J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'högskoleprov' (40 st.)

    • Apollo

      Kan jag komma inte nästa termin med denna terminens HP?

      På antagning.se står resultatet från mitt gamla högskoleprov, jag ska göra provet som är nu på söndag. Målet är att jag ska konkurrera med resultatet som jag får nu, men urval grupper som PIL tar det näst senaste resultatet....

      Milla : : HEJ, som regel gäller det högsta högskoleprovs-resultatet, oavsett om det det senaste eller det tidigare resultat. Men PIL är ett undantag. Vad jag förstår av... Läs hela svaret
    • ah-95

      Kan man göra högskoleprovet om man inte är bosatt i Sverige?

      Hej! Jag är bosatt i Tyskland, är svensk medborgare och har alltså även ett personnummer. Jag undrar om jag kan åka till Sverige för att göra högskoleprovet om jag inte har en adress i Sverige.

      Mikael: : Hej! Ställ din fråga till https://m.facebook.com/alltomhogskoleprovet/min erfarenhet är att de är experter på just frågor om högskoleprovet och svarar rätt snabbt samt rätt. 
    • Emelie

      Vilka kategorier "kvalar" jag in på?

      Hej Jag har sökt in till Personal Arbete och Organisation vid Stockholms Universitet: ( https://www.uhr.se/studier-och-antagning/antagningsstatistik/detaljsida/?utbildningId=BC91A525C72C80C805DE907648C35A54&astasearchperiod=VT22&astasearchfor=pao&astasearchcategory= ) Men jag vet...

      Milla : : Hej Emelie,du behöver inte själv bestämma i vilka urvalsgrupper du vill prövas. Du kommer att bli prövad i alla de grupper där du "kvalar". Sista ordet (tolkningsföreträde)... Läs hela svaret
    • Ester

      Tar studenten utomlands, hur gör jag för att studera vidare i Sverige?

      Hej, Jag är en svensk medborgare som har pluggat i Sverige till och med årskurs 1 på gymnasiet. Efter det fortsatte jag mina studier utomlands och går nu i årskurs 3 på gymnasiet (årskurs 12) i det bulgariska skolsystemet. Efter att jag har tagit studenten vill jag plugga vidare i Sverige. Hur...

      Julia: : Hej Ester!Läs noga information som finns på uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning och på antagning.se/sv/dina-betyg/utlandsk-gymnasieutbildningDu kommer behöva... Läs hela svaret
    • ell

      Högskoleprov åldersgärns??

      Hej jag har gått med inställningen i flera år att göra högskoleprov jag går just nu i 3an och ska söka högskola tills hösten 2022 allstå söker jag våren 2022. Jag visste att det var nu nån gång som man skulle...

      Liselotte: : Hej Elle,för inte alls länge sedan, "innan corona", kunde man vara hur ung som helst och göra högskoleprovet hur många gånger som helst. Sedan dess har reglerna tyvärr ändrats. De... Läs hela svaret
    • Fatima

      hp till juristprogrammet?

      Hej! Jag har tänkt på att söka in till Juristprogrammet men har fortfarande inte klart för mig hur det här med betygen och högskoleprovet fungerar. Jag går just nu andra året på gymnasiet och har redan flera betyg som kommer dra ner mitt meritvärde vilket kan göra det svårt att komma in på...

      Julia: : Hej Fatima!Om man har resultat från högskoleprovet, prövas man av Antagning.se i HP-urvalet (oberoende av vilka betyg man har, men man måste fortfarande vara Behörig sökande; högskoleprovet... Läs hela svaret
    • Malin

      Onödigt att göra högskoleprovet om jag inte har 2250p gymnasiepoäng?

      Hej! Jag gick ut gymnasier 2012 med ett samlat betygsdokument. Nu håller jag på att plugga upp så att jag får grundläggande behörighet, men kommer fortfarande inte att ha 2250p när jag är klar med dessa kurser. Vad jag förstår så kan jag söka in med reell kompetens då jag har mer än 4 års...

      Anna: : Hej Malin,jag tänker precis tvärtom, alltså om du kommer bli bedömd behörig på reell kompetens (en annan väg) då kommer du inte ha ngt att... Läs hela svaret
    • H

      Orealistisk plan?

      Jag pluggar just nu på folkhögskola och går ut i november, men jag har aldrig gjort högskoleprovet. Min dröm är att studera till psykolog, men är det ens en idé att söka till utbildningen nu när jag inte ens har ett hp-resultat? Jag...

      Julia: : Hejsan!du kan absolut söka till psykologprogrammet i första hand och till socionom- i andra hand. Att göra högskoleprovet är inte obligatoriskt. Om du får omdöme om grundläggande behörighet... Läs hela svaret
    • Alexandra

      Spelar gymnasiebetyg roll i framtiden?

      Jag ska börja sista året på naturlinjen i höst och undrar om betygen i gymnasiet kommer att spela roll efter en universitetsutbildning. Om jag skulle välja att satsa på t.ex. högskoleprovet och komma in på en utbildning den vägen, och därmed inte kämpa för toppbetyg i gymnasiet, skulle det vara...

      Julia: : Hej!om man söker jobb på sin Högskoleutbildning, brukar inte arbetsgivare vilja se gymnasiebetygen. Att kämpa för högre betyg på gymnasiet tycker jag ändå är en... Läs hela svaret
    • Carmen

      Högskoleprov eller komvux/prövningar, vilket är enklast?

      Hej! Jag har precis tagit studenten 2019 och väntar på besked från högskolor. Det är så att jag har gått ut med 17.25 i snitt och har sökt till juristprogrammet (över hela Sverige) men är fullt medveten om att jag inte att komma in direkt...

      Peter: : Hej Carmen, att läsa kurserna på komvux, tror jag tyvärr - inte ska gå (därför att komvux allt som oftast svarar PLATSBRIST om man ansöker till kurser i vilka man... Läs hela svaret
    • Mimmi

      Kan man komma in med bara betyg?

      Hej, Jag tänkte söka till läkarprogrammet under våren! Jag har hört att om två personer söker med betyg och snittar samma poäng ex 21.5p kommer då universiteten att kolla på högskoleprovets merit och jämföra vem som har högre och välja utifrån det. Men jag undrar då. Om en person söker med...

      Julia: : Ja, Mimmi, du har rätt. Om en person söker med 21,3p och har högre snitt på högskoleprov och en annan med 21,5p och har lägre resultat på högskoleprovet, antas i Betygsgruppen hen med... Läs hela svaret
    • Adna

      Vad menas med behörigheterna för Socionomprogrammet?

      Hej!

      Jag vill gärna komma in på socionomprogrammet men jag förstår inte riktigt vad man behöver ha för att komma in på universitetet. På Göteborgs Universitet hemsidan så står det:

      FÖRKUNSKAPSKRAV:...

      Julia: : Hej Adna,Du undrar om ifall det räcker att man till exempel fått godkänt i kurs Matematik 2b och godkänt i Samhällskunskap 1b för att komma in i socionomprogrammet. Svar:... Läs hela svaret
    • Alice

      Meritpoäng+högskoleprov?

      Hej! Det är så att jag ska göra högskoleprovet imorgon och jag kom just att tänka på en sak: Kan man lägga på de meritpoäng (alltså från exempelvis Engelska 7) på den poängen man får på högskoleprovet?

      Milla : : Nej, det kan man inte göra,tyvärr ... resultat av högskoleprovet räknas separat, för sig.  Meritpoängen plussas till Jämförelsetalet, som är snittet av betygen i examensbeviset.
    • Lana

      Går det att läsa flera kurser på komvux?

      Hej! Jag har blivit antagen till lärarprogrammet vid Göteborg. Dock känner jag att det inte är något jag helst vill syssla med, utan istället vill plugga till ingenjör. Sökte till ett tekniskt basår, men kom inte in. Min plan nu, är att...

      Anna: : Hej Lana,du frågar om man kan läsa flera kurser samtidigt - Vilka kurser menar du: Fysik 2 och Matematik 4? Eller andra kurser? Vilka i så fall?Fysik 2 och Matematik 4 är 2 stycken gymnasiala... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga