J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'meriter' (10 st.)

    • Hejsan123

      Korta utbildningar med hög lön?

      Hej, vad för utbildningar är korta och har en hög lön? Hoppade av gymnasiet i 2an och gick vård och omsorg. Vill hoppa på nån utbildning på YH som ger mig en bra lön?

      Milla : : Hej,jag ska samråda med kollegorna och vi ska försöka komma på ett ännu bättre svar att ge dig (senare) men jag ska nu göra ett försök att svara på din... Läs hela svaret
    • Alicia

      Hur gör jag om jag vill hoppa av min utbildning efter 1 år?

      Hej, jag går just nu ett program och har gjort det i 1 år, det är slut nästa sommar alltså 2024. Men det är så att jag kommit in på 2 andra kurser som är på 1 år vardera på halvfart och jag tror jag hellre vill gå dom,...

      Milla : : Hej,du skriver bland annat om att du vill komma in på din drömutbildning och du tror att de högskolepoängen du har och kommer att hjälpa dig komma in på din... Läs hela svaret
    • Teofilos

      Mer än 150% takt på ansökan, vad händer?

      Hej! Nu har jag kommit in på en treårsutbildning på grundnivå (kandidat) och valde att lägga till lite fristående kurser. Treårsutbildningen ligger högst i prioriteringen, fristående kurser ligger längre ner i listan. Jag har 3...

      Milla : : Hej,du får gärna kontakta Antagning.se för att, oavsett vad jag eller någon annan säger, så kommer deras bedömning och beslut att gälla. Jag säger, dock, följande:... Läs hela svaret
    • Emina

      Urvalsprocessen?

      Jag är student, denna terminen tar jag en kurs som jag är klar med tills sommaren. Därefter planerar jag o börja ett program som jag då redan sökt till. Det jag nu undrar är hur man prioriterar i urvalsprocessen. Exempelvis ifall man skulle ha precis samma betyg som någon annan? Utgår man från...

      Anna: : Hej Emina!det är endast när flera personer konkurrerar om sista lediga platsen, som man måste tänka på de sakerna som du skriver om, för att annars kommer båda in, eller alla 3 in, som har samma... Läs hela svaret
    • Elisa

      Kan folkhögskola försämra mina möjligheter att komma in på uni?

      Hej, jag började läsa en kurs i programmering på folkhögskola, för jag inte kom in på högskola/universitet och det lät spännande. Det är en allmän kurs fokuserad på webbutveckling (motsvarande programmering 1, webbutveckling 1,...

      Julia: : Hej Elisa!Dina studier på folkhögskola kommer inte påverka din möjlighet att komma in på universitetet.Folkhögskolorna kan ge Omdöme;... Läs hela svaret
    • Enas

      Kan jag ta bort kurser som drar ner mina meriter när?

      I mitt fall: Jag går andra året på naturvetenskapsprogrammet och har en fråga gällande merit. Har mer än godkänt på alla ämnen och vet med säkerhet att jag kommer bli mer än godkänd i allt i trean. Jag har läst moderna spåk steg 3 och 4 och kommer att läsa matte 5 i trean, vilket tillsammans...

      Julia: : Hej Enas,till högskoleutbildningar i Sverige konkurrerar man antingen med Meritvärde och/eller med resultatet av Högskoleprovet. Meritvärde är summan av Jämförelsetalet... Läs hela svaret
    • Csaba

      Spelar det någon roll vad för betygsystem en högskola går efter?

      Hej! Tänkte fråga om det spelar någon roll vad för betygsystem en högskola använder. Jag läser maskinteknik nu på BTH och så mycket som jag vet så kommer vi få antingen U (underkänt) eller G (godkänt) i våra kurser. Men när jag tittar på masterutbildningar på andra skolar står det att dem...

      Anna: : Hejsan,om det ej finns betygsskala högre än G, då kan ju ingen få högre betyg! Det är endast på de kurser eller på de högskolor/universitet... Läs hela svaret
    • halaa

      kan jag läsa spanska grundkurs eller arabiskagrundkurs?

      jag har tänkt och läsa spanska grundkurs för att öka mina högskolepoäng men problemet är att jag har redan läst spanska steg 1 på gymnasiet kan jag läsa den ändå? en annan fråga är om jag kan läsa arabsika grundkurs om jag redan har läst arabiska som modersmål på gymnasiet?

      Milla : : Arabiska som Modersmål och som Moderna språk är två olika ämnen, så det borde inte vara några problem att få läsa nybörjarkurs i arabiska som... Läs hela svaret
    • Nora

      Läsa matte kurser efter gymnasiet istället?

      Hej, jag går andra året på gymnasiet och har ett F i matte 1 och läser om kursen iår. Problemet är att jag inte kan koncentrera mig på matten för jag prioriterar annat. jag vet att jag skulle fixa matten hur lätt som helst om jag bara fick läsa dom. Skolan och jag har pratat om ett reducerat...

      Liselotte: : Hej Nora, utan godkänt betyg i matematik 1 kan man inte få Examensbevis, utan man få Studiebevis eller studieintyg, som inte ger Grundläggande behörighet till... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga