J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'antagningspoäng' (95 st.)

    • Rima66

      Borde jag göra prövningar?

      Hej, Jag har tänkt att kanske prova höja mina betyg på prövningar via komvux. Mitt meritpoäng är ungefär 17.5. (Jag tänker att jag vill satsa att plugga upp mitt meritpoäng via Komvux och försöka nå iallafall 18 poäng och...

      Milla : : Hej,i din fråga nämner du inte Högskoleprovet och jag vill påminna om den möjligheten. Kasta gärna ett öga på https://www.fragasyv.se/info/hogskoleprovetVad gäller... Läs hela svaret
    • SaraTson

      Urvalsgrupper har 0 i antagningspoäng?

      Jag har en fråga gällande antagningspoäng. Jag har varit inne på antagningspoang.se och har märkt att på vissa urvalsgrupper står det en nolla. Betyder det att programmet inte tar emot elever i den urvalsgruppen?

      Milla : : Hej,den sidan (webbplatsen) som du skriver om är det två studerande som har skapat - läs om det på antagningspoang.se/om-sidan - hur de har tänkt kring redovisning av... Läs hela svaret
    • SYV

      inträdesprov till gymnasiet?

      När får man reda på provpoängen om man gjort ett inträdesprov till gymnasiet? Är det i samband med antagningsbeskedet? Om man gjort flera inträdesprov, får man reda på provpoängen på alla eller enbart där man ev kommit in?...

      Julia: : Hej Lovisa,det går inte att ge ett generellt svar på din fråga; i alla fall kan inte vi göra det här på FRåGA SYV. Vad jag tror gäller är att varje gymnasieskola bestämmer... Läs hela svaret
    • Sara

      Beräkna meritpoäng?

      Hej! Min vän har mer än 2400 poäng i gymnasiet, och undrar hur antagning kommer att beräkna hennes poäng i detta fall. Hon är medveten att om man läst utökade kurser som ger meritpoäng kommer dessa att räknas. Dock är frågan om hon läst utökade kurser och fått högre betyg än kurser som hon hade...

      Julia: : Hej Sara,Alla betyg från examensbeviset (förutom betyget i kursen Gymnasiearbete eller komvuxarbete, om man har examensbevis från komvux) kommer räknas in. Och dessutom även de betygen som i examensbeviset... Läs hela svaret
    • Maria

      Hur många utbildningar kan jag söka till hösten?

      Jag vill söka till programmet Systemvetenskap (180p) nu till hösten fast till två olika universitet. Men min rädsla är att inte bli antagen till något utav dom även fast jag har meriterna och poängen för det. Eftersom; Tidigare...

      Anna: : Hej Maria!Du får gärna kontakta Antagning.se - tel.nr 0771-550720 och telefontid kl.9-16 på vardagar. Det du beskriver låter otroligt och fel. Man ska kunna söka 12 st. olika... Läs hela svaret
    • Emma

      Hur kan jag höja min antagningspoäng?

      Kan jag ansöka till kursen matematik 4 som redan finns i min utländska gymnasieexamen, i syfte att höja min antagningspoäng? Om svaret är ja, har jag rätt till att läsa en vanlig kurs i matte 4, eller ska jag göra en prövning? P.S. jag har redan...

      Julia: : Hej Emma!Jag kan nu direkt svara på den delen av din fråga som gäller rätten att läsa på komvux. Den andra delen om högre matte4-betyg skulle hjälpa dig får vi avvakta... Läs hela svaret
    • Ellen

      Hur räknas de preliminära antagningspoängen ut?

      Hej! Nu har den preliminära antagningen blivit klar för gymnasiet. Och de preliminära antagnings poängen i år är väldigt låga, jämfört med tidigare år. Då kom jag och tänka på, hur räknas egentligen de preliminära poängen ut? Jag vet att de är baserade på alla 9:ors betyg från höstterminen, men...

      Anna: : Hej Ellen,vid ansökan/antagning till gymnasiet lägger man ihop betygen (får en Summa), Den siffran som man konkurrerar med (summan av betygen) kan kallas för lite olika "saker",... Läs hela svaret
    • Astrid

      Vilka kurser är lättast att höja på kort tid?

      Hej, Jag är 19 år och tar snart studenten. Efter studenten hade jag tänkt plugga till veterinär och jag har insett nu att jag behöver höja två betyg (från B till A) för att öka mina chanser att komma in med mina gymnasiebetyg. Då skulle jag alltså höja mig från ca 20.70 till 20.86....

      Anna: : Hej Astrid,antagningsgränserna till svenska högskoleutbildningar bestäms inte på förhand. De uppstår i konkurrensen om platserna. Teoretiskt sett, behöver inte ens... Läs hela svaret
    • Roland

      Kan man höja antagningspoäng snabbt med nytt språk?

      Hej! Jag undrar hur mycket man kan höja sina antagningspoäng om man har lärt sig ett nytt språk utomlands och nu är tillbaka i Sverige. I dokumentet "Kurser som kan höja meritvärdet" står det att man kan läsa Moderna språk 1-7. Om detta stämmer kan jag få A x 700p eller? Jag har studerat...

      Mikael: : Hej! Jag satt en snabblänk i en kommentar till din kommentar till din fråga, och på den sidan står det bland annat: ”Om du kompletterar med en ny kurs så får du... Läs hela svaret
    • Soo

      Hur kommer antagningspoängen se ut för det nya läkarprogrammet HT2021?

      Hej! Som de flesta vet så kommer det äntligen den nya läkarprogrammet nu till hösten 2021 och jag undrar om någon vet hur antagningspoängen kommer bli? Tror ni att det kommer ökas/ sänkas/ eller ingen förändring alls? Man kan inte vara säker men vad tror det kommer att hända? Och nu kan ju...

      Milla : : Hej!Precis som du skriver, så kan ingen veta, men om jag ska uttala mig om vad jag (och några av mina kollegor) tror - så tror vi att konkurrens blir hårdare nu,... Läs hela svaret
    • Anonymes

      Hur ser antagningspoängen ut i höst?

      Hej allihopa, börjar bli ganska nervös inför universitetet nu i höst. Jag har tänkt att söka in till basår nu på Göteborgs universitet, men är rädd att poängen inte räcker till. Förra årets antagningspoäng var ganska låga, så jag hoppas på att det blir så igen. Finns det något sätt att lista ut...

      Mikael: : Ingen kan på förhand veta om antagningsgränserna går upp eller ner. Det kan finnas gissningar men ingen kan veta.
    • Elev

      Vad betyder talen man ser i antagningsstatistik?

      Hej! Jag undrar om det är jämförelsetalet som man ser när man kollar antagningspoäng/statistik eller om meritpoängen är inkluderade i dessa tal. Hittade ingen information om det online s tänkte att ni kanske vet. Tänker att det är bra att veta då man kanske tror att man har ungefär tillräckligt...

      Anna: : hej Mary, meritpoängen är inkluderade. Det är med MERITVÄRDET (summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen) som man konkurrerar, i betygsgrupper, till högskola-universitet i Sverige.
    • H

      Orealistisk plan?

      Jag pluggar just nu på folkhögskola och går ut i november, men jag har aldrig gjort högskoleprovet. Min dröm är att studera till psykolog, men är det ens en idé att söka till utbildningen nu när jag inte ens har ett hp-resultat? Jag...

      Julia: : Hejsan!du kan absolut söka till psykologprogrammet i första hand och till socionom- i andra hand. Att göra högskoleprovet är inte obligatoriskt. Om du får omdöme om grundläggande behörighet... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga