Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.

    Gymnasiet examen utan naturkunskap 1a1 ?

    2 Poäng
    Ali-95

    Jag vänder mig till er med en fråga angående min behörighet för högskolestudier. Jag genomgår för närvarande Industritekniska programmet och har slutfört kurserna nedan: Datorstyrd produktion 1, Datorstyrd produktion 2 Engelska 5, Engelska 6 Fysik 1a, Fysik 2 Industritekniska processer 1 Kemi 1 Komvuxarbete Materialkunskap 1 Matematik 1b, Matematik 2b, Matematik 3b, Matematik 4 Produktionskunskap 1 Produktionsutrustning 1, Produktionsutrustning 2 Samhällskunskap 1b Svenska som andraspråk 1, Svenska som andraspråk 2, Svenska som andraspråk 3 Tillverkningsunderlag 1 Religionskunskap 1 Historia 1a1 Dessa ämnen har resulterat i en ackumulerad poängsumma om 2450p. Min specifika fråga rör nödvändigheten av att inkludera naturkunskap 1a1 i mitt studieprogram, särskilt med tanke på min genomförda kurs i fysik och kemi som krävs för att erhålla gymnasieexamen och därmed behörighet för högskolestudier. Jag uppskattar ert svar och tackar på förhand. Med vänliga hälsningar,

    • Falco :

      Ali, jag ska säga dig att jag är själv inte någon studievägledare. Men jag har läst Elprogrammet på gymnasiet, i det gamla systemet (läroplan Gy2000 som det heter), innan regeringen reformerade gymnasiet 2011 (och Komvux 2012). Jag har kompletterat en hel del. Jag har "konkurrenskompletterat", jag har "utbyteskompletterat", etc. Jag har varit med i studievägledningssnurran och jagat rektorn, skolchefen, och bollats mellan inkompetenta administratörer. Jag kan skriva en hel bok om allt jag varit med om. Jag har fått använda mig av lagar och förordningar för att få rätt och få hjälp i frågor som kommunen (huvudmannen), rektorn och annan personal på kommunen totalt har brustit i. Det har lett till att jag nu har bättre koll på många frågor än de som sitter på Skolverket och UHR och svarar i telefonen. De klarar inte ens av att fixa sina headset när man ringer till dem, så att det inte ska eka när man pratar.

      Nog om mig själv. Jag ser utifrån dina kurser att du läser till CNC-operatör. Kan det stämma? Du har också läst en del kurser som kommer bli viktiga att ha med från 2025. Dessa är Engelska 6, och Svenska 3 (eller Svenska som andraspråk 3 i ditt fall). Du kan läsa mer om det i min kommentar till Milla längre ner på sidan.

      Angående Naturkunskap så är det nödvändigt att ha med det om du ska ta ut en Yrkesexamen från Komvux. Men se till att ta den som heter 1a1! Det var det jag önskade att de många studievägledare jag träffat tidigare hade sagt till mig. Jag läste Naturkunskap A och fick ett IG i den. Senare läste jag upp det och fick ett D-betyg, men kursen blev Naturkunskap 1b. För de sa till mig att det är samma sak som Naturkunskap 1a1 + 1a2. Det är en sån där konstig Skolverkets algebra där 1a1 plus 1a2 blir 1b. Fråga mig inte varför. Ingen vet. De klarar inte av att härleda 1a1 utifrån betyget jag redan hade i 1b. Så jag blev tvungen att dela på den kursen. Men det var lättare sagt än gjort. Det var då jag jagade rektorn. Det tog över en månad! Först genom att jag gick över hans huvud och klagade till hans chef så svarade han till mig och tog tag i saken och skrev in 1a1 och 1a2 i betygskatalogen. Annars får man inte räkna med den för utbyteskomplettering, för någon knäppgök har bestämt att alla dessa kurser som heter 1a1 + något inte får utbyteskompletteras med de större kurserna som omfattar båda delarna. Det står i en tabell (på två ställen) hos UHR och i Motsvarandelistan (SKOLFS 2011:196) hos Skolverket, som de lyckas blanda ihop med tabellen som UHR har som inte är avsedd för det (utfärdande av examensbevis) och som inte är exakt lika. De har kopierat varandras listor. Plagiat på myndighetsnivå. Så se till att ta bara 50 poäng, inte mer i det ämnet om du ska ta ut Yrkesexamen.

      I övrigt så tror jag att Milla har rätt, du måste ha 2400 poäng för Yrkesexamen. Har du 2450 poäng så kan det bli problem. Då kan du som hon sa be rektorn dela på din kurs i fysik. Lycka till! Det var delning av kurs som ingen av de 5 studievägledare jag bollats mellan som fattade vad det var eller vem som ägde frågan. Rektorn gick inte få tag på. Så var beredd på att kriga, för det är mycket byråkrati i det, lite för mycket.
    Logga in

    1 Svar

    1 Poäng
    Milla SYV på FrågaSYV

    Hejsan,
    du måste ta ut Examensbevis från komvux. Inom komvux läser man inte några "program" (det gör man på gymnasiet, ungdoms-gymnasiet, alltså). På komvux finns numera följande examina
    högskoleförberedande examen inom naturvetenskap/teknik
    högskoleförberedande examen inom samhällskunskap/humaniora
    yrkesexamina (mon olika praktiska yrken). 
    Oavsett vilken typ av examen man läser mot, så innehåller komvuxexamen exakt 2400poäng. Vissa kurser är strikt-obligatoriska och kan ej uteslutas från komvux-examen. Att du har samlat på dig 2450poäng (50poäng för mycket) kan bli ett problem, om ingen 50poängskurs kan uteslutas på grund av att den är obligatorisk, då kanske du får utesluta fysik1a, som ger 150poäng, och i så fall har du endast 2300poäng som kan ingå inom examen och det räcker ju inte... det bör vara exakt 2400poäng.
    Vad gäller naturkunskap 1a1, så finns det en ganska stor "överlappning" i kursernas innehåll "mot" kurserna i ämnena fysik och kemi, men Biologi-delen "saknas"... inom naturkunskaps-kurserna ingår även en biologi-del. Du kanske behöver läsa och få betyg (F är också ett betyg) i kursen Biologi 1 (det är en 100poängs-kurs) och i så fall blir det inga som helst tveksamheter kring "naturkunskaps-kurserna-ämnena" i ditt examensbevis. Om du inte får betyget i kursen Biologi1, då är det upp till rektor på komvux i din kommun att bestämma om kurserna fysik1a, 2 och kemi 1 samt kursen naturkunskap 1a1 kan ingå i ditt examensbevis. 
    Frågar man skolverket, får man just det svaret att vid den sortens "överlappning" ligger beslutet hos rektorn, i ditt fall komvux-rektor på komvux i din kommun.
    Ansvar för att fatta ett sådant beslut kanske kan bli delegerat (av rektorn) till någon annan på komvux i din kommun, kanske till biträdande rektor eller till en SYV; du får fråga på komvux i din kommun. 
    Personligen tycker jag att överlappningen är för stor för att kunna inkludera fysik1a, 2 samt kemi1 och även naturkunskap1a1 (eller ngn annan kurs i ämnet Naturkunskap) i samma examensbevis, så jag skulle (tror jag) gjort bedömning att det inte är rätt (inte går att göra så), men beslutet ligger inte hos mig utan hos komvux i din kommun.
    Studieplanering och diskussion kring vilka kurser som ska ingå i examensbevis från komvux gör man oftast med SYV på komvux som (vid behov) tar frågorna vidare till komvux-rektorn, för beslut. 
    Ett litet "tillägg": du har idag 50poäng för mycket och behöver "bli av" med 50 poäng och det finns ett sätt att Klyva fysik1a i två kurser: fysik1b1 och 1b2 och utesluta kursen fysik1a2, 50poäng från examensbeviset utan lämna kvar fysik1b1, 100poäng. Betyget i fysik1b2, 50poäng, kommer du i så fall få på ett separat utbildningsdokument (Utdrag från betygskatalogen). Du får samma betyg i fysik 1b1 och fysik 1b2 som du idag har i kursen fysik 1a. Den "klyvningen" kan rektorn på komvux göra eller delegera det ansvaret till biträdande rektor eller till komvux-SYV.

    Studie- och yrkesvägledare
    • Falco : Jag har förstått att "Examensbevis" är namnet på det nya examensbeviset enligt Gy2011/Vux2012 som ger grundläggande behörighet för högskolestudier. Men kan man få ett Examensbevis från Komvux om man läser gymnasiekurser som vuxen? Eller är det bara ungdomsgymnasiet som ger Examensbevis? Om man läser ett yrkesförberedande program på ungdomsgymnasiet så får man ett "Yrkesexamen". Det är samma typ av examensbevis som man får om man läser "Industriteknisk utbildning" (ej "program") på Komvux. Hur ser ett Yrkesexamen ut, från Komvux eller från ungdomsgymnasiet? Finns det några allmänt tillgängliga exempel hos Skolverket eller UHR som man kan ta del av? Jag har inte hittat några. Jag är nyfiken på hur det är utformat. Hur kan man då bli behörig till högskolan om man har läst mot ett "Yrkesexamen"? När man läste ett yrkesförberedande program i det gamla gymnasiet enligt Gy2000 så fick man ett "Slutbetyg" istället. Då fick man grundläggande behörighet och blev behörig till högskolan direkt.
    • Milla : Yrkesexamen som innehåller godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6 ger grundläggande behörighet till högskolestudier. I yrkesexamen kan man ta in även alla de kurserna som krävs för särskild behörighet till just "din universitetsutbildning". Många med yrkesexamen kommer direkt in på högskolor och universitet. Yrkesexamen från gymnasiet eller från komvux stänger absolut INTE dörren till universitetsstudier och det är inte alltid som kompletteringar behövs. Namnet "yrkes-examen" talar om att personen lärde sig ngt yrke men hen kan samtidigt också vara behörig till universitetsstudier.
    • Milla :

      Du får gärna kika på informationen på skolverket.se/skolutveckling/anordna-och-administrera-utbildning/administrera-utbildning/examen-och-slutbetyg-inom-komvux-pa-gymnasial-niva --- om just Yrkesexamen från komvux står det (på skolverkets webb) följande: 
      En gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på
      1. svenska eller svenska som andraspråk, kursen 1
      2. engelska, kursen 5
      3. matematik, kursen 1 a
      4. ett komvuxarbete från komvux på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

      En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även innefatta betyg
      1. på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och
      2. som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng.

      Med lydelsen till övervägande del avses mer än hälften av de återstående kurser som ingår i det nationella programmet som examen riktar sig mot.
      **************
      Min kommentar: det är komvux ansvar att göra studieplanering tillsammans med dig som leder till att du kan få ut ett giltigt examensbevis. I vissa fall krävs rektors bedömning som kan bli olika i olika kommuner (konstigt nog). Alla detaljer är inte reglerade utan det finns viss utrymme för tolkningar och undantag. Ytterst är det upp till rektor på komvux i din kommun att fatta beslut om vilka undantag som eventuellt kan göras och exakt vilka kurser som kommer ingå i ditt examensbevis.
    • Falco :

      Men jösses! Måste man vara jurist för att förstå sig på alla dessa dumma regler? På Skolverkets webbplats pratar man alltså om "lydelser" och "stycken". Det där måste vara klippt direkt ur en förordning! Men vilket knäppt system! Nu är det väl ännu färre som klarar av gymnasiet? Tack regeringen! Tack alla politiker, gamla, nya och nyblivna! Det lustiga är att man fortfarande utfärdar Slutbetyg! Vad får man för betyg på ett Slutbetyg som utfärdas 2023? Kan det stå blandat med både Gy2000 och Gy2011 kurser i ett sådant Slutbetyg? Jag läste på UHR att det förekommer något de beskriver som "blandbetyg" i sina räkneexempel för meritvärde. Påminner mig om blandfärs!
    • Falco :

      Låt oss jämföra lite.

      För att få ett Yrkesexamen i Vux2012 behöver man ha godkända betyg i 2250 av 2400 poäng. Det blir 93,75% godkända betyg. Det är minimikravet. Det ger inte grundläggande behörighet för högskolan. Inte om du inte kompletterar med kurser utöver minimikravet. Därutöver tillkommer "särskild behörighet" som krävs för vissa högskoleutbildningar.

      För att få ett Yrkesexamen i Gy2011 behöver man ha godkända betyg i 2250 av 2500 poäng. Det blir 90% godkända betyg. Det är minimikravet. Det ger inte grundläggande behörighet för högskolan. Inte om du inte kompletterar med kurser utöver minimikravet. Därutöver tillkommer "särskild behörighet" som krävs för vissa högskoleutbildningar.

      För att få ett "Slutbetyg" i Vux2001 behövde man ha godkända betyg i 2250 av 2400 poäng. Det blir 93,75% godkända betyg. Det var minimikravet. Det gav direkt grundläggande behörighet för högskolan, utan att behöva komplettera med kurser utöver minimikravet. Därutöver tillkommer "särskild behörighet" som krävs för vissa högskoleutbildningar.

      För att få ett "Slutbetyg" i Gy2000 behövde man ha godkända betyg i 2250 av 2500 poäng. Det blir 90% godkända betyg. Det var minimikravet. Det gav direkt grundläggande behörighet för högskolan, utan att behöva komplettera med kurser utöver minimikravet. Därutöver tillkommer "särskild behörighet" som krävs för vissa högskoleutbildningar.

      Den som saknar högskoleutbildning, som vill gå en högskoleutbildning, och som kan läsa, kan själv dra egen slutsats om vilket system/läroplan som är/var bättre.
    • Falco :

      Minimikravet för Yrkesexamen är godkända betyg i 2250 av 2400 poäng, där Svenska 1 (eller Svenska som andraspråk 1), Engelska 5, Matematik 1a, och Komvuxarbete (eller Gymnasiearbete) ingår.

      Dessutom ska man ha "en eller flera" (hur många!?) i Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap och Naturkunskap, "med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne".

      Det finns inga kurser som är kortare än 50 poäng, så det finns ingen risk för att man väljer en som är kortare. Alltså får man inte läsa mer än 50 poäng i varje ämne. Det är ett annat sätt att säga samma sak. Det här kunde de ha formulerat på ett enklare sätt så att fler fattar vad som står där.

      Min tolkning är att det är följande kurser det handlar om.

      Svenska 1, 100 poäng, SVESVE01 (eller Svenska som andraspråk 1, 100 poäng, SVASVA01)
      Engelska 5, 100 poäng, ENGENG05
      Matematik 1a, 100 poäng, MATMAT01a
      Komvuxarbete, 100 poäng, KVARXX (där XX byts ut mot koden för ett yrkesprogram, vilket är "IN" för Industritekniska programmet).
      Historia 1a1, 50 poäng, HISHIS01a1
      Samhällskunskap 1a1, 50 poäng, SAMSAM01a1
      Religionskunskap 1, 50 poäng, RELREL01
      Naturkunskap 1a1, 50 poäng, NAKNAK01a1

      Det blir 4*100 + 4*50 = 600 poäng.

      Det här är information jag har hämtat från Skolverkets webbplats, och från filen "Koder specifikt för komvux.xlsx" från Skolverket (där har jag hämtat koden för Komvuxarbete).

      Dessutom ska man ha betyg "som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng". Notera! Rättesnöret är "yrkesprogram i gymnasieskolan". Så även om det heter "utbildning" och inte "program" på Komvux, så är det "Industritekniska programmet" (IN) man rättar sig efter på Komvux. Appropå vad som är "program" och vad som inte är program!

      Den totala poängsumman blir 600 + 1800 = 2400 poäng. Det är enkel matematik! Av dessa så får man alltså ha 6,25% underkänt, vilket brukar motsvara upp till 4 kurser beroende på kurspoäng. (Man får ha mer underkänt om man läser på gymnasiet än på Komvux, det är 10% på gymnasiet jämfört med 6,25% på Komvux.)

      "Med lydelsen till övervägande del avses mer än hälften av de återstående kurser som ingår i det nationella programmet som examen riktar sig mot."

      Jag vet inte riktigt vad som menas med "återstående kurser". Men jag antar att man menar de kurser som motsvarar 1800 poäng av 2400 poäng. Det betyder i så fall att mer än 50% av dessa 1800 poäng måste vara sådana som ingår i motsvarande program i gymnasieskolan. Alltså ska mer än 900 poäng vara sådana kurser som ingår i Industritekniska programmet på gymnasiet, om man läser en Industriteknisk "utbildning" på Komvux.
    • Falco :

      "Yrkesexamen som innehåller godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6 ger grundläggande behörighet till högskolestudier."

      Inom vilken utbildning eller vilket program som leder till ett Yrkesexamen får man läsa Svenska 2, Svenska 3 och Engelska 6? Nämn en yrkesutbildning på Komvux eller ett yrkesförberedande program på dagens gymnasium som ger grundläggande behörighet.

      "I yrkesexamen kan man ta in även alla de kurserna som krävs för särskild behörighet till just "din universitetsutbildning". Många med yrkesexamen kommer direkt in på högskolor och universitet."

      Varför finns det behov av att särskilja "Yrkesexamen" från "Examensbevis" om båda kan leda till högskolestudier och "min universitetsutbildning"? Att man dessutom har valt att döpa ett examensbevis till just "Examensbevis" är för mig en gåta. Vi har examensbeviset Examensbevis. Och vi har examensbeviset Yrkesexamen. Är det bara jag som ser dubbelt här (examensbeviset Examensbevis)? Det måste vara en total knäppgök som har hittat på det här. Det har vi våra politiker att tacka för!

      "Yrkesexamen från gymnasiet eller från komvux stänger absolut INTE dörren till universitetsstudier och det är inte alltid som kompletteringar behövs. Namnet "yrkes-examen" talar om att personen lärde sig ngt yrke men hen kan samtidigt också vara behörig till universitetsstudier."

      Det kan gå, men problemet är att det är svårt att samtidigt sitta i två olika klassrum med en rumpa. För många är det svårt nog att sitta med en rumpa i ett klassrum och klara av skolan! Det är inte utan anledning som det finns "yrkesförberedande program" och "högskoleförberedande program" på gymnasiet. Det är ett val som alla 16-åringar och deras föräldrar ställs inför varje år, det är det så kallade gymnasievalet.

      Det var ju det här de ville ändra på, så att det ska bli som förr, före Gy2011/Vux2012 reformen. Det har diskuterats nu länge. De vill att även de som läser ett yrkesförberedande program ska kunna få grundläggande behörighet till högskolan. Det fick alla som läste i det gamla gymnasiet, och som klarade av 90% spärren, för alla läste mot ett "Slutbetyg" oavsett program eller inriktning. Nu har de segregerat mer så att klasskillnaden ska bli tydligare: de som läser mot "yrkesförberedande program" ska bli arbetare (blue collar), och de som läser mot "högskoleförberedande program" ska bli tjänstemän (white collar).

      Jag leker med tanken att jag är 16 år och ska börja gymnasiet, och jag vill gå "Bygg och anläggning" med inriktning mot "Plåtslageri". Det är 3 år och 2500 poäng. Jag har nu gått in på en skolas webbplats och kollat vilka kurser som ingår.

      Av dessa 2500 poäng är det 600 poäng "Gymnasiegemensamma ämnen", det är 400 "Programgemensamma kurser", och resterande 1500 poäng är "Inriktning och fördjupning".

      Gymnasiegemensamma ämnen
      Engelska 5, 100
      Historia 1a:1, 50
      Idrott och hälsa 1, 100
      Matematik 1a, 100
      Naturkunskap 1a:1, 50
      Religionskunskap 1, 50
      Samhällskunskap 1a:1, 50
      Svenska 1, 100

      Programgemensamma kurser
      Bygg och anläggning 1, 200
      Bygg och anläggning 2, 200

      Inriktning och fördjupning
      Plåtslageri - grunder, 100
      Plåtslageriprocessen, 200
      Ventilationsplåtslageri, 100
      Byggnadsplåtslageri 1, 200
      Byggnadsplåtslageri 2, 200
      Byggnadsplåtslageri 3, 200
      Kulturplåtslageri, 100
      Plåtslageri - svetstekniker, 100 (eller Svenska 2, 100)
      Gymnasiearbete, 100
      Byggnadsplåtslageri 4, 200 (eller Svenska 3, 100 och Engelska 6, 100)

      Som man kan se av programupplägget så måste man offra "Plåtslageri - svetstekniker" och "Byggnadsplåtslageri 4" för att kunna läsa Svenska 2, Svenska 3 och Engelska 6 för grundläggande behörighet.

      Hur mycket tappar man i yrkeskompetens som plåtslagare om man väljer att offra två stycken 200 poängskurser, på att läsa in tre stycken 100 poängskurser, i utbyte mot grundläggande behörighet? Om det är någon fråga man ska ställa en studievägledare så är det just denna. Den kan de inte svara på, för de har dålig koll på vad de olika eleverna läser för kurser och vad alla dessa kurser innebär. Speciellt centrala eller kommunala studievägledare på komvux, de har noll koll.

      Ska man då mata på med Kemi 1, Fysik 1a, Biologi 1, Matematik 2, 3, 4, etc. ... ja, då har man inte mycket tid över till att ha ett liv vid sidan av studierna, och yrkesinriktningen blir lidande för det.

      Någon gång måste man bestämma sig för vad man vill göra i livet. Man kan inte sitta på två stolar. Antingen går man mot ett yrke under gymnasiet eller så går man mot ett yrke efter gymnasiet som kräver högre utbildning och grundläggande behöerighet till att börja med (plus särskild behörighet). Så är det bara.

      Dessutom kommer kraven för grundläggande behörighet att höjas ytterligare från 1 juli 2025 för den som ska komplettera senare på Komvux. Minimikraven höjs, från Svenska 2 till Svenska 3, och från Engelska 5 till Engelska 6. Men det gäller förstås inte den som valde att kompromissa på sitt yrkesprogram och läste dessa kurser under gymnasiet. (Kurslisten från gymnasieskolan ovanför tar alltså sikte på det här, eftersom nästa intag sker hösten 2024, och inriktning väljer man i andra året, och då har de här nya kraven börjat gälla.)
       
    • Milla :

      Tack för dina kommentarer. Jag håller med dig om att reglerna är inte alltid logiska och ibland ganska svåra att förstå sig på. Vi på FRåGA SYV skapar inte reglerna, vi kan endast försöka förklara vad som gäller. Att man fortfarande kan få ut ett Slutbetyg (den möjligheten blev förlängd till 1 juli 2025) beror i mångt och mycket på Covid-19-pandemin, är i alla fall min uppfattning. Tanken är att de som fått några betyg i det gamla systemet ska kunna ta in de kurser/betygen inom sin gymnasial utbildning och inte "förlora på det". De som inte har minst ett betyg som är betygsatt på skalan IG-G-VG-MVG kan helt glömma "Slutbetyget" utan endast tänka på Examensbevis. Reglerna kring examensbevis kan också ändrast - t.ex från 1 juli 2021 gäller nya typer av examina och gymnasiearbete är ersatt med komvuxarbete (gäller komvux, så klart). Det finns alltså flera olika uppsättningar av regler som är mer eller mindre aktuella för varje enskild person, utifrån just den personens situation. Det som ofta är avgörande: hur gammal man är och när man därför påbörjade sin gymnasial utbildning. 
      När vi på FRåGA SYV svarar på frågor kring examensbevis från komvux (eller slutbetyg från komvux) utgår vi från vad just den personen har med sig i "bagaget". De som inte fick något gymnasiebetyg i skalan IG-MVG kan, som sagt, helt bortse från slutbetyget för de kan inte läsa mot ett slutbetyg. Då är det endast examensbevis de bör sikta på - om de vill genom gymnasiala betyg uppnå grundläggande behörighet. 
      Det som komplicerar det hela ännu mer är att det finns vissa "grå zoner" där rektors beslut gäller och det kan bli så att rektorer i olika komvux fattar i liknande situationer olika beslut (det händer). Min uppfattning är att komvux och rektorer på komvux försöker tolka reglerna så "rätt" som möjligt och samtidigt försöker gå de studerande "till mötes" för att så mycket som möjligt korta ner deras studietid och/eller försöka ge dem möjlighet att uppnå så höga meritvärden som möjligt. 
    • Falco :

      Logiska? Reglerna är inte bara ologiska, de är helknäppa! Ta det här som exempel! Varför heter det "b" när kursen är delbar om ämnet är fysik, och "a" om ämnet är naturkunskap?

      Här finns alla ämnen samlade för den som vill botanisera i alla ämnen och kurser i Gy2011/Vux2012:

      https://www.skolverket.se/undervisning/vuxenutbildningen/komvux-gymnasial/laroplan-for-vux-och-amnesplaner-for-komvux-gymnasial/amne

      Ämnen och kurser från det gamla Gy2000/Vux2001 finns att hämta här:

      https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/hitta-tidigare-amnen-och-kurser-ar-2000-2011-i-gymnasieskolan

      Tittar man på fysik (Gy2011/Vux2012) så finns följande kurser.

      Fysik 1a, 150 poäng
      Fysik 1b1, 100 poäng
      Fysik 1b2, 50 poäng
      Fysik 2, 100 poäng
      Fysik 3, 100 poäng

      Tittar man på naturkunskap så finns följande kurser.

      Naturkunskap 1a1, 50 poäng
      Naturkunskap 1a2, 50 poäng
      Naturkunskap 1b, 100 poäng
      Naturkunskap 2, 100 poäng

      Tittar man på historia så finns följande kurser.

      Historia 1a1, 50 poäng
      Historia 1a2, 50 poäng
      Historia 1b, 100 poäng
      Historia 2a, 100 poäng
      Historia 2b - kultur, 100 poäng
      Historia 3, 100 poäng

      Så här håller det på även med andra kurser som är "delbara". Den som har öga för detaljer och gillar att forska märker snabbt att det är i princip endast de "gymnasiegemensamma" kurserna (tidigare "kärnämnen") som är delbara. Det är Historia, det är Naturkunskap, det är Samhällskunskap, och det är "Bild och form". Men även fysik alltså! Där fick jag lära mig något nytt.

      Men som en oskriven regel så heter dessa kurser alltid "1a1" och "1a2". Men i just ämnet fysik så har de valt att kalla det för "1b1" och "1b2". Som bara för att jävlas med oss allihopa! Vad är grejen med det liksom? Borde det inte heta Fysik 1b och inte Fysik 1a om den ger 150 poäng? Det är oligiskt och helknäppt!

      Ja, jag är inne och petar på atomer nu, för det är viktigt att man vet vad saker och ting heter. Hur ska vi annars ha det? Ska vi ha "blandbetyg" med både IG-MVG och F-A skala i samma dokument? Tänk om man kunde sätta F-A betyg på Matematik A! Vilken förvirring det skulle skapa! "Matematik A A". Dubbel A! Ett för att markera "nivå" på kursen och ett för att markera betyget.

      Fy vilket trasigt system alltså! De flesta i allmänheten är verkar helt ovetande om hur trasigt skolsystemet är. Politikerna har lyckats förstöra så mycket med en handuppräckning för så många. Och för vad? För att få "snorungarna" (referens till en artikel i Skolvärlden, se länk nedan) att ta skolan på allvar och plugga! Blev det bättre skolresutlat? Nej. Istället har vi mer våld, skjutningar och parallellsamhällen, och ett Sverige som faller i PISA undersökningar men toppar i våldbarometern i Europa.

      Jag vet att ni inte skapar reglerna och att ni bara är budbärare så att säga. Mycket av det här är frågor som kräver en större samhällsdebatt. Men ni som svarar här på denna webbpalats tycker jag vet mycket bättre än genomsnittliga studievägledare man möter på annat håll. Jag har följt lite vad som skrivs här. Jag kan tänka mig att ni har blivit duktiga på det av att interagera med så många smarta elever som vänder sig till Internet för att de inte blir behjälpta av gymnasieskolornas studievägledare, eller de många studievägledare som sitter på olika "vägledningscentrum" runt om i landet och ska lotsa och hjälpa vuxna som vill studera eller behöver råd kring olika saker.

      Så tack till er och tack till AcadeMedia som driver denna webbplats! Ni ger alla en viktig samhällstjänst. Ni gör "gratis" det som de på "vägledningscentrum" inte klarar av att göra mot betalning. Jag kan bara dröma om att få se samma engagemang, samma intresse, insikter och kompetens hos de kommunala studievägledarna.

      Mig kunde de inte ens hjälpa att räkna ut meritvärdet ("jämförelsetalet" rättare sagt, vilket jag fick lära mig om på egen hand) eller säga om jag ska räkna med "Idrott och hälsa". Trots att jag hade alla betygsdokument med mig! Jag ringde till och frågade innan på telefon först, om jag kunde komma på deras "drop-in" tid för att få hjälp med just det. Det kunde jag sa hon jag pratade med. Så jag åkte dit, men väl på plats så träffade jag inte en utan två stycken som sa blankt nej. Men det var inte den person jag pratat med i telefon. Så man får olika besked, beroende på hur man tar kontakt. Det är som att servicenivån är olika beroende på vem man pratar med, och de pratar inte ihop sig om vad för service de ska erbjuda. Så fort de hör "högskolestudier" så hänvisar de till Antagning.se. Så det enda de gör är att lots till hur man lämnar in ansökan till komvux, i princip.

      Men det dumma är också att när man kontaktar de på Antagning.se så bollar de tillbaka till "vägledningscentrum" på kommunen. De är helt ohjälpsamma! Visste ni att man måste ha en aktiv ansökan hos Antagning.se för att kunna ställa allmänna frågor om meriter? Det är helt sant. Dessutom, om man ringer in istället, så hamnar man på "första linjen" när man väljer "antagningsservice", vilket är samma personer som sitter i chatten på Antagning.se. Och de är lika ovetande i telefon som i chatten. Man måste be att bli kopplad till en "antagningshandläggare" som sitter bakom och hånskrattar (antagligen). Och för det behövs en aktiv ansökan för att bli framsläppt! Så fungerar UHR alltså. Så då ska man alltså lämna in en ansökan på låtsas!? För att få prata med ansvarig person på en myndighet? Det är byråkrati på riktigt. Och har man tur så de släpper fram en till en handläggare, så kanske man har oturen att hamna hos den sektion som behandlar "utländska" (och ej svenska) meriter, och de kan inte koppla vidare i sin telefon, utan man måste ringa om och gå igenom hela snurran på nytt.

      Så hur ska man då kunna få rätt information om studier, om sakfrågor av betydelse så som meritvärde, jämförelsetal, och annat? Det är helt omöjligt! Man är helt åtlämnad åt sig själv.

      Jag misstänker att anledningen till att de på Antagning.se vill att man ska ha en aktiv ansökan är helt enkelt för att de själva ska slippa räkna på meritvärden, för när man är sökande så går en dator igenom alla betyg och gör beräkningen. Jag kan offra min vänsterhand på att det är helt sant! Jag vet att det är jobbigt att räkna på meritvärde. Men det är bara tre räkneoperationer: multiplikation, addition, och division. Så får man jämförelsetal, men man måste veta hur man gör. Men det kan ju vara en liten detalj bara som man vill rådfråga om, och de säger bara blankt nej, man måste göra en ansökan för att de ska kunna hjälpa en. Att jag har en Excel fil med alla mina betyg som räknar ut det här åt mig bryr de sig inte om. Vi är alla lika dumma och jobbiga ur deras perspektiv.

      Angående delning av kurs! De studievägledare på Vägledninscentrum har bollat i två veckor sig emellan: skolan, vägledningscentrum, skolan, vägledningscentrum, fram och tillbaka. Till slut visste jag vem jag behövde ta kontakt med, tack vare en snäll kvinna på UHR som jag fick tala med (en handläggare). Jag behövde dela Naturkunskap 1b så att jag fick de där konstiga 1a1 och 1a2 istället inskrivna. Ska inte en studievägledare veta att det är ett fall för rektorn? Jag började ringa rektorn. Jag ringde honom 5 gånger, men han svarade inte. Jag skickade mejl, han svarade inte. Han var alltid upptagen. I 2 veckor och 3 dagar pågick det. Till slut tog jag kontakt med skolchefen, via mejl, för att få det på pränt. Jag skrev ett långt och skarpt mejl, och undrade vad de håller på med. Då blev det aktivitet! Då fick jag genast svar av rektorn. Det tog över en månad att dela den jävla kursen! Ni får ursäkta ordvalet, men jag blir förbannad bara när jag tänker på det. Det hade gått snabbare att göra prövning eller läsa halvan (1a1) av den helkurs (1b) som jag redan hade betyg i än att få min kurs delad.

      Så det här med delning av kurs i fysik, som i det här fallet är det som Ali behöver göra eventuellt, det kan bli lättare sagt än gjort. Det vet jag av egen erfarenhet som sagt. En enkel administrativ åtgärd kan snabbt förvandlas till en långresa. Jag kan bara hoppas att andra inte behöver uppleva denna byråkrati (för vad mitt "hopp" om att andra ska slippa lida är värt).

      Vilken knäppgök har bestämt att Naturkunskap 1b inte ska kunna utbyteskompletteras med Naturkunskap A? Varför måste det strikt stå "1a1"? Det var kvinnan jag talade med på UHR som berättade att hon hade varit med om att det var en tjej som sökte en utbildning som behövde ha just "1a1" men hade 1b. Hon tipsade mig om att man kunde kontakta rektorn för att få den kursen delad. Men alltså... Naturkunskap 1b är ju... 1a1 och 1a2 tillsammans... varför är Skolverket/UHR blinda för det? Det är ju de som har bestämt att 1a1 och 1a2 tillsammans ska motsvara 1b. Vad är problemet? Varför kan de inte härleda med bara tankens kraft att en eleve som har 1b faktiskt redan har 1a1 också? Varför måste det stå inskrivet "1a1" för att de ska fatta att 1b är 1a1?

      Så här korkat är det med de andra "delbara" kurserna. Det har jag kollat upp. Men jag visste inte att det finns en sådan kurs inom fysik också. Jag har betyg i Fysik 1a och jag trode att det var bara den som fanns på "ettans nivå", jag visste inte om att "1b1" och "1b2" fanns också.

      Det kan bli svårt att få tag på rektorn även i andra frågor. De är jämt upptagna. De är inte lika tillgängliga som de brukade vara förr i tiden. Förr kunde man gå in till rektorn lite när man ville. Kanske var man tvungen att gå via en administratör på expeditionen, men man fick hjälp direkt, på plats. Nu håller de sig lite skymundan. Speciellt nu med den förhöjda terrorhotnivån i Sverige som få verkar vara medvetna om.

      Till mig kan man inte tillskriva att jag inte har pratat eller planerat mina studier med en studievägledare. Jag minns att jag pratade med en studievägledare innan jag skulle börja Naturkunskap 1b. Jag frågade om skillnaden mellan de olika nivåerna. Hennes svar var att det var ungefär detsamma, med bara den skillnaden att 1a1 och 1a2 är delade, medan 1b inte är det. Hon visste att jag hade IG i Naturkunskap A och ville "rätta" det. Min tanke var "varför ska jag läsa halvan om jag kan ta hela?". Så jag valde Naturkunskap 1b på 100 poäng, istället för Naturkunskap 1a1 på 50 poäng. Men jag fick inte veta då att man inte kunde byta ut min Naturkunskap A mot Naturkunskap 1b. Så det visste jag inte.

      Ali har läst 2450 poäng totalt. Nu har han "läst för mycket". Att läsa för mycket (veta för mycket) är fel inställning att ha i kunskapssammanhang. Han läste 50 poäng för mycket. Och jag! Jag läste 100 poäng i naturkunskap. Jag läste också 50 poäng för mycket! Man kan aldrig göra skolan och Skolverket/UHR nöjd! Om man läser för lite så blir de missnöjda, om man läser för mycket så blir de missnöjda. Man känner sig hopplöst förlorad i systemet. Tyvärr.

      Hade det varit upp till mig så hade jag bestämt att den här typen av "överspill" går till s.k. "meritpoäng". Om en utbildning kräver strikt 50 poäng i naturkunskap, men man råkar ha 100 poäng, så skulle jag se till att man får 0,25 i meritpoäng. För vad är meritpoäng egentligen? Det är bonusar som delas ut till flitiga elever! Att plugga 100 när 50 krävs kan också ses som exempel på läslust och flit, och det ska belönas liksom den som har läst Engelska 6 när Engelska 5 bara krävs. Man kanske inte får lika mycket, men nog ska man belönas. Det blir enkel matematik, och man behöver inte jaga en rektor som ska göra dittan och dattan.

      Jag har också läst att den här förlängningen av utfärdande av Slutbetyg beror på Covid-19. Så snällt av vår kära regering! Måste rösta på dem igen (eller inte!). Jag tror det är bara snack! Pandemin kom ju 2019 och var i princip över 2021. Dessa övergångsregler och Slutbetyg har kritiserats av lärarkåren och studievägledare redan 2012, ett år efter gymnasiereformen (och samma år som reformen av komvux för de som kompletterar). Se länken nedan.

      ”Gymnasiereformen gör gamla kurser oanvändbara”
      https://skolvarlden.se/artiklar/gymnasiereformen-gor-gamla-kurser-oanvandbara
      skolvarlden.se, publicerad 7 september, 2012

      Låt säga att man har IG-MVG betyg i 4 kurser från 2002 och det är allt man har av gymnasiet, och saknar Slutbetyg. Har man då rätt att ta ut ett Slutbetyg? Sådana betyg är väl för gamla nu? Man kan bara ta ut nya examina? De ville ju inför "bäst före" datum på betygen. Och det är infört som jag förstått det. Man har 8 år på sig att slutföra sina studier.

      Man behöver inte läsa Naturkunskap om man går Naturvetenskapsprogrammet eller Teknikprogrammet i gymnasiet. Om det kan göras gällande även Komvux vet jag inte.

      I broschyren "Gymnasiegemensamma ämnen" skriver Skolverket så här:

      "I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasie skolan – engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska/svenska som andraspråk.

      Eftersom alla elever ska läsa de gymnasiegemensamma ämnena får de en nyckel roll för att uppfylla gymnasieskolans uppdrag: att förbereda eleverna såväl för yrkesverksamhet och fortsatta studier som för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

      Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av undervisningen och prägla de kurser, inklusive de gymnasiegemensamma ämnena, som eleverna läser inom ett program.

      Omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena varierar mellan programmen. Elever på yrkesprogrammen läser generellt färre poäng av dessa ämnen än elever på de högskoleförberedande programmen. Anledningen är att elever på yrkesprogrammen ska få mer tid för programmens karaktärsämnen och bli väl förberedda för yrkesverksamhet direkt efter gymnasieskolan. På de högskoleförberedande programmen utgör de gymnasiegemensamma ämnena en del av karaktären. Högskoleförberedelse utvecklas bland annat genom fördjupade kurser inom de gymnasiegemensamma ämnena.

      På naturvetenskapsprogrammet ersätter karaktärsämnena biologi, fysik och kemi ämnet naturkunskap. På Teknikprogrammet ersätter karaktärsämnena fysik och kemi ämnet naturkunskap."

      Ni hittar broschyren här:
      https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65761f/1553960756863/pdf2583.pdf

       
    • Milla :

      Ännu en gång - tack för dina kommentarer. Du får gärna kontakta skolverket med dina synpunkter. Vi på FRåGA SYV har ingen möjlighet att förändra reglerna, bestämmelserna eller deras tolkning. Vi gör vårt bästa i det vi kan göra: försöka svara på de frågorna som ställs här i forumet med målet att underlätta för de som har frågor om yrken och studier genom att bland annat förklara vad som gäller i olika situationer. "Klaga på reglerna" kan man givetvis göra men på vilket sätt hjälper det de som ändå måste lyda under de reglerna för att reglerna gäller ju? Klagomål och förslag på förändringar bör man helst rikta dit där de kan förändras/förbättras. Eftersom FRåGA SYV inte kan fatta beslut om reglerna, då är det "ganska meningslöst" att klaga på reglerna här i forumet... Det kan man givetvis göra men det kommer inte ge ngt resultat, ingen förändring i reglerna, alltså. Jag konstaterar bara fakta. Ännu en gång tack för dina synpunkter och för ditt engagemang!
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga