Julia
    Hejsan!

    Jag går i andra årskurs på gymnasiet på det Humanistiska Programmet, med inriktning språk. Jag skulle vilja fråga lite om ämnet historia.
    Just nu så vet jag ej riktigt vad jag skulle vilja hålla på med inom framtiden, men det jag vet är att jag väldigt mycket tycker om kulturhistoria. :)

    Jag har själv kollat runt lite och jag är intresserad av yrket mathistoriker, och möjligtvis dräkthistoria. Men som jag har förstått så är dessa inriktningar inom historia ämnet ovanliga. Jag använder mig mycket av studera.nu för att få direkt och smidig information, men jag kan absolut inte hitta något om dessa.
    Efter några googlingar så verkar det som att Stockholms Universitet erbjuder en kurs i dräkthistoria.

    Min fråga är alltså om ni råkar veta lite mer om ämnet, och även vilket det bästa tillvägagångssättet är?

    Jag vet även att det nog är omöjligt att endast bli mathistoriker (om det är en officiell titel), som exempel Edward Blom som är inblandad inom många olika gångar inom mat. Så en andra fråga är om det skulle vara möjligt att kanske väga ihop mathistoria och dräkthistoria? Och om det inte går, vad de annars skulle vara bäst att kombinera med?


    Jag förstår att ni ej blir ställda dessa frågor särskilt ofta, men har ni en liten gnutta av ett svar så är jag väldigt nyfiken av att veta lite mer :)

    /Julia
    • Liselotte : Mat- och dräkthistoria är kanske mer en fråga för etnologer och kulturvetare än historiker...?

    4 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Julia,

    börja med att kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se:

    >>yrke/modevetare 

    >>yrke/mathistoriker 

    och på >>yrke/etnograf och >>yrke/etnolog

    Vill du studera mathistoria och dräkthistoria - så är det "områden" inom "historia" och det är yrke Historiker som du i första hand bör rikta in dig på, tycker jag.

    Sedan kan man som historiker bli en forskare > och/eller högskolelärare > och/eller författare >: skriva både läröböcker och "vanliga böcker" (populär-historiska) för allmänheten.

    Kika gärna också på flera yrken:
    museipedagog>

    Kulturarvspedagog>>

    HEJ! FICK NU SVAR FRÅN PROFESSOR I HISTORIA, VAR GOD LÄS NEDAN:

    Eftersom mathistoriker eller dräkthistoriker, på samma sätt som kvinnohistoriker eller medeltidshistoriker, inte är en avskild profession så är det antagligen så att det inte finns en enda väg till att få den kunskap som gör att man kan kalla sig för mathistoriker eller dräkthistoriker.
    Historiker kan ju vara dels en person som har genomgått forskarutbildningen och klarat alla tentor och därmed blivit filosofie doktor i historia och därefter fått anställning vid ett universitet eller någon annan forskningsinstitution för att ta fram ny kunskap om det förgångna. Men det kan också vara en person som skriver artiklar och böcker om historia, och som håller föredrag, men som inte för den skull har en universitetsutbildning i historia. I det senare fallet kan personen ha skaffat sig kunskap om historia och om hur ny kunskap i historia produceras genom att på egen hand läsa mycket. Om en historiker sen specialiserar sig på frågor om mat i  det förflutna och tar fram ny kunskap på området då kan man säga att den personen är mathistoriker. Jag tror att en person som kallar sig dräkthistoriker snarare kan ha börjat med att läsa och utbilda sig i konsthistoria för att sedan specialisera sig i kläder. Det finns ju också här vid Stockholms universitet något som heter modevetenskap. Men det är inte alls otänkbart att en historiker specialiserar sig på kläder i det förflutna och därmed kallar sig för dräkthistoriker.
    Summan av detta resonemang är väl att den som vill bli historiker, oberoende av specialisering, antingen läser på universitet och högskola och väljer att specialisera sig på ett område, eller skaffar sig denna kunskap på något annat sätt.
    Jag har aldrig sett något jobb som vare sig mathistoriker eller dräkthistoriker utlyst men jag vet att vissa forskningscentrum eller museer kan vilja ha personer som är specialiserade liknande frågor. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska anses vara den bäst lämpade att leverera kunskap om mat eller kläder genom historien.
    Hoppas detta var klargörande.
    Med vänlig hälsning
    Professor i historia
    Stockholms universitet

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan, vi fick idag svar från en sakkunnig som jobbar idag inom samma kunskapsområde som du är intresserad av. Var god läs nedan:

    "Hej,

    tack för din fråga. Det är intressant. Och som Julia mycket väl vet så är det svårt att vara "bara" mathistoriker. Men de finns. För att bli mathistoriker eller dräkthistoriker behöver man i övrigt först och främst väldigt mycket tålamod, dessvärre. Historia är ett ämne som kräver långa studier för att förstå, vad en historiker egentligen gör, när hen skriver och forskar om historia. Det är det roligaste jag vet - jag är historiker med hull och hår. Men det tar tid. Först gäller det att läsa historia, sedan ska man så småningom specialisera sig, inom ramen för en masteruppsats eller en doktorsavhandling. Sedan ljusnar det, när man har lyckats få ett jobb.
    Jag har dock inte riktigt klart för mig, vad Julia vill göra, när hon är mathistoriker. Forska, undervisa, skriva böcker, jobba på tv?
    Mitt tips är att hon ska läsa historia på universitetet. Då upptäcker hon nog ganska snart om hon gillar historia "inifrån", alltså som ett yrke. Det är en sak att läsa om historia. Det är roligt. Men i mina ögon är det ännu mycket roligare att göra det själv, skriva historia. Att gräva ner sig i ett arkiv, läsa på vad andra har gjort, utveckla en egen fråga, ett eget perspektiv, ett eget intresse. Väldigt roligt.
    Sedan...

    Hoppas att det här svaret hjälper."

    Liselotte

    Hej igen, jag fick nu ännu ett svar - var god läs nedan:

    "...om man utbildar sig till historiker> kan man inrikta sig på de ämnen man intresserar sig för, t ex mode- och klädhistoria eller mathistoria.

    Första stegen för att bli historiker är att ta en kandidat i historia (180 högskolepoäng, dvs tre års studier), varav 90 hp ska vara i ämnet historia (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs).

    Därefter läser man ett eller två år på avancerad nivå och skriver en magister- eller masteruppsats. Därefter är man behörig att söka forskarutbildningen. På forskarutbildningen skriver doktoranden sin doktorsavhandling, vanligtvis under fyra år.

    M v h
    Studievägledare
    Institutionen för historiska studier
    Göteborgs universitet".

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    I denna bok får vi en levande och ny bild av den svenska matkulturen i början av 1500-talet. Utgångspunkt är biskop Brasks hushållspraktika, som är en unik och rikhaltig källa från tiden att ösa ur. Vi får inte bara veta vad man åt och hur man tillagade maten utan också hur man sörjde för sin personal och om tidens handel och tekniska innovationer..... - fick tips från en sakkunnig om en bok som kan bli av intresse för dig, som heter BISKOP BRASKS MÅLTIDER.
    Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med deltagande av 13 forskare från olika discipliner.

    Liselotte
    • : Så bra då att jag extra jobbar på ett bibliotek där jag bor, då kan lätt få tag i den! Tack för tipset
    • Anna : Bra! låna boken och lycka till! :)
    SYV-besökare SYV

    Hej

    jag har tipset att det går att inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring matlagning med utgångspunkt i kännedom om mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

    Det finns mycket kunskap att hämta både inom mat-temat och dräkt-temat. Det är vanligt att mat och dräkt från olika historiska epoker förekommer t ex i samband med rekonstruktioner av förfluten tid.

    Rekonstruktioner i praktiken görs ofta på marknader, festivaler och andra arrangemang som tar sin utgångspunkt i historiska skeden såsom vikingatid eller medeltid.

    "Mat och dräkt" är mycket specifika delar av arkeologin och historien, och det kan vara lite svårt att livnära sig på ett jobb som enbart tar fasta på dessa båda delar av historien.

    Mitt råd är att inleda med breda studier i historia eller arkeologi, eller också mode/dräkthistoria eller etnologi, för att från de bredare kunskaperna skapa sig en plattform som det sedan går att specialisera sig utifrån.

    Hej igen, jag fick nu ett kort svar från en annan person som är rätt bra insatt i ämnet... se om hans svar också blir till hjälp:


    Hej,

    Eleven väljer att studera historia eller etnologi och inriktar sig på önskat område. Örebro universitet ger kurser i måltidskunskap och där ingår mathistoria, Stockholms universitet ger kurser i modevetenskap, http://www.ims.su.se/modevetenskap, och där ingår mycket om klädernas kulturhistoria.

    Hej igen, var god se ännu ett annat svar, nedan:

    Mathistoria är fortfarande ett ganska outforskat område...

    ... ämnet materiell kultur kan "snudda vid" sådant som mat och dräkt.

    "Materiell kultur" brukar oftast vara en del av en större kurs. Annars är både mathistoria och dräkthistoria ämnen som man kan välja att rikta in sig på när det är dags att skriva uppsats.

    Den rakaste vägen att gå är att helt enkelt studera historia på universitetet.

    Konstvetenskap är ett ämne som kan vara värt att komplettera historiestudierna med om man är intresserad av mat och dräkt.

    Slutligen kan jag nämna att det finns forskare som specialiserat sig på mathistoria men är i grunden etnologer>.
     
    Vänligen
     
    PhD student (doktorand)
    Department of History

    Och ännu ett svar, var god läs nedan:

    Man får läsa historia eller idéhistoria och under studiernas gång orientera sig mot de områden som man finner intressanta.

    Typiskt kan det göras inom ramen för uppsatskurserna som t.ex. på Universitetet i Stockholm börjar under andra terminen där man mera fritt väljer sina ämnen (särskilt på de högre nivåerna).

    Därutöver kan man bläddra lite i utbildningskatalogerna och se om det erbjuds mer specialiserade kurser eller utbildningar någonstans kring de teman som man tycker är särskilt spännande.

    På Stockholms Universitet, om jag inte missminner mig, kan man läsa modevetenskap, och det är väl inte omöjligt att det ges någon kurs om mathistoria på något läroverk någonstans i Sverige.

    Är man mycket målmedveten kan man också välja institution efter lärarnas inriktning. Möjligen finns det någon historiker som ägnar sig åt mat- eller dräkthistoria. Då kan man välja att söka sig dit. Dels ökar chanserna för att ens egna intresseområden finns med i kursutbudet, dels kan man få tillgång till bra och kunnig handledning när det blir dags att ägna sig åt egen forskning.

    Sedan är det bara att kämpa på! :)
    Hoppas detta besvarade din fråga.
    De bästa hälsningar och Lycka till!

    Hej!
    Vad roligt med frågor om att bli historiker. För att studenten ska nå sitt mål behöver hen först och främst ansöka till ett kandidatprogram i historiska studier.

    Stockholms Universitet har två stycken som startar så väl HT/VT. Det ena programmet heter Kulturvetarprogrammet, det är på 180 högskolepoäng och det går att läsa mer om programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kulturvetarprogrammet-kandidatprogram-180-hp-1.28219
    Det andra programmet heter kandidatprogram i historiska studier, och du hittar mer information om det programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kandidatprogram-i-historiska-studier-180-hp-1.28243
     
    Efter att studenten läst något av dessa program, eller läst fristående kurser inom historia motsvarande 180 hp, kan personen ta ut en filosofie kandidatexamen. Därefter går det att söka en rad olika arbeten på exempelvis museum som är inriktade på mat eller kläder, exempelvis Etnografiska museet.

    Om personen vill forska och på så vis arbeta som historiker är det en tvåårig masterutbildning som gäller efter avslutade studier på grundnivå.
     
    Med vänlig hälsning
    Studie- och karriärvägledare

     
    >>Stockholms universitets Historiska institutionen

    Och så här svarar en sakkunnig från Göteborgs Universitet:

    Det finns mig veterligen ingen regelrätt utbildning på detta område (mathistoriker eller dräkthistoriker) eller någon entydig kravspecifikation för att man ska kunna kalla sig det ena eller andra. I grund och botten handlar det om att man är historiker med en tydlig specialisering på ett visst område (mat/dräkt). Om man sedan behöver ha en kandidat, magister, master eller doktorsexamen beror ju på vilken tyngd man vill ha i sin utbildning.
     
    Jag tror därmed att man kan skaffa sig utbildning på många olika sätt för att kalla sig detta.
    Ämnen som jag tänker kan vara bra att läsa är kost- och idrottsvetenskap, historia, ekonomisk historia, etnologi.
     
    Om man på www.antagning.se fritextsöker ”mat måltid” får man en hel del träffar på regelrätta kurser inom området redan på ht17, se https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2017&freeText=mat+m%C3%A5ltid&semesterPart=0
     
    Om dräkthistorker, jag tror att historia liksom etnologi kan vara bra. Även om de inte har regelrätta kurser i dräkthistoria kan man inom säkert profilera sig i detta område, liksom andra områden, när man kommer till de uppsatser man vanligen skriver när man kommit en bit på väg i ämnet.
     
    Sök på www.antagning.se  på samma sätt, ex med sökord dräkt, textil, kläder o.s.v. så kanske ni hittar kurser i området. Jag kan tänka att Högskolan i Borås har en del åt det hållet.
     
    Vänliga hälsningar

    Frågor och svar taggade med 'kemi' (132 st.)

    • Cirkulation

      Naturkunskap och kemi, fysik, biologi 1?

      Vad är skillnaden mellan naturkunskap 1b, 2 och värför är naturkunskap samma sak som biologi 1 kemi 1 och fysik 1 vad är meningen med det? Om en person har läst naturkunskap 1b och 2 är det samma sak som att de har läst som en Natur elevs biologi, kemi...

      Milla : : Hej! Vänligen läs svar i tråden på fragasyv.se/fragor/naturkunskap-eller-fysik-biologi-kemi
    • Tovaelvan

      Klarar man apotekarprogrammet?

      Jag funderar på att söka till apotekarprogrammet, gick natur och fick bra betyg utan större svårigheter. Jag fick höga betyg i kemi och biologi, kemi 2 var ganska svår men inte överdrivet. Jag har haft ganska lätt för mig i skolan generellt men...

      Milla : : Hej!Jo, jag förstår att du kan känna viss oro inför studier på en så lång utbildning. Apotekarprogrammet är känt för att vara krävande och innehålla avancerade... Läs hela svaret
    • Leonar_1

      Kan man läsa kemi 1 utan at ha betyg från 9 an?

      Jag undrar om jag kan läsa kem 1 om jag har inte läst kemi i årskurs 9, för att nu kommer mitt kemi och idrott lektion att hamna på samma tid så jag undrar om jag vill läsa kemi 1 behöver jag ha betyg från 9 eller jag kan ändå...

      Milla : : Hej,komvux kan ta in dig på att läsa kemi1 på gymnasial nivå men det är fördelaktigt för dig att först ha läst kemi på grundskolenivå (det kan du... Läs hela svaret
    • Waseemassaf11

      Hur blir man forskare?

      Hej! Jag vill bli en forskare och uppfinna mediciner och upptäcka sjukdomar. Som jag läst, det är Biomedicinska programmet som gäller på universitetet, och sen man läser till master. Men grejen är att det krävs höga meritvärde till detta...

      Milla : : Hej, om du har lägre meritvärde än vad som kan ge dig plats på önskad universitetsutbildning, gör högskoleprovet, är mitt råd.Vad gäller vägen till drömjobbet där... Läs hela svaret
    • Waseemassaf11

      Liknande program?

      Hej Jag är intresserad av att läsa någon utbildning som gör det möjligt för mig att jobba inom medicin-uppfinning. Jag gillar att undersöka sjukdomar, och skapa och uppfinna mediciner, jag vill alltså bli en forskare i detta område. Vilka...

      Milla : : Hej,vägen till att bli forskare är mycket lång och många gånger även "krokig" och osäker. Det går på förhand inte att garantera vem som kan nå målet och blir... Läs hela svaret
    • Gus

      Går det att ta examen med f i fysik 2, kemi 2 och biologi 2?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Jag är väldigt stressad över min examen. Jag ligger just nu på gränsen till godkänt i kemi 2, fysik 2 och biologi 2. Sammanlagt har jag 2600 gymnasiepoäng då jag läser alla kurser som ingår i naturprogrammet och inriktningen...

      Milla : : Hej!svar på din fråga är: som jag tolkar kraven för examensbevis - Nej, du kommer inte med F i de tre kurserna som du nämner i din fråga uppfylla kraven för... Läs hela svaret
    • Drulle

      Vad är behörighetskraven för att komma in i biologpro i stockholm uni?

      Hej, Jag undrar vad som är de särskilda behörighetskraven som behövs för att konkurrera om plats i Kandidatprogram i biologi - Studiegång biologi och Kandidatprogram i biologi - Studiegång biologi med kemi som ges ut på stockholms univeristet? I...

      Milla : : Hej,vad jag kan se på lärosätenas gemensam webbplats, www.studera.nu så krävs för särskild behörighet till utbildningen Kandidatprogram i... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur blir jag Forensiker?

      Hej! Jag går andra året på samhällsprogrammet nu med inriktning beteende. Har även lagt till kurser så som Privatjuridik som jag läser nu i 2an samt matematik 3b, italienska 3 och grafisk kommunikation till 3an. Och jag har precis insett att jag skulle...

      Daniel: : Hej Linnea! Kika gärna på Framtid.se/yrke/forensiker där i stycket UTBILDNING finns svar på din fråga om vilken högre utbildning du behöver skaffa sig: det är universitetsutbildning inom... Läs hela svaret
    • Naturvetenskap

      Kan man bli immunolog efter biomedicinska analytikerprogrammet?

      Hej, jag är mycket intresserad av biologi och kemi samt kroppens anatomi. Just nu läser jag på naturvetenskapsprogrammet och funderar på vad man ska eller kan studera på universitet. Läkare har och är fortfarande drömutbildningen men det är oerhört svårt att komma in då man behöver riktigt höga...

      Anna: : Hejsan,du ställer frågor som kräver expertkunskap, alltså måste du ställa de frågorna till de som är verksamma inom de aktuella områden eller som... Läs hela svaret
    • Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • Julia

      Bli biolog utan matte?

      Jag vill studera biologi och inrikta mig på djur (tex djurskydd, djurhållning). Jag kopplar alltid naturvetenskapliga ämnen till svår matte men det kanske inte alltid är fallet? Jag ska plugga upp matte 2 så jag kommer förhoppningsvis ha behörighet...

      Anna: : Hej Julia!vill du läsa biologi-program eller fristående kurser? För behörighet till programmen i biologi på de svenska lärosätena gäller att det för särskild behörighet brukar... Läs hela svaret
    • Jawad Sakhi

      Får en lärare sätta minimigränsen för A 100%?

      Hej! Jag har uppfattningen att enligt regler på skolverket så gäller 90% rätt besvarade frågor på ett prov (även i ett kursprov) motsvarande för betyg A. Det som är konstigt för mig är att i ämnet kemi2 har en lärare som...

      Julia: : Hej Jawad,vi som svarar här på FRåGA SYV är SYV-ar, alltså Studie- och yrkesvägledare. Vi har inte kompetens i betygssättningen. Vad jag personligen tycker eller... Läs hela svaret
    • Paulina

      Komplettera kemi 2 efter folkhögskola, hur gör jag?

      Jag har läst samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Efter det har jag läst ett naturvetenskapligt basår på folkhögskola. Tyvärr klarade jag inte Kemi 2. Jag behöver verkligen den kursen. Hur gör jag bäst för att komplettera...

      Milla : : Hejsan,för att betyget i kemi 2 ej ska påverka ditt jämförelsetal, behöver du läsa den kursen på högskola-universitet (inom naturvetenskapligt basår eller... Läs hela svaret
    • Elin

      Hur går man till väga för att bli rättskemist?

      Hej! Jag är intresserad av att jobba med rättskemi, d.v.s. att undersöka exempelvis narkotika/droger i blod/hårstrån samt urin. Jag undrar hur man ska gå tillväga för att bli det. Vilken utbildning krävs? Räcker det med kemist? Eller?

      Anna: : Hej Elin, jag undrar om det är yrket Forensiker som du är intresserad av? Grundutbildning i kemi (t.ex kandidatprogrammet i kemi) är jag säker på att man behöver (som grund) och... Läs hela svaret
    • Lova

      Hur blir man forensiker?

      Hej! Jag heter Lova och går andra året på estetiska linjen, musik, och vill vidareutbilda mig till forensiker. Kommer läsa upp till matte 3c så den biten är klar. Jag tänkte plugga cell- och molekylärbiologi i Kristianstad och jag undrar om det...

      Anna: : Hej Lova,så vitt jag vet finns det 2 vägar till att kunna bli en forensiker: via polishögskolan och via naturvetenskapliga studier på högskolenivå. Utbildning till forensiker brukar finnas för... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga