estetiska programmen ger så pass hög poäng så handlar det nu om de elever som gjort omval och vilken poäng dom får. Att det höjs 100 poäng låter mycket, men det kan hända.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga