Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'grundlärare' (10 st.)
-
Bli komvux lärare?
Hej, undrar om jag skaffar utbildning som grundlärare i fritidshem (har 2 år kvar) med undervisning i Bild och får lärarleg, kan jag då undervisa på komvux? Behöver jag läsa till några kurser? På Yrken.se står det väldigt...
Hej!Lärare som jobbar på komvux är vanligtvis utbildade Yrkeslärare, Ämneslärare med behörighet att undervisa på gymnasiet och SFI-lärare. Jag har svårt att... Läs hela svaret -
Vad krävs för en Grundlärare i F-3 för att bli behörig 4-6 lärare?
Jag undrar vad som krävs för en legitimerad F-3 lärare, för att bli behörig lärare även i årskurs 4-6? Har försökt läsa på men verkar stå lite olika överallt. Beror det exempelvis på vilket ämne man valt att...
Hej, det kan skilja sig åt mellan olika lärarhögskolorna. Det bästa för dig är att du tar kontakt med studievägledare på den... Läs hela svaret -
Från Trafiklärare till ämneslärare eller grundläggande lärare?
Jag undrar vilka kraven är när man i grunden är trafiklärare men vill komplettera så att man blir behörig lärare mot ämneslärare eller grundläggande lärare, läst mig till att det finns något som heter kompletterande pedagogisk...
Hej Peter,utbildning till lärare till och trafiklärare ligger i Sverige i olika skolformer. Yrkeshögskolepoängen kan, som regel, inte "översättas" till... Läs hela svaret -
BF LÄRLING VIDARUTBILDASIG TILL EN GRUNDLÄRARE?
Om jag vill gå i barn och fritid lärling kan jag vidareutbilda mig till en grundlärare?
Hej och tack för din fråga om att utbilda sig till grundlärare efter studier på BF!Behörighet till grundlärarprogrammen brukar beskrivas så här: Grundläggande... Läs hela svaret -
Grundlärarprogram för 4-6 - behörig att även lära ut för F-3 sen?
Hej! Om jag pluggar gundlärarutbildningen åk 4-6, kan jag då arbeta med allt mellan åk F-6? Eller måste jag då plugga för grundlärare F-3 om jag vill arbeta i de åldrarna? Tack!
Hej Hans,jag har nu pratat med en sakkunnig på Skolverket som säger att vissa kompletteringar kommer troligtvis att krävas (alltså man blir inte "behörig... Läs hela svaret -
Kan ämneslärare jobba som grundlärare?
Hej. Jag fick höra på att om man läser till ämneslärare i åk 7-9 blir man också behörig till att undervisa i åk 4-6, stämmer detta?
Hej Elissa,vad vi fick som svar när vi frågade personer som är välinsatta i lärarbehörigheter, är att gymnasielärare blir samtidigt behörig undervisa i samma ämnen... Läs hela svaret -
Vilken lärarutbildning ger mest valmöjligheter?
Jag vill gärna studera till lärare, jag tycker det verkar vara ett kul yrke. Däremot är jag väldigt kluven på vilken lärare jag vill bli. På ett sätt vill jag bli grundlärare i åk 1-3, men jag undrar om det finns möjlighet att arbeta i högre klasser då? Jag tänker att om jag studerar ämneslärare...
Hej Julia,som lärarutbildnings- och lärarlegitimationssystemet fungerar nu (mars 2020) så gäller följande:behörig gymnasielärare är behörig att undervisa i samma... Läs hela svaret -
Andra krav för att jobba som lärare i en internationell skola?
Hej! Jag är ganska bestämd på att plugga vidare till en grundlärare i åk F-3. Jag har alltid tyckt att internationella skolor är intressant så jag undrar, om man har en svensk lärarexamen, har internationella skolor annorlunda krav för att man ska kunna undervisa i dem? Jag är medveten om att...
Hej Marwa, jag tänker på UNDERVISNINGSSPRÅK, alltså på vilket språk sker undervisning på en Internationell skola? Min gissning är att det i... Läs hela svaret -
Vad ska jag bli för lärare?
Hej! Jag har länge funderat på att bli lärare, men har lite svårt o välja vilken åldersgrupp jag vill undervisa. Vad skulle du säga är dom största skillnaderna mellan att va lärare för åk 1-3 och 4-6 ?
Hej Fanny,det vi vet om yrket Lärare F-3 berättar vi på Framtid.se/yrke/lagstadielarareoch "mellanstadielärare" - är en sort Grundskolelärare.Det första jag tänker på... Läs hela svaret -
Vilket alternativ är bäst?
Hej jag har blivit både antagen till Grundlärarprogrammet och stude- och yrkesvägledarprogrammet. Jag är fortfarande osäker på vilket jag ska välja. Har hört att lönen för lärare ligger ganska lågt, har det blivit bättre med...
Hej Donna,Grattis till att du blev antagen! Och så har du Lyx-problem: att välja mellan två utbildningar som du vill gå... inte alla har sådan tur! Så, du kan verkligen skatta dig lycklig! Med... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga