Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Gymnasielärare-I engelska eller svenska?
2Poäng
Josefin
Hej,
Hur skiljer sig ämneslärarutbildningen om man har engelska jämfört med svenska som huvudämne? Hur ser undervisningssituationen ut? Framtidsprognos?
På min gymnasieskola var undervisningen i engelska och svenska snarlik, och därför har jag svårt att göra ett val, då jag tycker om båda ämnena väldigt mycket. På grund av för stor arbetsbörda vill jag dock inte bli lärare i båda dessa ämnen.
Hej Josefin! Menar du att du vill bli behörig gymnasielärare i bara Ett ämne? Eller menar du att du vill bli behörig i både eng och svenska men sedan undervisa i bara ett av dem?
Hej Josefin, forskning inom alla områden, bl a inom Didaktik och närmare bestämt i hur man på bästa sätt ska undervisa i språk - går framåt och nya undervisningsmetoder kan börja användas /när som/... ex. på en sådan metod är "Learners Autonomy" - som går ut på att eleverna "lär sig själva" och lärare = handledare. Exakt hur undervisning för blivande lärare i språk kommer att se ut framöver och hur lärare i Språk själva ska /bör/ undervisa - kan vi inte svara på... därför att ständiga förändringar sker.
Huvudskillnaden för dig i att undervisa i svenska eller i engelska blir att svenska /antar jag/ är ditt modersmål och engelska /antar jag/ är främmande språk för dig. Om du funderar på att bli lärare i tyska eller franska /som ditt andra undervisningsämne/ - då skulle jag råda dig att att fundera över följande: ett känt "fenomen" inom språk-användning och språk-undervisning är att "främmande språk bråkar i hjärnan med varandra" - det är för många personer svårare att hantera flera främmande, för dem, språk, än att hantera bara ett främmande språk... Sedan kan det finnas Undantag av olika slag... och jag kan inte veta hur det blir just för dig. Men, om jag skulle välja - så skulle jag ta mitt modersmål /svenska/ plus bara ett annat språk, som är främmande språk för mig... ex. engelska, tyska eller franska som mitt andra undervisningsämne. Sedan är det så att /tyvärr/ i brist på behöriga lärare, ombeds lärare idag att undervisa i all som de kan undervisa i... därför undervisar lärare ofta i ämnen där de inte är behöriga att undervisa i. Det går också att utöka sin lärarlegitimation i efter hand... om du t.ex skulle komma in på "andra tankar". ******* Samråd också med studievägledare på lärarutbildningen. De har erfarenhet av att svara på liknande frågor. Dock kan inte de heller veta hur det blir just för Dig, för varje person är unik och det som är svårt för en person - är lätt för en annan, och tvärtom... :)
******* Ang. arbetsmarknaden Om man tänker Endast på hur lätt det blir att få jobb i sina undervisningsämnen - då skulle jag välja svenska och engelska. Statistiken visar att allt fler elever väljer bort andra språk och läser endast svenska och engelska, i alla fall i den mån som det är möjligt. På gymnasiets /några/ program är det obligatoriska att läsa Moderna språk, ex. en kurs Mod.språk - på NA; 2 kurser - på SA... men även här försöker många elever "komma runt" det på så sätt att de som kan, ersätter Moderna språk med sina Modersmål och läser ex. Modersmål /arabiska/ 1 och 2 i stället. Eller så vill de läsa eller göra prövningar i Arabiska 3 och 4 /får att komma åt meritpoäng för moderna språk/. Inget fel i det alls, men du kan ju inte undervisa i arabiska som modersmål eller som moderna språk, antar jag... Undervisning i tyska och franska kommer /troligtvis/ inte försvinna helt, men som trenden är nu, så är det allt färre elever som läser tyska och franska (och det gäller både grundskolan och gymnasiet). Och det är på grundskolan frivilligt att läsa moderna språk. På gymnasiets /några/ program är det obligatorisk att läsa moderna språk och inte alla kan läsa sitt modersmål i stället (för att deras modersmål är svenska) men då vill eleverna många ggr läsa "exotiska språk" som Kinesiska, Japanska, Ryska eller Italienska... Än så länge är det obligatoriskt för gymnasieskolorna erbjuda läsa Tyska, Franska och Spanska... men jag kan inte svära på att så förblir också i framtiden... om allt fler elever väljer bort moderna språk, kommer inte skolorna ha råd och möjlighet att "hushålla" med lärartjänsterna i de språken. Därför - om man endast tänker på framtida möjligheter på arbetsmarknaden - skulle jag råda satsa på att bli lärare i svenska och engelska. (Varför jag "blandade in" grundskola i mitt svar är för att Gymnasielärare är också behörig att undervisa i samma ämnen på Grundskolan). Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp och lycka till!
Milla syv
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'totalt antal högskolepoäng' (9 st.)
Hej, Jag blir förhoppningsvis klar med en kandidat inom Ekonomi och IT den här våren. Nästa termin planerar jag att läsa till några kurser utanför programmet. Men efter det har jag både tankar på att jobba något år och att plugga...
Milla : :
Hej!Utbildingsutbud förändras och fastställs till första dagen i anmälningsperioden. Om du vill söka till masterprogrammet till våren 2025 fastställs utbudet till 15 september 2024;... Läs hela svaret
Hej! Jag läser just nu tredje året på arkitektprogrammet i Lund. Jag vill dock inte stanna i Lund utan vill byta till kth (eller eventuellt Köpenhamns arkitektskola) för min master. Dock finns det en kurs här i Lund som jag vill gå...
Milla : :
Hej,jag tror inte det skulle påverka negativt, men du får gärna fråga antagningsgruppen/antagningsenheten på det universitetet där du vill komma in på masterprogrammet. Min uppfattning är... Läs hela svaret
Gör kurser någon speciell skillnad eller är det onödigt om man ska läsa ett program till höst? Och istället borde fokusera på jobb, prövning, körkort?
Milla : :
Hej,jag tror din fråga gäller program på högskola eller universitet, stämmer det? för program finns även inom yrkeshögskola (se www.yhguiden.se). Svar på den frågan är:... Läs hela svaret
Hej, hur svårt brukar det vara att komma in på masternivå på socionomprogrammet?
Milla : :
Hej,urvalskriteriet inför masterprogrammen brukar bestå av det totala antalet godkända högskolepoäng. Det formella kravet inför masterprogrammet är att man har... Läs hela svaret
Hej, Jag har kommit in på politices nationalekonomi och statsvetenskap. Till en början var det något jag ville plugga men jag har börjat få upp intresset för marknadsföring och ekonomi programmet också. Min fråga är då om jag hoppar...
Milla : :
Hej,du kommer att söka på samma villkor som "vem som helst" även om redan läst en termin på ett universitetsprogram; du kommer på nytt konkurrera med dina gymnasiala meriter. Om du kommer in... Läs hela svaret
Hej, Om man till exempel söker till en master gissar jag på att man gör något slags urval som baseras på ens betyg. Om man har en kandidatexamen, är det betygen från den utbildningen eller gymnasiebetygen som avgör ens meritvärde?
Milla : :
Hej,till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram (men det kan också finnas enskilda kurser på avancerad nivå) brukar man konkurrera med... Läs hela svaret
Hej Jag vill gärna veta hur man kan efter receptarie programmet bli apotekare genom master. Alltså ska man ha mycket bra betyg under de tre åren på receptarie programmet för att ta master och bli apotekare eller hur fungerar det egentligen? Jag hade 17,7 i merit...
Anna: :
Hej Rita,det är omöjligt att vara säker på hur det blir om några år... men som det är idag, så finns det masterprogrammet i farmaci, 2årigt program där för behörighet... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar när betyg som man får på tentamen är relevanta? Är det när man söker till avancerad studie som man konkurrerar med betyg? Eller annat kanske?
Anna: :
Hejsan, jag förstår tyvärr inte vad din fråga är. Undrar du över betyg man får i kurser på högskolenivå - vänd dig i så fall till... Läs hela svaret