Falco
    Enligt allt jag läst och hört, så är Naturkunskap 1b samma sak som Naturkunskap 1a1 + 1a2. Jag har då läst på Skolverkets webbplats, på det lokala komvux webbplats, i kurskatalogen, i samtal med studievägledare, och av ämneslärare i kursen.

    Naturkunskap 1b är 100 poäng.
    Naturkunskap 1a1 är 50 poäng.
    Naturkunskap 1a2 är 50 poäng.

    Som ni vet så är 50+50 lika med 100. Poängen är det enda som skiljer, och den korta, 1a1 kursen är den kurs som man läser på yrkesförberedande program på gymnasiet idag, enligt det nya läroplanen (Gy2011). Den längre, 1b kursen är den kurs som man läser på studieförberedande program på gymnasiet.

    Om jag utgår från att det här stämmer, varför kan jag då inte tillgodoräkna mig Naturkunskap 1b när jag söker till högskolan? Jag har alltså ett Slutbetyg, från ett "fullständigt program", från 2005 (Gy2000/Gy2001??), med 90% godkända betyg. Jag har därmed "grundläggande behörighet" till högskolan. Men jag hade 4 IG, varav ett var i Naturkunskap A. Det har jag läst upp till ett D-betyg, men kursen heter nu Naturkunskap 1b. När jag frågade UHR om underlag för att se hur de har beräknat mitt meritvärde så upptäckte jag att de inte alls har räknat in Naturkunskap 1b. Varför det?

    När man höjer betyget i en kurs när man redan är klar med gymnasiet och betygen är satta, så kallas det för utbyteskomplettering. Det finns att läsa om på Antagning.se, bland annat. Notera att Antagningen.se är i själva verket UHR. På grund av senaste gymnasiereformen så har de lite att göra när de ska bedöma om man får utbyteskomplettera eller inte, eftersom många av de gamla kurserna har försvunnit. Så som Svenska A och Svenska B. De heter numera Svenska 1 och Svenska 2. De här nya två kurserna motsvarar de två gamla kurserna i svenska. Det kallas för "direktkoppling" i Skolverkets dokument.

    Så jag vet hur det här fungerar! Och då är det så finurligt att UHR måste ta fram en tabell som heter "TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING MED GY11/VUX12". Där ser man t.ex. att Svenska A (SV1201) motsvaras av Svenska 1 (SVESVE01). Båda kurserna är 100 poäng. Tittar man på Naturkunskap A (NK1201) så ser man att den motsvaras av Naturkunskap 1a1 (NAKNAK01a1). Båda kurserna är 50 poäng.

    Då resonerade jag först så här. Okej... den ena kursen är 50 poäng, den andra kursen är 50 poäng. Perfekt matchning! Om poängen är något att döma efter, så är det därför som Naturkunskap 1b, som ju är 100 poäng, inte kan motsvara Naturkunskap A. Det står 2500 poäng inskrivet i mitt Slutbetyg, så om jag då skulle byta ut en 50 poängskurs mot en 100 poängskurs, så skulle ju summan bli 2550 poäng, och som jag förstått så får det aldrig vara mer än 2500 poäng. Undantaget är kanske "utökade kurser" som jag inte helt har utstuderat hur det fungerar, men som jag förstått efter att jag lusläst lite så får det då inte vara mer än 2600 poäng, men måste godkännas av rektor, etc., etc. Mitt Slutbetyg är i alla fall 2500 poäng, så för min del så tar det stopp där.

    Så att så resonerade jag först. Att jag inte får tillgodoräkna mig Naturkunskap 1b för att den är 100 poäng och min gamla Naturkunskap A var 50 poäng, och att jag får inte ha ett överhäng på 50 poäng i poängsumman! Men om det är samma ämne... och man har redan på Skolverket fastställt att Naturkunskap 1b motsvarar Naturkunskap 1a1 och 1a2... varför är det då problematiskt när man ska utbyteskomplettera? Om det här var ett rättvist system så kan jag tycka att såna som jag borde få "meritpoäng" för de "överhängande 50 poängen". Jag har ju läst mer än jag hade behövt! Belönas inte det då lite extra? På samma sätt som du får 0,5 meritpoäng för att du har Matematik 3c när Matematik 2c är särskilt behörighetskrav till en utbildning. Det är samma resonemang! Du ska belönas för att du har läst lite utöver det som krävs.

    Sedan läste jag vidare i den här tabellen och såg att Styrteknik A som är 50 poäng motsvaras av "Mät- och styrteknik" som är 100 poäng i Gy2011. Vad är det här för dumheter??? Så 100 är lika med 50 om det är styrteknik, men 100 är inte 50 om det är fråga om naturkunskap som ju är/var ett kärnämne dessutom?

    Jag har gått ett yrkesorienterat program på gymnasiet. Jag gick Elprogrammet med inriktning mot Elteknik. Det heter "El- och energiprogrammet" numera i det "nya gymnasiet". Men oavsett vad man kallar det, alla som har läst ett yrkesorienterat program i gymnasiet har mycket dåliga förutsättningar för att bli antagna till högskolestudier bara på betygen. Att höja betygen är i princip omöjligt för oss. Det är en sak att läsa en massa böcker, skriva och räkna. Men hur ska du öva inför kabeldragning, svetsning, m.m. och göra en prövning i det? Där bör tilläggas att lärarna på ett praktiskt program program i gymnasiet är mer snåla med betygen. Jag menar, hur skulle de bedöma om du är en G elev eller en MVG elev? Ska de titta på hur rakt du har dragit kablarna och gå med tumstock och mäta avståndet mellan kabelklamrar? Det är en helt annan femma det där!

    Och så får jag veta att jag inte ens får tillgodoräkna mig den här dumma "Naturkunskap 1b" kursen. Jag har läst den helt i onödan! För det första så har jag redan grundläggande behörighet. För det andra så gav det ingen merithöjande effekt att läsa den. Jag har räknat på det och har kommit fram till att jag gått miste om 0,26 i meritvärde. Varje hundradel räknas! Man räknar med två decimalers precision ju! Det kan likväl räcka för att göra skillnad mellan "ANTAGEN" och "RESERV".

    Kan man inte "dela upp" Naturkunskap 1b så att man får Naturkunskap 1a1 och 1a2 inskrivet istället? Om det nu är samma sak! Det var ett tips jag fick från en handläggare från UHR.

    Men jag har försökt kontakta kommunen i två veckor om det här utan att komma vidare. De har bara bollat mig mellan olika studievägledare på kommunen. På "vägledningscentrum" orkar de inte ens ta sig an uppgiften att räkna meritvärde utan att boka in en tid med en studievägledare. Trots att jag ringt innan jag åkte dit och har fått veta av en annan studievägledare som jobbar både där och på skolan jag fick betyget från (de har en vägledare som pendlar där emellan), och har sagt att jag kan komma in på drop-in tiden och få hjälp med meritvärdet. Men väl på plats så hänvisar de till att antingen boka in en tid för samtal eller att kontakta "experterna" på Antagningen.se (UHR alltså). Det finns en e-tjänst för att boka tid med studievägledare och där har jag sett att det finns inte några lediga tider förrän slutet av oktober, och det här var tredje veckan i september. Jag vet ju hur man räknar, jag har till och med gjort en Excel fil som räknar ut åt mig, så jag behövde bara få rådfråga kring vilka kurser jag får ta med i uträkningen med tanke på de nya reglerna och kurser jag har läst till i efterhand, och att jag inte har uppdaterat min Excel fil på många år. Och rektorn gick aldrig få tag på. Han är alltid på möten. Så mycket för kommunens deklaration om "tillgänglighet"!

    Jag har nu läst så mycket om det här att jag inte behöver deras hjälp. Jag kan räkna meritvärdet själv. Vad jag vill veta av er här är framför allt om jag får dela upp Naturkunskap 1b i två småkurser så att jag alltså får mitt D-betyg i Naturkunskap 1a1?

    Det här är så uppenbart att det är några simpla politiker som har suttit och godtyckligt bestämt de här övergångsreglerna! Jag har faktiskt ringt och pratat med Skolverket om det här. Tyvärr så kan de knappt själva läsa och förstå bestämmelser som de själva sitter och implementerar. De har en egen tabell, motsvarande den som UHR har, som heter "Motsvarandelistan" (enligt SKOLFS 2011:196 senaste lydelsen 2022). Där upptäckte jag en lustig sak! Deras tabell (Motsvarandelistan) är en enkelriktad vägvisare, från Gy2000 till Gy2011. Den visar vad man får ha med från den gamla läroplanen in i den nya. De är inställda på framtiden med andra ord, och framtiden heter Gy2011. Men hos UHR är motsvarande tabell "felvänd", med motsvarande kolumner ombytta, från Gy2011 till Gy2000. Eftersom till skillnad från Skolverket och deras värld, så har UHR även ansvar och skyldighet för äldre generationer av elever som har gått ut gymnasiet med ett "Slutbetyg" som dokument. Högskolestudier är inte till för de som är över 30 med andra ord, och minst av allt de som har valt ett yrkesorienterat program i gymnasiet. Det är konsekvensen av såna här dumma och ologiska regler utan motivering.

    Som engelsmännen säger, djävulen är i detaljerna! Jag har grävt lite i det här och har upptäckt mycket konstigheter och rena felaktigheter och lögner, och inte minst mött kommunens byråkrati när man behöver ta ut sin rätt. Jag är analytiskt lagd och väldigt driven, när jag bara bestämmer mig för att lösa ett problem eller ta reda på sanningen så ger jag mig inte. Tyvärr så valde jag lite "fel" program i gymnasiet och är nu märkt för livet, för så känns det som. Jag visste knappt vad gymnasiet var och hade inga vänner eller syskon att relatera till eller rådfråga om gymnasievalet. Därtill så är inte svenska mitt modersmål, och det tog mig lång tid att öppna upp mig i skolan och börja prata svenska. Precis lagom till gymnasiet så hade jag höjt mig tillräckligt i matte, svenska, engelska, NO, SO och andra ämnen för att kunna ha bra betygssnitt och välja Teknikprogrammet (TE) eller Naturvetenskapliga (NV), men jag lyssnade på fel lärare och valde också lite efter vad mina kompisar hade valt (som inte hade samma valmöjligheter, och som jag inte har någon kontakt med idag).

    Och så är jag nyfiken och vetgirig också! Så jag är nyfiken om det är någon här som sitter på information om de här dumma reglerna? Varför är inte 1b lika med 1a1 + 1a2 i praktiken? Vem bestämmer över det här, är det inte ytterst Skolverket? Deras tabell är som sagt omvänd mot den som UHR har. Men i Skolverkets tabell så står faktiskt Naturkunskap 1b med! Men den motsvaras av ett "--" och om man läser "Läshjälp till listan med kurser som motsvarar.doc" filen så ser man att det betyder "jämförelse saknas". Men samtidigt så är det redan fastställt i den nya läroplanen att 1b är samma sak som 1a1 + 1a2.

    Så vad gör man då... läser om halvan av samma kurs, dvs. skriver in sig på Naturkunskap 1a1? Jag tror inte jag får läsa 1a1 när jag har 1b. Vad vet ni om det? Jag vet att man inte får läsa om en kurs om man redan fått godkänt betyg i den, så om man har ett E i Matematik 1a t.ex. så kan man inte läsa om den kursen. Så har det varit sedan åtminstone 2010, innan Gy2011 infördes. Har man läst, så har man läst. Vill man höja ett E-betyg så gör man en prövning. Men hur betraktas det om man har betyg i en "1b" kurs men vill nu läsa halvan "1a1"? Betraktas det som separat kurs så man får läsa eller ses det som samma kurs så man inte får läsa den om man har godkänt betyg i den? Som sagt var... djävulen är i detaljerna!

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    det är bra att du läste på i olika styrdokument och att du har tittat (ganska noga till och med) i Tabellen för utbyteskomplettering. Reglerna är inte alltid logiska eller rättvisa, det måste jag hålla med dig om. Det finns olika (ganska många, dessutom) exempel på att folk inte kan höja sina betyg t.ex på grund av att det inte finns någon ny motsvarande kurs. I många slutbetyg från gymnasiet (innan Gy-2011 reformen) fanns de så kallade "lokala kurser" som inte har någon motsvarande ny kurs och har man oturen att ha haft IG i några sådana "lokala kurser" så "sitter man i skägget i brevlådan" (kan inte höja de betygen). 
    Jag håller med dig om att du borde kunna få din kurs Naturkunskap 1b "uppdelad" i nk1a1 och nk1a2 med samma betyg i de båda delarna. Det borde SYV-en på komvux kunna göra. Men vänd dig till rektorn på komvux, är mitt råd. Rektorn är ytterst ansvarig och kan be en SYV på komvux genomföra den "klyvningen"; det kanske rektorn själv kan göra också... 
    Jag vill också tipsa dig om att du kan göra prövning i Naturkunskap 1a1 och du kan förhoppningsvis få högre betyg än D, sikta på betyget A. Då får du större höjning av ditt meritvärde.
    Du kan också göra högskoleprovet (vilket du säkert vet om själv, redan)! Gör du högskoleprovet flera gånger, är det högre resultat som gäller, om du får olika resultat på högskoleprovet.
    Jag vill också fråga dig om vilket yrke du siktar på och om du nödvändigtvis behöver läsa på högskola-universitet? Saken är den att det finns eftergymnasiala utbildningar inom andra skolformer, t.ex inom yrkeshögskola. Och vid antagning till yrkeshögskola spelar betygen viss men inte avgörande roll. Vid antagning till yrkeshögskola kan tester och intervjuer ingå i antagningsprocessen; arbetslivserfarenhet brukar spela stor roll och även hur man motiverar varför man vill gå just den utbildningen och jobba inom just det yrket. Så, om du väljer att satsa på en yrkeshögskoleutbildning, behöver du inte tänka på att höja ditt meritvärde.
    Du kan, om du vill, kika på några exempel på vilka utbildningar som kan finnas inom yrkeshögskola; snabblänkarna nedan:
    utbildning/teknikhogskolan/anlaggningsingenjor-väg-vatten
    utbildning/teknikhogskolan/automationsingenjor-robotik
    utbildning/nbi-handelsakademin/anlaggningsprojektor-ingenjor-med-BIM
    utbildning/tcc-sverige-ab/arbetsmiljoingenjör
    utbildning/kyh/anlaeggningsingenjoer-infrastruktur-miljoe-och-klimat
    utbildning/kyh/vindkrafttekniker-on-offshore
    utbildning/campus-molndal/cad-konstruktor-produktutveckling
    utbildning/campus-varberg/energitekniker-med-inriktning-vindkraft
    utbildning/campus-varberg/järnvägsprojektör
    utbildning/kyh/processtekniker-smart-industri
    utbildning/teknikhogskolan/automationsingenjor-robotik
    utbildning/vardyrkeshogskolan/instrument-och-steriltekniker
    utbildning/teknikhogskolan/elkraftsingenjör
    utbildning/hermods-yrkeshogskola/anlaggningsingenjor-infrastruktur
    utbildning/hermods-yrkeshogskola/teknikinformatör
    utbildning/hermods-yrkeshogskola/e-mobility-ingenjör

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga