1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sara,

    under tiden du går på gymnasiet kan du bara göra Prövningar i de kurser i vilka du får betyget F eller de kurser som finns i din Individuella studieplan, men om du inte kunde delta i undervisningen (t.ex på grund av sjukdom).

    När du slutar på gymnaiset, får du förhoppningsvis Examensbevis. Examensbevis får man om man uppnår kraven för gymnaiseexamen>>Sedan kan man söka till komvux eller göra prövningar. Betyg från prövning är lika mycket värd som betyg från en kurs. Komvux är det svårt att få plats på, därför att de har begränsad med platser. Men det finns alltid möjlighet att bedriva självstudier och betala prövningsavgift (som för närvarande är 500 kr för va

    rje prövning) och i fall man får högre betyg än det betyget som finns i ditt Examensbevis, gäller i så fall det högre betyget.

    Du skickar då ditt examensbevis tillsammans med de nya betyg. Ingen ändring görs just i ditt Examensbevis, men det är det högre betyget som räknas in i ditt jämförelsetal. Med de högre (upplästa) betygen prövas du bara i BII, kompletterings gruppen. Samtidigt prövas du i icke-kompletteringsgruppen med det lägre meritvärdet (som är uträknat på dina betyg som ingår i ditt examensbevis).

    Eftersom det brukar vara svårare att komma in i BII, kompletteringsgruppen, är det många ggr fördelaktigare att ha de höga betygen i sitt examensbevis från gymnasiet, dvs få höga betyg på första försöket, när man läser på gymnasiet.

    Blir du Behörig på gymnaiset, men känner att du har lite för låga betyg för att komma in på den önskade utbildningen, kan du i stället satsa på Högskoleprovet. Då prövas du i HP-urvalsgruppen, på resultatet av högskoleprovet. Det viktigaste är att bli just behörig (ha både Grundläggande och den Särskilda behörigheten) - till den utbildningen som man vill komma in på på högskola/universitet. Även om betygen kanske är lite för låga, så kan det finnas andra möjligheter - via Högskoleprovet eller alternativt urval. men som obehörig kommer man inte in på högskola.

    Däremot yrkeshögskola>> kan ta in obehöriga (upp till 20% i varje klass). På yrkeshögskola kan man utbilda sig till t.ex Tandsköterska>>, Vårdadministratör>> och Apotekstekniker>>

    Vänliga hälsningar

    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'läkemedelskemi' (3 st.)

    • ollebolle

      Vad ska jag läsa på universitetet?

      Hej, jag vet inte vilken utbildning jag ska välja. Jag läste natur på gymnasiet och tror att jag vill jobba inom läkemedelsindustrin. Jag tycker människokroppen är intressant men vill inte bli läkare då jag inte vill jobba med människor på...

      Milla : : Hej!Att jobba "inom läkemedelsindustrin" är en ganska "vag beskrivning". Man kan inom den jobba som t.ex Inköpare eller Säljare men det är kanske inte det du i första hand... Läs hela svaret
    • Mikaela

      Är det värt att plugga BMA?

      Hej! Snart är det dags för mig att börja plugga ett program på universitetet. Jag gick natur på gymnasiet där mina favoritämnen var biologi och kemi, främst biologi. Så har det varit sedan åttan i högstadiet. Utbildningar på...

      Julia: : Hej Mikaela,om du har mycket höga betyg och är intresserad av biologi och jobba med läkemedel, så kanske du kan söka till läkarprogrammet, som är en lång och bred utbildning (numera... Läs hela svaret
    • Noor

      Läkemedelskemist?

      hej jag läser kandidatprogram i kemi och frågar om jag kan blir läkemedelskemi kan jag blir det efter att jag har läst vissa kurser och att har fått kandidatexamen eller måste jag komplettera efter examen och läsa masterprogram/magister

      Julia: : Hej Noor, påbyggnadsutbiIdning (t.ex masterprogram) rekommenderas eIIer ett kandidatprogram i IäkemedeIskemi som kan finnas på fIera oIika universitet och högskolor runt om i Sverige. Du läser, om jag... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga