Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32126 frågor besvarade.
Elev i språkintro med utländsk gymnasieutbildning?
1Poäng
Jon
Hej!
Vi har en elev som går i språkintro på gymnasiet som fått ett utlåtande från UHR att hennes utländska gymnasieutbildning ger behörighet till universitets- och högskolestudier.
Hon behöver fokusera allt på engelska och svenska med våra krav (sva 1,2,3) (eng 5,6)).
Har ni något förslag på upplägg man skulle kunna göra för att få svenskkunskaper och engelskkunskaper så fort som möjligt? Det känns onödigt att hon ska behöva gå idrott, bild osv om det drar ut på tiden att komma in på högskola.
inom språk-inlärning kan man tyvärr inte skynda på hur mycket som helst. Det är speciellt - att lära sig ett nytt språk. Vi är olika språkbegåvade/obegåvade/extrabegåvade ... :) men det som är en mycket viktigt faktor inom språkinlärning är ÅLDER på personen som läser språk.
Som alla vet, lär sig normalbegåvade barn ett nytt språk snabbt. Men vuxna gör inte det. Det finns en biologisk förklaring till detta: under puberteten "stängs" den del av hjärnan som tar emot Modersmål. Och alla nya språk hämnar i hjärnan i avdelningen för "främmande språk". "Modersmålsavdelningen" stängs i hjärnan inte över natten utan under en viss period, successivt - ... och vid olika ålder hos olika personer, men generellt sett säger språkforskare att_ om man börjar läsa ett nytt språk innan man fyller 12 år, kan de språket bli ditt nya "modersmål"; och om man börjar läsa ett nytt språk efter 20 årsåldern, då är det "totalt kört", dvs det nya språket kan omöjlighen bli ditt nya modersmål (t.ex går det inte att bli av med brytningen, oavsett hur mycket man tränar).
Vilken inlärningsmetod som passar just den studerande som du frågar om, kan man inte svara på - här på forumet; jag skulle samråda med en språklärare och kanske också med en speciallärare på er skola. Det är hennes ÅLDER i samband med Motivation och hur mycket tid hon vill och kan lägga på svenska och engelska språken som blir avgörande. Många ggr lär man sig mer om man studerar ngt. man tycker om eller är intresserad av - på det nya språket (i stället för att "rabbla glosor"). Exempelvis om man gillar Bild och formgivning, kan man mycket väl lära sig mera svenska på en lektion i bild än på en lektion i ämnet "svenska som andraspråk".
Tips/fundering: det kan vara svårt att lära sig 2 nya främmnade språk samtidigt; det kan vara fördelaktigare att läsa ett språk - t.ex SVENSKA först och när man uppnått en "viss nivå", ta sig an Engelska sen. Detta för att de 2 nya främmande språk kommer med stor sannolikhet "trängas och bråka" i hjärnan - inom Språkcentrum för främmande språk. Det är ett känt fenomen när man bygger meningar av ord från flera främmande språk (intressant är det att man i första hand sätter in orden från ETT ANNAT FRÄMMANDE SPRÅK, och inte orden från sitt modersmål - in i "fel mening". Förklaringen är troligtvis den att alla främmande språk finns i hjärnan nära varandra och på ett visst avstånd från modersmålet).
Eftersom att konfronteras med svenska är oundvikligt när man bor i Sverige, har jag ett förslag att hon läser svenska först - intensivt under höstterminen (minst fram till jul) - och även deltar i lektioner i de ämnena som hon gillar och är intresserad av, som är på svenska. Hon kommer då att lära sig så mycket svenska det bara går under hösten. Efter jullovet kan man börja med en intensiv kurs i engelska. Då man läser engelska översätter man mellan svenska och engelska och i fall hon idag ej kan varken sig svenska eller eng., kan det bli "pannkaka" av alltihopa.
Ännu en fundering även om hon har kunskaper i matte, geografi mm. så har hon inte de kunskaperna "på svenska" - t.ex kanske hon kan räkna ut rätt svar på en ekvation om det är endast siffror som är framför henne, men om hon får i uppgift att "räkna ut ytan på gaveln på huset" - och hon vet inte vad "yta" eller "gavel" är - ? eller om läraren ska prata om "nämnare" eller "faktor" i samband med uträkningar, och hon vet inte vad de orden betyder...? Hur lätt blir det att hänga med? :)
Därför tycker inte jag det är fel att delta i andra lektoner, även om hon kan de "faktiska kunskaperna". Vad det gäller Idrott och hälsa, så finns det undersökningar som påvisar att man lär sig mycket mer om man rör sig mer. T.ex finns det experiment på grundskolenivå där eleverna har 1 tim idrottslektion varje skoldag och de uppvisar mycket bättre resultat i alla andra ämnen, jämfört med elever som har mindre idrott på schemat.
Summan "av kardemumman": samråd med den studerande - kanske med hjälp av en tolk - (få fram vad hon själv tycker om hur hon lär sig på det bästa sättet) och med lärare i språk samt med en speciallärare och sätt ihop schemat så att den studernade känner att hon lär sig så mycket som möjligt; känner eleven att personal "lyssnar på henne", kan bara det leda till ökad motivation och bättre studieresultat.
Hej, jag heter Filippa och undrar om ni skulle kunna svara på några frågor angående att plugga vidare till affärsjurist eller ekonom. Vart finns affärsjurist linjen? Skillnaden mellan affärsjurist linjen och vanlig jurist linjen? Kan man bli...
Milla : :
Hejsan,börja med att kika på framtid.se/yrke/affarsjurist och Framtid.se/yrke/ekonomBåda yrken i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att eventuellt börja plugga på juristprogrammet nu till våren alternativt till hösten. Och när jag tagit examen vill jag jobba i domstol som åklagare alternativt som advokat eller domare, men jag har gjort research på det och...
Julia: :
Hej Dave,på juristprogrammet läser man i 4,5 år, alltså ganska lång tid. Hur arbetsmarknaden kommer se ut om fem år är det egentligen ingen som vet.Jag tänker... Läs hela svaret
Vad gäller det om man är intresserad av kriminologi och vill jobba i domstol men kom in på ett högskoleprogram som inte direkt har med de områden att göra? Kan man läsa kriminologi vid sidan av sina heltidsstudier?
Julia: :
Hej!för att jobba inom de så kallade "domstolsyrken" bör man, i Sverige, ha juristexamen, alltså läsa på juristprogrammet. Att kriminologer skulle jobba "i domstol"... Läs hela svaret
Vill verkligen jobba inom juridik helst, brottsmål. Men har inte tillräckligt höga betyg för att komma in på jurist linjen, vilka andra linjer ger mig möjligheten att jobba inom detta? Om det finns någon möjlighet.
SYV-besökare: :
Hej Emmy,
att jobba "inom juridik, helst brottsmål" kan man på olika sätt. Som du säkert redan vet, är Advokater, Åklagare, Domare - alla i Grunden... Läs hela svaret
Hej! Vad händer om man har betyg i både idrott och hälsa 1 och 2 och har fått endast studiebevis från gymnasiet och planerar att få gymnasieexamen från komvux. Kommer idrott och hälsa 2 räknas i gymnasieexamen eller behöver man läsa...
Anna: :
Idrott och hälsa 2 kan ingå i examensbevis från komvux.
Jag undrar vad deras arbetsuppgifter är och vad skillnaden mellan dem är
Anna: :
Det kan gå att få jobb som domstolshandläggare med endast gymnasial utbildning - var god läs info på Domstol.se/domstolshandläggare och paralegal -se... Läs hela svaret