Men vad händer ifall jag pluggar upp mina betyg (har ej fått F på de) utan jag vill få höge än D och E och det är bara betyget från 1?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32064 frågor besvarade.
förstår inte vad du menar?
Men vad händer ifall jag pluggar upp mina betyg (har ej fått F på de) utan jag vill få höge än D och E och det är bara betyget från 1?
1 Svar
Hej Sara,
under tiden du går på gymnasiet kan du bara göra Prövningar i de kurser i vilka du får betyget F eller de kurser som finns i din Individuella studieplan, men om du inte kunde delta i undervisningen (t.ex på grund av sjukdom).
När du slutar på gymnaiset, får du förhoppningsvis Examensbevis. Examensbevis får man om man uppnår kraven för gymnaiseexamen>>Sedan kan man söka till komvux eller göra prövningar. Betyg från prövning är lika mycket värd som betyg från en kurs. Komvux är det svårt att få plats på, därför att de har begränsad med platser. Men det finns alltid möjlighet att bedriva självstudier och betala prövningsavgift (som för närvarande är 500 kr för va
rje prövning) och i fall man får högre betyg än det betyget som finns i ditt Examensbevis, gäller i så fall det högre betyget.
Du skickar då ditt examensbevis tillsammans med de nya betyg. Ingen ändring görs just i ditt Examensbevis, men det är det högre betyget som räknas in i ditt jämförelsetal. Med de högre (upplästa) betygen prövas du bara i BII, kompletterings gruppen. Samtidigt prövas du i icke-kompletteringsgruppen med det lägre meritvärdet (som är uträknat på dina betyg som ingår i ditt examensbevis).
Eftersom det brukar vara svårare att komma in i BII, kompletteringsgruppen, är det många ggr fördelaktigare att ha de höga betygen i sitt examensbevis från gymnasiet, dvs få höga betyg på första försöket, när man läser på gymnasiet.
Blir du Behörig på gymnaiset, men känner att du har lite för låga betyg för att komma in på den önskade utbildningen, kan du i stället satsa på Högskoleprovet. Då prövas du i HP-urvalsgruppen, på resultatet av högskoleprovet. Det viktigaste är att bli just behörig (ha både Grundläggande och den Särskilda behörigheten) - till den utbildningen som man vill komma in på på högskola/universitet. Även om betygen kanske är lite för låga, så kan det finnas andra möjligheter - via Högskoleprovet eller alternativt urval. men som obehörig kommer man inte in på högskola.
Däremot yrkeshögskola>> kan ta in obehöriga (upp till 20% i varje klass). På yrkeshögskola kan man utbilda sig till t.ex Tandsköterska>>, Vårdadministratör>> och Apotekstekniker>>
Vänliga hälsningar
Julia syv
Frågor och svar taggade med 'vad kan man jobba med?' (4 st.)
-
Kan man bara jobba med barn om man går Barn och fritidsprogrammet?
Hej! Jag vet att barn och fritidsprogrammet betyder att man bland annat kan jobba med barn, men går det att arbeta med äldre och ungdomar?
Hej,BF har två Nationella inriktningar och flera Yrkesutgångar. Olika gymnasieskolor kan erbjuda olika yrkesutgångar. Exempel på yrkesutgångar på... Läs hela svaret -
Om man läser till koordinator i besöksnäringen?
Hej, jag undrar exakt vad man kan arbeta med efter en yrkeshögskoleutbildningen som heter Koordinator inom besöksnäringen? Tack för ett snabbt svar! Vänligen J.
Hej Jelena!Med examen från en yrkeshögskoleutbildning som heter "koordinator inom besöksnäringen" kan man exempelvis arbeta med projektledning, turism- &... Läs hela svaret -
Kan en receptarie jobba utomlands?
Hej, jag går sista året på gymnasiet och är intresserad av att läsa till Receptarie. Dock har jag några frågor om programmet. Kan en legitimerad receptarie jobba utomlands i exempelvis mellan östern ( nu inriktar jag mig mot Libanon) samt kan man som en legitimerad receptarie öppna sin egna...
Hej Zeinab,varje land har rätt att bestämma vilka regler de sätter för att få jobba inom olika yrken. Inom EU finns det en "viss samordning" - och om man har utbildning från ett... Läs hela svaret -
Vilket program ska man välja? Tips?
Jag har läst runt lite av vad man kan arbeta med som jurist och personalvetare, men vet inte riktigt vilken av dem som intresserar mig mest. Vilken tror ni är svårast och vad är det som skiljer yrkena? Lönemässigt, vad är skillnaden och hur svårt är det att få jobb inom yrkerna? Hur ser en...
<hej Linda! Tänk på att juristprogrammet är längre; den är på 4,5 år och personalvetarprogrammet är på 3 år. Jag skulle också säga att juristprogrammet... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga