Hej!
Det har ungefär gått 1 år sedan jag försökte byta klass (rektorn nekade bytet) I början av 7:an hoppades jag på att komma ifrån min gamla klass som jag inte alls trivdes med i från 5:an, jag hade höga förväntningar på att hamna i en bättre klass där jag fick stöd men så blev det inte.
Jag fick inte med några utav min bästisar som jag hade önskat (man kunde önska att ha med sig någon alltså) jag hamnade i en främmande klass, jag kände ingen och ville byta direkt när vi hade börjat 7:an. Jag pratade med min mentor och kurator om det här, de övertygade att ge den nya klassen en chans och det gjorde jag, efter 2 veckor kände jag hur utfryst jag blev. Tjejerna i den nya klassen är trevliga men ingen vill vara med mig, alla känner varandra för att de gick på samma skola innan.
Mina allra 2 bästisar går i A och jag går i D (klassen är uppdelad till A-E) Vi ses ändå rätt så ofta men det är inte samma sak om man inte går i samma klass där man ser varandra hela tiden. Jag tycker att min klass ändå är duktiga alltså de är allvarliga med sina studier ( de flesta av dem är de iallafall..) Men hur ska jag kunna samarbeta med dem om ingen vill vara med mig? I en klass ska man ju kunna samarbeta tillsammans, stötta varandra, känna sig trygg, vi ska jobba tillsammans för att komma vidare med studierna! Jag känner mig så frustrerad så att det inte bara går att säga mer. Jag har försökt att prata med tjejerna men det är alltid jag som börjar.. betyder det att de inte vill vara med mig? Tjejerna är så tajta, de är som ett gäng, de släpper inte in någon i deras grupp för att de alltid vill vara tillsammans och då blir jag den som är kvar. Jag är rädd att tappa min motivation om studierna för att jag känner att jag inte kan arbeta med någon, jag gör mitt bästa för att hantera den här situationen och försöker tänka framåt, så länge jag klarar mig i skolan är jag lycklig men snart.. känner jag att jag inte orkar längre, jag vill inte vara ensam och jobba själv.. jag vill inte vara utfryst.
Lärarna verkar inte ta mig på allvar (upplever jag) de säger oftast, Ja men då får du försöka bjuda på dig själv, beror det inte på att du inte häller vill vara med dem? Ungefär något sånt, lärarna ser mig vara ensam ibland på rasterna när inte A är här, kanske därför de säger att jag inte vill vara med tjejerna?
Jag känner mig så irriterad, vad finns det fler för anledningar som gör att jag inte kan byta klass? Kan det vara att det är fullt i A? (enligt A klasslistan är de väldigt få)
Eller schemat? då hade jag ju chansen att byta i från början!
Går i 8:an nu, jag vet inte vad jag mer kan göra för att byta klass, jag mår verkligen ingen vidare nu när jag skriver det här samtidigt som jag tänker på det.
Det har ungefär gått 1 år sedan jag försökte byta klass (rektorn nekade bytet) I början av 7:an hoppades jag på att komma ifrån min gamla klass som jag inte alls trivdes med i från 5:an, jag hade höga förväntningar på att hamna i en bättre klass där jag fick stöd men så blev det inte.
Jag fick inte med några utav min bästisar som jag hade önskat (man kunde önska att ha med sig någon alltså) jag hamnade i en främmande klass, jag kände ingen och ville byta direkt när vi hade börjat 7:an. Jag pratade med min mentor och kurator om det här, de övertygade att ge den nya klassen en chans och det gjorde jag, efter 2 veckor kände jag hur utfryst jag blev. Tjejerna i den nya klassen är trevliga men ingen vill vara med mig, alla känner varandra för att de gick på samma skola innan.
Mina allra 2 bästisar går i A och jag går i D (klassen är uppdelad till A-E) Vi ses ändå rätt så ofta men det är inte samma sak om man inte går i samma klass där man ser varandra hela tiden. Jag tycker att min klass ändå är duktiga alltså de är allvarliga med sina studier ( de flesta av dem är de iallafall..) Men hur ska jag kunna samarbeta med dem om ingen vill vara med mig? I en klass ska man ju kunna samarbeta tillsammans, stötta varandra, känna sig trygg, vi ska jobba tillsammans för att komma vidare med studierna! Jag känner mig så frustrerad så att det inte bara går att säga mer. Jag har försökt att prata med tjejerna men det är alltid jag som börjar.. betyder det att de inte vill vara med mig? Tjejerna är så tajta, de är som ett gäng, de släpper inte in någon i deras grupp för att de alltid vill vara tillsammans och då blir jag den som är kvar. Jag är rädd att tappa min motivation om studierna för att jag känner att jag inte kan arbeta med någon, jag gör mitt bästa för att hantera den här situationen och försöker tänka framåt, så länge jag klarar mig i skolan är jag lycklig men snart.. känner jag att jag inte orkar längre, jag vill inte vara ensam och jobba själv.. jag vill inte vara utfryst.
Lärarna verkar inte ta mig på allvar (upplever jag) de säger oftast, Ja men då får du försöka bjuda på dig själv, beror det inte på att du inte häller vill vara med dem? Ungefär något sånt, lärarna ser mig vara ensam ibland på rasterna när inte A är här, kanske därför de säger att jag inte vill vara med tjejerna?
Jag känner mig så irriterad, vad finns det fler för anledningar som gör att jag inte kan byta klass? Kan det vara att det är fullt i A? (enligt A klasslistan är de väldigt få)
Eller schemat? då hade jag ju chansen att byta i från början!
Går i 8:an nu, jag vet inte vad jag mer kan göra för att byta klass, jag mår verkligen ingen vidare nu när jag skriver det här samtidigt som jag tänker på det.
