J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'design och produktutveckling' (8 st.)

    • Ella

      Vad är skillnaden mellan två inriktningar i teknik?

      Hej Går ettan på teknikprogrammet. Jag sökte in med inriktningen Design och produktutveckling, men är inte lika säker om det är den inriktningen som jag vill gå. Tycker att inriktningen samhällsbyggande och miljö värker även...

      Peter: : Hej Ella!I programplanen för TE kan du se skillnad mellan olika inriktningar - det är de Inriktningskurserna som skiljer inriktningarna åt. TE är ett högskoleförberedande... Läs hela svaret
    • A

      Vad krävs för att bli Art Director?

      Hej! Vad krävs egentligen för att bli Art Director när man har tidigare utbildning inom design? Jag är snart färdig med min kandidatexamen i produktdesign på universitet OsloMet som ligger i Oslo, Norge. Skulle säga att jag har grundläggande kunskaper om grafisk design, men fokuset har...

      Mikael: : Hej A!Art Director  är i Sverige ett av de många icke-reglerade yrken vilket betyder att det inte finns strikta krav på vilka utbildningar eller andra meriter som ”ger jobbet” utan det... Läs hela svaret
    • Amanda

      Undrar vad skillnaden på två liknande program är i olika städer?

      Jag undrar vad skillnaden är på Designingenjör (Skövde) och Produktutveckling och design (Jönköping) då det gäller utbildning helt enkelt. T.e.x: Fokuserar dem på olika saker, vilken utbildning är lättast för utomlandsstudier/utomlandsjobb? Mvh, Amanda.

      Mikael: : Mitt förslag är att du läser noga på båda utbildningarnas hemsidor och jämför info på hemsidorna och även kontaktar studievägledare... Läs hela svaret
    • Louise

      Gå design och produktutveckling?

      Hej! Jag har ett tag varit intresserad för att gå teknikprogrammet eller naturprogrammet då jag gillar NO och har en god studievana. Efter att ha blivit lite intresserad av att gå teknikprogrammet då jag tycker en framtid som ingenjör är väldigt intressant men konstaterat att jag inte är något...

      Anna: : Hej Louise, som behörighet till Civilingenjörprogrammen är idag, så krävs det bl a godkända betyg i Matematik 4 och i Kemi 2 och de kurserna ingår som Obligatoriska endast i inriktning... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Skillnad mellan systemutvecklare och system engineer?

      Hej! Jag undrar om system engineer är den engelska motsvarigheten till systemutvecklare? Är det då verkligen ett slags ingenjörsyrke? Jag undrar också hur framtiden ser ut för systemutvecklare? Är det verkligen sant att lönen är bättre för systemutvecklare än för maskiningenjörer (med...

      Mikael: : Hej Ronaldo, du ställer mycket viktiga och intressanta frågor och jag önskar att vi på Fråga SYV hade resurser att bevaka den internationella arbetsmarknaden, men det har vi... Läs hela svaret
    • Erik

      Är det morderna språk i teknik?

      Undrar om jag har moderna språk, om jag går tekniklinjen?, undrar också om hur svårt det är att komma in på högskolan om man läser design och produktutveckling och vill bli grafisk formgivare.

      Peter: : Hej Erik, på teknikprogrammet ingår det inte moderna språk som obligatoriska kurser, men man får ofta välja dem som Valbara. Det får man fråga på skolan om. ang. utbildningar i... Läs hela svaret
    • Aaaaa

      Samma matte på sam som tektik design och produktutveckling?

      Hej! Jag vill helst gå Teknik design och produkt utveckling. Men vad jag förstått själv så läses det myycket matte. Min kompis mamma däremot sa att om man går design ich produkt utveckling- så läser man lika mycket matte som om man går samhäll, stämmer detta?

      Mikael: : På teknikprogrammet  läser man det avancerade mattespåret och läser tre kurser matte 1,2&3c vilket det syns i Programplanen för teknikprogrammet men... Läs hela svaret
    • Pontus

      Möjligheter utan matematik 4?

      Hej, jag går 1:a året på Teknikprogrammet läser Design och produktutveckling och står nu inför det individuella valet. Jag läser Tyska 3 nu och har då redan använt 100 av 200p. Jag står nu inför valet matematik 4 eller tyska 4 och undrar således vad jag stänger för dörrar och möjligheter om jag...

      Lena: : Hejsan, Matte 4 krävs bland annat om du ska söka olika Civilingenjörsutbildningar på tekniska högskolor. Även längre vårdutbildningar kräver Matte 4 - som t.ex läkare, tandläkare, veterinär och apotekare - å andra sidan kräver... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga