J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'akademiska poäng' (7 st.)

    • Gustav

      Antagning på universitet?

      Hej! När man läser på vissa program om behörighet osv så kan det stå såhär Urval: Betyg 50% Högskoleprov 50%. Eller, Urval: Betyg 33% Akadamiska poäng 33% Högskoleprov 33%. Vad betyder detta?

      Mikael: : Hej Gustav!det med "Akademiska poäng 33%" - står endast på utbildningar på Avancerad nivå där man för behörighet behöver ha avklarade tidigare studier på... Läs hela svaret
    • Micaela

      Hur påverkas behörigheten om jag läst 7,5 högskolepoäng?

      Jag har inte så höga betyg och fick inte heller ett jättehögt resultat på högskoleprovet och kikar nu på mina chanser att läsa separata kurser istället och bygga mitt eget program. Därför undrar jag hur mina chanser att komma in...

      Mikael: : En kurs på 7,5 hp påverkar inte chanserna att komma in på en högskoleutbildning. Till utb på grundnivå konkurrerar man med meritvärde och med HP.
    • Simon

      Nya högskolepoäng trots upprepad kurs?

      Jag har sedan tidigare läst en kurs i marknadsföring på 7.5 HP. Nu har jag bytt högskoleprogram och läser en kurs i marknadsföring och organisation på 15hp. Kommer jag att få 15 poäng till för denna kursen eller bara de poäng som tillräknas organisationsmomenten?

      Anna: : Hej Simon, vi på fråga syv kan tyvärr inte svara på just din fråga. Svaret beror på om innehåll i kurser du har läst/läser - "överlappar" varandra eller... Läs hela svaret
    • emma

      Hur räknar man in hp i det slutgiltiga examensbeviset?

      Hej! Jag har gått en 30 hp kurs i engelska och en 30 hp kurs i affärsjuridik. Nu till nästa vår kommer jag att påbörja en kandidat i ekonomi, på 180 hp. Min fråga till er är, kommer mina andra 60 hp poäng räknas in i mitt slutgiltiga examensbevis, så att det kommer stå 240 hp? Eller kommer det...

      Anna: : Hej Emma,den fråga måste du ställa till studievägledningen på det lärosäte där du ska läsa Kandidatprogrammet. Jag Tror du kommer att ta ut Kandidatexamen... Läs hela svaret
    • Ruba

      Master programmet direkt efter kandidatexamen?

      Hej, jag läser termin 5 nu och beräknar klara mitt program i juni, Jag vill ansöka till master programmet i hösten direkt i april 2019, Hur kan mina poäng räknas? Jag läser receptarie och fristående kurser samtidigt och vill ansöka till master...

      Milla : : Antagningsgruppen på Umeå universitet borde kunna se vad du läser när du ansöker till masterprogrammet ... sedan kommer dina godkända akademiska poäng registreras i LADOK när kurserna är avslutade. 
    • Sofie

      Varför kan jag inte se antagningspoäng?

      Hej, Jag kollade på bland annat antagningspoängen till kursen Rättspsykologi I i Kristianstad på sidan UHR antagningsstatistik. På Rättspsykologi I kunde man se poängen, men på Rättspsykologi II stod det APGR och inga antagningspoäng. Jag förstår inte vad detta menas med? Hur sker detta urval,...

      Peter: : Hej Sofie, menar du den här utbildninen - www.hkr.se/kurs/PS1238 Urval sker genom att jämföra hur många avklarade högskolepoäng man har. Eftersom det är en fortsättningskurs,... Läs hela svaret
    • Nur

      Urval - akademiska meriter?

      Hej, Jag har tänkt noggrant och kommit på att psykologprogrammet må vara något som passar mig, men mina betyg räcker nog inte till. Jag undrar hur akademiska meriter/poäng fungerar. Jag undrar också om det finns en chans att komma in i psykologprogrammet genom att läsa en eller flera kurser...

      Mikael: : Det går tyvärr inte att använda sig av akademiska poäng, eftersom du söker på dina Gymnasiala betyg.  Om du läser några kurser ur psykologiprogrammet måste du ändå... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga