Eddie

    Hej. Ursäkta min dåliga formulering i texten som följer.


     


    Jag gjorde misstaget av att börja på en linje där jag inte alls passar in. Jag valde estetlinjen på grund av att rykterna om att estetlinjen skulle vara helt fantastisk att gå på. Det är tyvärr så att rykterna om att linjen är "väldigt slapp" också är sanna, och att allt de jag hört var fel.Jag tar skolan seriöst. De flesta här föredrar att latja runt och göra lite vad som helst istället. Den största anledningen till att tänker på att byta är att folket i linjen (i alla fall på skolan jag går på) är väldigt konstiga och nästan omogna.


     


    Jag har inga vänner här. Jag passar verkligen inte in här. Ursäkta mitt ovårdade språk, men det känns som att man går i en klass med tolvåringar, och jag är inte redo för att slösa bort 3 år på det här, speciellt inte min gymnasie-gång! Byggnaden som esterna befinner sig i är separat från byggnaden som innehåller alla andra linjer, så jag har inte en så jätte-bra bild av hur de andra linjerna är, (hur folket som går i linjer är jämfört med estet-elever, dvs.)men de verkar definitivt mer seriösa och sådant.)


     


    Jag är jättestressad och det känns som att jag slösar bort flera år i en lekstuga. Vi blir vuxna om ett år. Är det verkligen normalt för 17 åringar att bete sig så här omoget? Är det så här på alla linjer? Har jag kanske en orealistisk syn på samhället och förväntar mig att folk ska vara mer mogna än vad de egentligen är? Tack.

    1 Svar

    Daniel SYV

    Hej Eddie,

    det är mycket bra att du tar studierna och din gymnasietid på allvar.

    Att du känner att andra elever på din utbildning är omogna, kan bero på att du är "för mogen" för din ålder, kanske... men jag vet inte... jag känner inte dem ju. Och inte dig heller. Jag vet bara det som du skriver i din fråga.

    Att omgivningen inte är optimal på din gymnasial utbildning /i alla fall inte passar dig så bra/ är givetvis "mindre bra". Men det kan finnas möjlighet till en positiv utveckling i den situationen också, t.ex om du lär dig mycket "trots" omgivningen, övervinner hindrena.

    Vad de andra i klassen gör eller inte gör är en sak, som du inte kan påverka så där jättemycket... men vad Du gör kan du påverka mycket. Om du kommer i tid, lyssnar på lärarna, gör dina läxor och gör ditt bästa i varje kurs och lär dig mycket - har du sedan inte bara kunskaperna, men även erfarenhet av att "klara dig" trots att andra elever inte var till så mycket stöd för dig under din gymnasietid.

    ***

    Men om du känner att du absolut inte trivs och inte vill försöka agera enligt mitt förslag ovan - försök hitta den utbildning som du vill byta till.

    Hälsningar

    Daniel SYV

    Frågor och svar taggade med 'panikångest' (3 st.)

    • Pandra girl

      Ska jag välja natur?

      Jag är en ambitiös tjej som går ut 9an med 300-312,5 merit. Jag har pluggat mycket ända sedan 7an men mått väldigt dåligt och har en ganska dålig relation med plugg. Men jag har kämpat mycket. Nu ska jag välja vilken linje jag ska...

      Milla : : Hej!Det är oroande att läsa om att du har panikattacker på grund av stress. Hälsan är jätteviktig, både den fysiska och den mentala/psykiska. Har du hört ordspråket "Den friske har... Läs hela svaret
    • Maria

      Hur ska man göra med muntliga presentationer om man har panikångest?

      Hej. På måndag måste jag hålla ett tal på 5 minuter i kurs Svenska 3 i gymnasiet men jag vet redan nu att det är något jag inte kommer klara av (även fast det bara är inför en lärare). Eftersom att talet ingår i retorikdelen av kursen har läraren sagt att det måste göras för att få godkänt i...

      Mikael: : Hejsan, svår situation, speciellt när det är så kort varsel...! Jag undrar om du kan Försöka låtsas att det är ett vanligt samtal och inte en... Läs hela svaret
    • Lovisa

      Har jag möjlighet att gå den utbildningen jag önskar?

      hej. jag fyller 19 år i höst, och har inte klarat av gymnasiet. jag har inga betyg, förutom i idrott, och jag har redan gått om första gymnasieåret maximala antalet gånger.. jag hade det svårt när jag växte upp, och har inte haft bra kontakt med min familj. jag har många svåra minnen från...

      Anna: : Hej Lovisa! Det är väldigt tråkgit att du gick igenom många svårigheter men det är bra att du mår bra nu och vill studera. Du som är 18 år kan... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga