Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
är det SYV-ens ansvar?
3Poäng
SYV-besökare
Hej, jag är rätt ny syv på grundskolan; det är mitt första gymnasieval. Jag är rätt förvånad att eleverna är inte jätteaktiva. De missar sina inbokade samtal med mig; de lämnar inte in blanketter heller (i alla fall inte alla). Min erfarenhet är att ca hälften "sköter sig rätt bra" och andra halvan - gör inte det.
Klasslärare gav mig råd att göra hembesök till eleverna, om jag vill få tag på dem eller deras vårdnadshavare, exempelvis för att hämta påskrivna gymnasievalsblanketterna. Är det verkligen SYV-ens ansvar att åka hem till eleverna för att hämna blanketter? Vad händer om jag inte träffar några elever och de inte gör gymnasieval och/eller om gymnasievalsblenketterna saknas?
Tacksam för ett snabbt och utförligt svar!
S.
kort svar på din fråga vore: fråga rektor på din grundskola och gör som rektorn säger (inom rimliga gränser). Det är rektorn som är "ytterst ansvarig" på en skola.
Ett utförligt svar på frågan kan bli hur lång som helst... :) Vi känner till att det ser väldigt olika ut- på olika grundskolor. Mycket beror på hur mycket engagemang "övrig personal" på skolan visar och hur mycket elevernas vårdnadshavare vill bidra med. Gymnasieantagningskanslierna organiserar gymnasieantagning på olika sätt, vilket kan också vara mer eller mindre lyckade "varianter" - mycket beror på hur vuxna "kring eleven" samarbetar med varandra.
Situation nr. 1 Det finns tydlig information både på Gymnasieantagningens-hemsida och på diverse olika ställen, ex. på en SYV-tavla på grundskolan och klasslärare förmedlar att det är viktigt att lämna in påskrivna blanketter i tid - till eleverna och till föräldrarna; föräldrarna besöker föräldramöten och engagerar sig i elevernas skolarbete och i deras gymnasieval. Rektor ger tydliga signaler till all personal på skolan och till elever och föräldrar att gymnasieval är en viktig del i grundskolans verksamhet; hen är tillgänglig och svarar på frågor om gymnasieval och har pågående dialog med gymnasieantagningen (löser löpande alla frågor som uppstår).
Situation nr. 2 Tydlig info saknas... Klasslärare och övriga lärare vill inte engagera sig i gymnasieval /svarar exempelvis att det är SYV-ens ansvar och inte deras/ och pratar inte med eleverna eller föräldrarna om gymnasieval; föräldrarna besöker föräldramötena i "liten utsträckning" och rektor är överhopad med jobb (orkar inte och/eller hinner inte ta tag i frågan om gymnasieval).
Vem som helst förstår att situation nr.1 - det är så som det bör gå till. Men verkligheten är att det - tyvärr - även finns inslag av situation nr.2 på vissa grundskolor.
Som ensam SYV, som dessutom är ny på en skola, är det svårt att i grunden ändra på hela situationen. Du kan bara göra ditt bästa. Du kan också tänka så här: det är frivilligt att gå på gymnasiet. Skolplikten slutar när eleven blir behörig till gymnasiet. Det är ingen som kan vidta några "rättsliga åtgärder" mot dig om du t.ex endast tar emot besök och tel.samtal och E-post från de elever och föräldrar som själva söker upp dig med frågor om gymnasieval (och struntar helt i de som inte visar intresse... detta pga det är frivilligt att gå på gymnasiet). Men, å andra sidan, är ju rektor - din chef och arbetsledare och som anställd måste man lyda sin chef (om man vill behålla sin anställning i alla fall)... men frågan är då också - Vill man behålla sin anställning, om det är en ohållbar och orimlig arbetssituation?
De praktiska tipsen - om man vet att det svårt att få eleverna att lämna in blanketter i tid - kan t.ex vara att: - sätta "dead-line" en vecka tidigare än den riktiga dead-line är; - komma med "skräck-exempel" - få fram en berättelse om en elev som förra året missade söka till gymnasiet och blev utan gymnasieplats - utan att nämna namn på eleven... man kan t o m "hitta på" en sådan historia, för att det har säkert hänt förut och kommer att hända igen... att en elev kan bli utan plats på gymnasiet om hen ej söker i tid... eller i alla fall tvingas gå gymnasialutbildning som hen inte vill gå (för att hen inte i tid sökte till en utbildning som hen velat gå); - bombardera vårdnadshavare med E-post /grupp-utskick/ - om hur viktigt det är att lämna in blanketter i tid; - se om det skulle gå att ta emot inscannade påskrivna blanketter (då kan vårdnadshavare scanna in och skicka elektroniskt); - sätta in särskilda föräldramöte om gymnasieval - ett möte så tidigt som möjligt /i början av september i åk 9/ - och nästa möte några få dagar innan dead-line för inlämning av blanketter (då kan vårdnadshavare ta med sig blanketterna på det andra mötet och lämna in dem där). Det finns också exempel på rätt så "otraditionella lösningar" - ex. att erbjuda kvälls-tider för att vårdnadshavare kan tillsammans med eleverna komma besöka syv på skolan och bl a lämna in påskrivna blanketter. Att man som SYV arbetar på kvällstid kan man kanske "kompencera" med övertidsersättning eller att ta in de inarbetade timmarna i ledighet (det kommer man överens med rektor om).
Jag förstår att du tänker på elevernas bästa men att du också måste hinna och orka utföra ditt arbete. Om du inte får stöd och hjälp från övrig personal på skolan kan du endast göra så gott du kan göra på egen hand. Att "tvinga" övrig personal på skolan att hjälpa till med gymansieval kan inte du, som SYV, göra för att du är inte chef eller arbetsledare. Här behöver du rektors stöd. Rektor måste beordra lärarna och övrig skolpersonal ta en aktiv roll och vara behjälpliga i frågor om gymnasieval; om rektor inte gör det eller om skolpersonal, trots rektors order, inte gör det - har du endast "2 val": antingen kämpa på egen hand så gott du kan eller söka andra jobb och komma förhoppningsvis till en arbetsplats där du får en bättre arbetssituation.
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp för dig! ANNA
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret
Milla : :
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Peter: :
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Mikael: :
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Julia: :
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Mikael: :
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet.
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad.
Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Milla : :
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
SYV-besökare: :
Hej, Linn,
generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret