J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med '#basår' (10 st.)

    • Kevin

      Kan man läsa basår och prövning samtidigt (samt fråga om CSN)?

      Hej, Denna fråga är ganska komplicerad och jag skulle ta detta i akt långt innan. Nu är det så att jag gått ut gymnasiet med 18,07 i meritpoäng men det finns många kurser som kunde gått bättre. Min SYV på min skola har inte sagt samma grejer som det står på Google angående prövningar och...

      Mikael: : Du kan försöka få betyg i matte 1a,2a och 3b och om du får högre betyg kommer de högre betygen räknas in i ditt jämförelsetal. Som icke-gymnasieelev... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Alice

      Vad är det bästa sätt att höja min snittbetyg?

      Jag fick studenten i 2018 och har 16.20 poäng eller jämförelsetal och har 2.5 meritpoäng. Nu vill jag komma in på en teknisk universitetsprogram men har läst ekonomiprogrammet på gymnasiet och är inte behörig. Jag har sökt information om att...

      Julia: : Hej Alice,om man har flera betyg i samma kurs, då är det det Högre betyget som gäller.****Ang. prövas i flera urvalsgrupper vid ansökan till högskola-universitet i... Läs hela svaret
    • Elsa

      "Får jag meritpoäng om jag läser engelska 7 på komvux?

      Hejsan! Jag har läst samhällsprogrammet på gymnasiet och har insett att min dröm är att läsa läkarprogrammet. Jag har 19,69 poäng från gymnasiet (jämförelsetal) och jag läste matematik 1b, 2b och 3b samt moderna språk 3 och 4...

      Julia: : Hej Elsa,för Moderna språk 3 och 4 får du 1,5 meritpoäng. får du godkänt betyg i engelska 7 får du ytterligare 1.0 meritpoäng och då blir det max i... Läs hela svaret
    • Alexander

      Får jag gå på tekniskt basår?

      Hej. Jag läste Teknikprogrammet i gymnasiet och har fått examen. Jag är dock inte behörig till de flesta civilingenjörutbildingar eftersom jag har inte läst Matematik 4 och Fysik 2. Får jag ansöka till Tekniskt basår i universitetet för att...

      Julia: : Hej Alexander,du kan läsa info på https://fragasyv.se/info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar****Det går att söka till basår på högskolenivå och till folkhögskolorna och till... Läs hela svaret
    • Anna

      Göra om basåret eller läsa upp på Komvux?

      Hej, Jag har under ett års tid läst naturvetenskapligt basår på universitetet. Dock har det inte gått som jag tänkt mig då annat hände i mitt övriga liv som fick mig att tappa studiemotivationen. Jag har snart gått ut till juni och har ej ännu hoppat av då jag hoppades på att ändå kunna...

      Mikael: : Hej Anna,sök till komvux i den kommunen där du är folkbokförd;sök samtidigt också till folkhögskolorna - vilken/vilka som helst folkhögskolor (här är det inte... Läs hela svaret
    • Anna

      Göra prövning eller läsa samma kurs, annat spår?

      Hej, jag skrev hit för ett tag sedan och frågade om råd gällande att läsa upp en kurs efter att ha gått ut gymnasiet.
      Nu är det så att jag läste estet på gymnasiet, där jag la till matte 2b, så har alltså...

      Anna: : Hejsan,för att höja ditt meritvärde kan jag råda dig att försöka få betyg i Matematik 1a och 2a. Det är nämligen så att i fall du får högre... Läs hela svaret
    • Ida

      Vilken urvalsgrupp hamnar man i efter matte 3b på ett basår?

      Hej! Jag har grundläggande behörighet och godkända betyg från gymnasiet, men jag går ett basår för att jag aldrig läste matte 3b på gymnasiet - jag undrar då vilken urvalsgrupp jag hamnar i när jag söker högskola? Räknas basår som en komplettering? Tack på förhand! /Ida

      Mikael: : Ja, basår räknas som kompIettering. men om du söker tiII en högskoIeutbiIdning som inte kräver matte 3, t.ex PsykoIogprogrammet, som kräver matte 2. Då... Läs hela svaret
    • Daniel

      vad händer om man ångrat sig när man tagit studenten?

      Hej! Jag ska börja i samhällsprogrammet till höst, jag väljer det för att jag inte är så bra på matte, jag är dock väldigt intresserad av naturvetenskap osv, så jag undrar om man tar studenten i samhällskunskap men ångrat sig och sedan vilja läsa naturvetenskapliga ämnen, hur går det till?

      Anna: : Hej Daniel, efter "studenten" dvs om du får Examensbevis från gymnasiet, kan du söka till komvux. Du kan också bedriva självstudier och göra prövnignar och få... Läs hela svaret
    • Lina

      Naturvetenskapligtbasår om man läst Ma4 redan?

      Jag går just nu Ekonomiprogrammet och funderar kanske på att bli läkare. Jag kommer att läsa Ma4 på individuella valet, kan jag fortfarande gå ett naturvetenskapligt-basår då? Kan man läsa Ma5 på basåret?

      Lena: : Hejsan, nja, läser du ett basår så läser du det som Läkarprogrammet och andra naturvetenskapliga utbildningar anser nödvändigt för dig att kunna - eftersom behörighetskravet är Matte 4 så är det upp till den... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga