Hej! jag funderar på att läsa till läkare utomlands och jag har två val att göra, går just nu trean i gymnasiet på samhällsprogrammet. För Skolor utomlands krävs ett antagningsprov i Biologi och kemi, samt lite fysik. Detta kan man läsa genom en pre med kurs som bl.a eduplanet erbjuder. Jag undrar om det är värt att satsa på kursen och göra antagningsprov nu i maj - juni eller gå ett naturbasår i sverige och sen ta pre med kursen nästa år. och göra proven nästa år med ännu mer kunskap. Jag har läst Naturkunskap 1 och 2, jag fick B och A i respektive kurser, och när jag frågat SYV på Eduplanet sa de att jag hade goda chanser att komma in. Jag vill dock ha en mer opartisk bedömning. Jag kan studera och har A i majoriteten av kurserna jag gått på gymnasiet - så jag har iallafall några förkunskaper. Frågan är egentligen om man ska våga satsa på att plugga pre med kursen parallelt med gymnasiet nu i vår och kanske komma in redan i höst, men med mindre chans att komma in (förmodligen) eller vänta ett år med större chans att komma in. då jag har kunskaper från både basåret och pre med kursen. Det kommer givetvis krävas hårt arbete då jag läser kursen parallelt med gymnasiet, vilket jag redan lägger en hel del tid på. Min situation är komplicerad, och ännu mer så om man går in på varför jag inte kan komma in i sverige som du som läser kanske undrar. Men det är inte frågans syfte. Tack i förväg!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32177 frågor besvarade.
Är det värt att ta risken för att komma in ett år tidigare?
1 Svar
Hej,
inför läkarprogrammet på de svenska lärosätena krävs det (för särskild behörighet) godkända betyg i gymnasiala kurser fysik2, kemi2, biologi2 och matematik4. Har man godkänt betyg i gymnasial kurs Naturkunskap 2, har man kunskaper i delar av kurserna fysik1a, kemi1 och biologi 1 (alltså inte i hela kurserna på nivå1) och då behöver en person som vill bli behörig till läkarprogrammet i Sverige ändå läsa hela fysik1a och sedan 2, kemi1 och sedan kemi 2 och biologi 1 och sedan 2. Innehåll i kurserna fysik2, kemi2 och biologi 2 läser man, om man läser på heltid, alltså 40 timmar per vecka, i 15 veckor.
Vilka betyg och förkunskaper läkarprogrammet "utomlands" kräver kan jag inte redogöra för. Men det är absolut inte fel att skaffa sig kunskaper som motsvarar godkända betyg i samma kurser som krävs inför läkarprogrammet i Sverige.
Jag kan tyvärr inte veta om du kommer klara både dina gymnasiekurser på din gymnasieskola och samtidigt läsa in naturvetenskaplig behörighet. Min gissning är att det blir krävande. Risken kan finnas att du både missar få godkänt betyg och samtidigt också äventyrar din hälsa (riskerar att överanstränga dig). Hur stor kapacitet och hur "bråttom" du har vet du bäst själv.
Frågor och svar taggade med 'faktiska kunskaper' (3 st.)
-
Läsa in kurser?
Hej! Om en elev har ett avgångsbetyg från 1996 från gymnasiet med betyget 2 i engelska A och matematik A, behöver då eleven läsa in dessa kurser på vuxenutbildningen, dvs engelska 5 och matematik 1a innan eleven läser in engelska 6 och matematik 2a...
Hej,jag undrar om de högskolestudier som personen vill komma in på kräver, för särskild behörighet, matematik 2 och engelska 6? Om inte då kanske hen inte behöver läsa de kurserna för att... Läs hela svaret -
Räcker en 2:a för att läsa vidare?
Hej! Räcker det med en 2a i matte A (gamla systemet) för att läsa matte2 eller måste man läsa matte1 först?
Hej,om en person fick mattebetyget för många år sedan så kanske hen glömde mycket sedan dess, så formell behörighet är "en sak" men de faktiska kunskaperna kan vara... Läs hela svaret -
Folkhögskola eller komvux?
Jag gick en fullständig 3 årig gymnasieprogram i samhällsvetenskap men utan ett examen. Jag var en duktig elev med väldigt bra betyg men pga hälsoskäl klarade inte av tredje året in på gymnasiet. Jag testade läsa upp två gymnasiekurser på halvdistans på komvux men det var för intensivt och...
Hej Ella, det finns ca 150-160 folkhögskolor i Sverige och varje folkhögskola är mer eller mindre unik vad gäller profiler, vilken pedagogik de satstar på och miljö, ex. kan de finnas långt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga