Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'lärare i fritidshem' (12 st.)
-
Jag undrar vad man ska göra för att bli specialpedagog efte gymnasiet?
Jag går i gymnasiet och läser samhällskunskap, har nu bestämt mig att bli specialpedagog men vet inte vad jag ska göra efter gymnasiet och hur länge jag ska plugga vidare i. Jag undrar även steg för steg hur långt tid det tar efter gymansiet att...
Hejsan,du får gärna kika på information på framtid.se/yrke/specialpedagog i avsnitt/stycke UTBILDNING läser du i yrkespresentationen om att för... Läs hela svaret -
Bli komvux lärare?
Hej, undrar om jag skaffar utbildning som grundlärare i fritidshem (har 2 år kvar) med undervisning i Bild och får lärarleg, kan jag då undervisa på komvux? Behöver jag läsa till några kurser? På Yrken.se står det väldigt...
Hej!Lärare som jobbar på komvux är vanligtvis utbildade Yrkeslärare, Ämneslärare med behörighet att undervisa på gymnasiet och SFI-lärare. Jag har svårt att... Läs hela svaret -
Hur får man den bredast Lärarutbildningen?
Hej hur får man en sådan bred lärarutbildning som möjligt, så snabbt som möjligt. Med mina betyg just nu så borde jag ta gymnasieexamen men vet inte riktigt vilken behörighet jag har eftersom jag har F i Matematik 3c och Fysik 1a, går linjen...
Hej,svar på frågan om examensbevis för dig: om du endast får F i matte 3c och fysik1a, kurserna som sammanlagt går ut på 250 poäng, och du får godkända betyg i alla... Läs hela svaret -
Motsvarar Grundlärarutbildning LÄRAREXAMEN?
Hej, Jag skulle söka Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem, erfarenhetsbaserad. Det är 150 HP och på distans. Skulle fråga motsvarar den här utbildningen lärarexamen? Jag skulle fortsätta utbilda mig som...
Hej,en utbildning du nämner i din fråga skriver på sin hemsida (bland annat) följande:Examensbenämning:Grundlärarexamen med interkulturell profil med inriktning mot arbete i... Läs hela svaret -
Kan man jobba i 6 års om man pluggar förskolelärare?
Jag har sökt till förskolelärare på Stockholms universitet och undrar om man bara kommer kunna jobba på en förskola efteråt? Eller kommer man kunna jobba på 6års i grundskolan? Har även sökt Grundlärarprogrammet med inriktning...
Hej Ida,inom forskollärarprogram brukar möjlighet finnas att välja några kurser (inom programmet) som ger behörighet att i något eller några få ämnen... Läs hela svaret -
Universitetet utbildning?
Hejsan Nu har jag läste lite om fritidspedagog yrket som låter intressant. Man får jobba med barn på skolorna och skapa en rolig och fin fritid för dem. Men jag undrar om jag måste som fritidspedagog ha en undervisning på skolan. Då jag läser...
Hej Leah!I platsbanken på arbetsförmedlingens webbplats ser jag just nu 573 annonser med 1294 jobb som Fritidspedagog (uppgift för hela Sverige, från 19 april 2022). Att just du får ett jobb direkt efter... Läs hela svaret -
Vilken utbildning?
Hejsan Jag ska nu söka till universitetet och skulle behöva lite hjälp. Jag vill ha ett yrke där jag träffar barn och ungdomar, men vill mest jobba med ungdomar. När jag gick i gymnasiet så hade vi personal som gick på rasterna och pratade med oss...
Hej Leah,"personal som gick på rasterna och pratade med oss elever och spela kort och annat" tror jag är Skolvärd/skolvärdinna. Läs om detta yrke på framtid.se/yrke/skolvärdOm yrket... Läs hela svaret -
Vad kan man göra med en examen som lärare i fritidshem?
Hej, Jag har läst 60hp i beteendevetenskap (sociologi) och funderar på att läsa en erfarenhetsbaserad utbildning till lärare i fritidshem som valideras till 180hp. Min fråga är, vad kan man göra med en examen som lärare i fritidshem mer än att...
Hej!Det finns ett antal jobb där arbetsgivare kräver "högskoleutbildning á minst 180 högskolepoäng", oavsett vad det är för utbildning. Några... Läs hela svaret -
hur kan man bli spansklärare efter att man läst fritidshemslärare ?
om man läser klart till fritidshemslärare vad behöver man läsa efter för att bli behörig till spansklärare t ex ?
Hej Paulina,lärare i fritidshem och språklärare är inte samma yrke och det är olika utbildningar som leder till de yrken. Jag är inte alls säker på... Läs hela svaret -
Grundlärare fritidshem?
Hej, det är så att jag vill plugga till grundlärare, men är inte behörig i ma2, jag har kollat utbildningar och har sett att det finns något som heter Grundlärare - inriktning fritidshem, som inte kräver någon matte. Jag undrar bara, är man...
Hej Sally,du får gärna kika på yrke/lärare-i-Fritidshem och även läs noga på programmets egen hemsida: det borde finnas info om vilka inriktningar (valbara kurser) som kan väljas på... Läs hela svaret -
Vilken linje skall jag välja?
Mitt namn är Roni och ska börja i gymnasiet. och undrar om jag väljer Samhälle med beteendevetenskap kan jag bli lärare eller måste jag lägga till ämne/ämnen? tack :D
Hej Roni! Det finns många olika sorters lärare, /larare-i-fritidshem >> och folkhögskolelärare och speciallärare och många andra... Till många sorters... Läs hela svaret -
hur kompletterar jag min utbildning?
Hejsan! Jag har läst grundlärarprogrammet F-3 i 2 av 4 år (dvs 120 hp) på Örebro universitet. Jag slutade dock 2014 då jag först blev sjuk och sedan fick mycket jobb. Jag ansökte inte om sabbatsår heller. Nu 2016 när jag flyttat till Nykvarn, Stockholms kommun, skulle jag vilja återuppta mina...
Hej Sasha! Om du har ett antal godkända kurser inom grundlärarprogrammet, borde du kunna tillgodoräkna dig de kurserna. Om du vill läsa på ett annat program, tror jag du bör söka... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga