Hej, Om jag läser till ämneslärare i religionskunskap och historia till gymnasiet vilka dörrar öppnas då? Kan jag bli historiker, jobba på museum eller forskare med det? Måste jag lägga till nån utbildning för det?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32111 frågor besvarade.
Ämneslärare i Religionsvetenskap och Historia, hur brett är det?
1 Svar
Hej, du ställer en aktuell och intressant fråga men som också är svår att ge svar på. Så här är det: yrken, i Sverige, som historiker och de som jobbar på museum, t.ex Musejtjänsteman, Arkivarie och Museipedagog är icke-reglerade; det betyder att bedömning om vilken utbildning som ger jobb ligger hos de som anställer. Som utbildad lärare i historia och religionskunskap, tycker jag, man borde ha mycket goda chanser att kunna få jobb som Museipedagog men problemet är att sådana tjänster är ganska få och om någon av dem blir ledig lär många söka med höga meriter och konkurrensen om ett sådant jobb är ofta mycket tuff, men någon kommer ju att få jobbet, som varför inte du i så fall? Men man kan inte "kallt räkna med" att få anställning som Museipedagog (kanske för att ingen ledig tjänst ens kommer att utlysas under väldigt lång tid).
I din fråga nämner du också intresse av att kanske bli en forskare. De som blir forskare brukar ha mycket lång utbildning i bagaget; efter utbildningen på avancerad nivå på högskola eller universitet brukar man försöka hitta var man kan söka en doktorandtjänst och skriver doktorsavhandling samtidigt som man utför viss jobb på sin universitetsexpedition (administrativt men också viss undervisning som "högskolelärare" kan ofta ingå). Min erfarenhet är att doktorand-tjänsterna utlyses ganska sällan och de brukar vara få och det kan uppstå en mycket tuff konkurrens om varje sådan tjänst. Men återigen någon kommer ju att få en doktorandtjänst så varför inte du? Men om du inte hittar ens någon sådan tjänst att söka till ... då går det ju inte.
Det självklara med examen från ämneslärarprogrammet är att börja jobba som Ämneslärare. Förutom grund- och gymnasieskolorna kan en ämneslärare få jobb även på en folkhögskola eller på komvux där man undervisar vuxna.
Men det finns en teoretisk chans att kunna (på sikt) bli forskare (eller forskarassistent) med i princip vilken grundutbildning från högskola eller universitet som helst. Det gäller att förbereda sig på en lång utbildningstid och vara medveten om att det inte finns några garantier på att få möjlighet att bli anställd som forskare eller forskarassistent.
Tips! kika gärna på yrken på www.framtid.se - bland annat på
yrke/auktionist
yrke/antikhandlare
yrke/gallerist - här tänker jag på att omfattande kunskaper i historia och religionskunskap kan vara mycket värdefulla inom de yrken jag länkar till här (precis ovan).
Frågor och svar taggade med 'faktiska kunskaper' (3 st.)
-
Läsa in kurser?
Hej! Om en elev har ett avgångsbetyg från 1996 från gymnasiet med betyget 2 i engelska A och matematik A, behöver då eleven läsa in dessa kurser på vuxenutbildningen, dvs engelska 5 och matematik 1a innan eleven läser in engelska 6 och matematik 2a...
Hej,jag undrar om de högskolestudier som personen vill komma in på kräver, för särskild behörighet, matematik 2 och engelska 6? Om inte då kanske hen inte behöver läsa de kurserna för att... Läs hela svaret -
Räcker en 2:a för att läsa vidare?
Hej! Räcker det med en 2a i matte A (gamla systemet) för att läsa matte2 eller måste man läsa matte1 först?
Hej,om en person fick mattebetyget för många år sedan så kanske hen glömde mycket sedan dess, så formell behörighet är "en sak" men de faktiska kunskaperna kan vara... Läs hela svaret -
Folkhögskola eller komvux?
Jag gick en fullständig 3 årig gymnasieprogram i samhällsvetenskap men utan ett examen. Jag var en duktig elev med väldigt bra betyg men pga hälsoskäl klarade inte av tredje året in på gymnasiet. Jag testade läsa upp två gymnasiekurser på halvdistans på komvux men det var för intensivt och...
Hej Ella, det finns ca 150-160 folkhögskolor i Sverige och varje folkhögskola är mer eller mindre unik vad gäller profiler, vilken pedagogik de satstar på och miljö, ex. kan de finnas långt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga