jag undrar vilka godkända betyg (vilken behörighet) måste man ha efter att ha läst på vård och omsorg yrkesprogram för att läsa vidare på högskolan och bli t.ex en kirurg.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Bli kirurg efter VO?
jag undrar vilka godkända betyg (vilken behörighet) måste man ha efter att ha läst på vård och omsorg yrkesprogram för att läsa vidare på högskolan och bli t.ex en kirurg.
1 Svar
Hejsan,
Kirurg >>> är specialistläkare, dvs i grunden Läkare >>>. I Sverige är läkare ett av de så kallade legitimationsyrken och det går inte att bli läkare i Sverige på annat sätt än genom att läsa på läkarprogrammet.
Särskild behörighet till läkarprogrammet är godkända betyg i gymnasiala kurser Fysik 2, Kemi 2, Biologi 2 och i Matematik 4. Dessutom krävs det alltid Grundläggande behörighet för att kunna komma in på alla högskole- och universitetsutbildninga i Sverige.
Vård- och omsorgsprogrammet >>> är ett gymnasial yrkesprogram. Alla elever på alla yrkesprogram har rätt att läsa kurser för Grundläggande behörighet.
Elever på yrkesprogram har rätt att läsa kurser för grundläggande behörighet som "utökade kurser", dvs utanför programmets 2500 poäng, men om man vill, kan man rymma de kurser inom programmet, slippa läsa på mer än heltid och på VO gör man det så här:
och man har ändå 200 poäng Individuellt val att läsa.
I fall man har som mål att komma in på läkarprogrammet, rekommenderar jag att läsa matematik 2a och matematik 3b. Detta pga i så fall blir man behörig att söka till Naturvetenskapligt basår.
Komplettera efter gymnasiet kan man på
- komvux
- folkhögskola
- självstudier + prövningar
eller på ett naturvetenskapligt/tekniskt basår (eller bastermin).
Med godkända betyg i matematik 2 och helst även 3 - blir man behörig att inte endast komplettera på komvux, folkhögskola eller genom prövningar, men kan även söka till naturvet.basår (i många städer krävs matte 2, men i stockholm och göteborg krävs även matte 3 för att komma på nat.vet.basåret).
Kan man som elev tänka sig att läsa på mer än heltid, bör man ta på sig att läsa kurser för Grundläggande behörighet (på VO är det Svenska/SAS 3 och Engelska 6) som U-kurser, utökade och på sätt "befria" 200 poäng för att ev. kunna läsa t.ex Kemi 1 och Biologi 1 (om elevens gymnasieskola kan erbjuda läsa de kurser).
I så fall återstår det att efter gymnasiet att komplettera med följande kurser:
Fysik 1a och 2
Kemi 2
Biologi 2
och Matematik 4.
Det är sammanlagt kurser á 550 poäng (som på heltid kan läsas på 27.5 veckor).
Man kan på VO inte bli behörig till läkarprogrammet, men man kan bli behörig till sjuksköterskeprogrammet och de utbildningar som kräver samma behörighet som sjuksköterskeprogrammet - läs gärna om det på www.fragasyv.se/info/sjukskoeterska-efter-vo
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
-
Vad krävs för att bli sexolog?
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret -
Skillnad på Civilekonom och Ekonomie Kandidat + Masterprogram?
Titeln säger allt
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret -
Apotekare men plugga vidare?
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret -
Vilket är bäst att studera yrkesutbildning eller en masterprogram?
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret -
Civilekonomexamen till master?
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret -
Kan man börja studera master utan att validera diplom?
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet. -
Vad är en kandidatexamen?
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad. Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret -
Yrkesmöjligheter socionom?
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
Hej, Linn, generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga