Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32160 frågor besvarade.
Hur fungerar lärarprogrammen?
4Poäng
Mac
Hej! Jag tog i våras studenten och arbetar nu som marknadskommunikatör och kommer troligtvis göra det även nästa år. Därefter vill jag dock bli lärare på gymnasial nivå och har några frågor kring detta.
Dels så undrar jag lite mer om hur lärarprogrammen är upplagda - om jag exempelvis läser lärarprogrammet för att bli ekonomi-lärare, får jag då en grundexamen inom ekonomi? I så fall innebärande möjligheten att arbeta även som ekonom.
Dessutom undrar jag över hur jag går tillväga om jag vill bli lärare i lite mer ovanliga ämnen, så som exempelvis filosofi. Självklart så förstår jag att jag inte bör bli lärare i endast filosofi, då jag blir svår att anställa, men om jag vill lägga till detta som ett av de ämnen som jag är behörig i, ska jag då läsa en hel examen i filosofi utöver min lärarutbildning?
Sist men inte minst så funderar jag även på hur det fungerar med meritpoäng på lärarprogrammet. Vilka ämnen får jag meritpoäng för? Skiljer det sig beroende på vilket ämne jag vill bli lärare inom?
Nu är det lärarbrist och man kan få jobb som lärare även utan att vara behörig lärare. Det finns exempel på när man direkt efter gymnasiet får jobba som lärare - ex. >> yrke/juniorlarare
men vill man bli Behörig lärare, så måste man få ut Lärarexamen och ansöka om lärarlegitimation. Det finns olika vägar att gå för att bli en behörig lärare.
Det finns huvudsakligen 3 vägar att gå: - att söka till ett program på en lärarhögskola;
- att läsa de ämnen på högskolenivå som man senare vill bli lärare i och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning (tre terminer på heltid);
eller
- att genom arbetslivserfarenhet skaffa sig de kunskaper som krävs för att sedan kunna komplettera för att få lärarexamen och sedan också lärarlegitimation /här är det bl a yrkeslärare >> som "faller" inom den kategorin/.
Utökat svar
Det sker förändringar i lärarutbildningar i princip hela tiden. Det är därför svårt att planera ... Det finns även en möjlighet att börja jobba som Obehörig lärare och söka sig till ngt. projekt som t.ex Lärarlyftet eller VAL-projektet som hjälper obehöriga lärare att bli behöriga.
Det pågår också en utredning och vi förväntar oss förändringar i lärarutbildningar - igen. Troligtvis kommer det större förändring i Grundskolelärarutbilndingar först... men på sikt blir det troligtvis förändringar i andra lärarutbildningar också.
Utökat svar
Det rådet jag kan ge är att antingen söka till någon PROGRAM som leder till lärarexamen;
eller läsa de ämnen som man är intresserad av att senare undervisa i - och se sen, hur man kan komma in på KPU, kompletterande Pedagogisk utbildning. Vanligtvis behöver man 3 terminers studier i ett ämne som man vill undervisa på grundskolan i och 4 terminers studier i sitt "huvudämne" på gymnasiet /och sedan räcker det med 3 terminers studier i sitt andra ämne - för gymnasielärare/.
Utökat svar
ang. Meritpoäng - du som är 19 år för grundläggande behörighet behöver EXAMENSBEVIS kan endast få meritpoäng för engelska 7, moderna språk 3 och 4 och för "högre kurser i matematik". Var god läs mer om Meritpoängsreglerna på www.gymnasieguiden.se/informeras/merit
Utökat svar
ang. lärare i Filosofi. De som blev Behöriga lärare i Filosofi har fått Lärarexamen /på något sätt.../ och så har de ett visst antal högskolepoäng i filosofi - och Skolverket bedömde att de har tillräckliga meriter för att i sin lärarlegitimation få behörighet att undervisa i filosofi.
Skolverket kan även bedöma att läraren kan bli behörig pga lång arbetslivserfarenhet... exempelvis om man har under lång tid undervisat i något ämne, och har lärarexamen i andra ämnen, kan man ansöka om utökning av sin lärarlegitimation, som kan bli beviljad.
Utökat svar
Om man inte vill eller kan söka till ett Program som leder till lärarexamen, rekommenderar vi att boka tid hos en studievägledare på lärarutbildningen på den högskola/universitet där man i första hand vill läsa - och ställa alla sina frågor till den studievägledare. Svar man kan få på olika högskolor/universitet behöer inte vara identiska... pga "akademisk frihet" kan varje högskola/universitet bestämma ganska mycket själva, lokalt.
Frågor och svar taggade med 'ledig plats på utbildningen' (3 st.)
Jag ska föröka läsa juridisk grundår i uppsala, vilket om man får vg i allt, ger en möjligen att ansluta til juristprogrammets tredje termin i uppsala. Men säg att jag inte får vg i allt, kan jag då efter grundåret söka...
Milla : :
Hejsan,jag tycker du får "ta det" med antagningen till det lärosäte där du vill studera men göra det senare; det är ännu för tidigt att spekulera om... Läs hela svaret
Hej! Jag går första året i gymnasiet nu, har precis börjat. Jag började gå ekonomiprogrammet på ett gymnasium som är svårt att komma in på men tyckte inte det kändes bra, hade ångest och stress om dagarna och särskilt...
Milla : :
Hejsan,det är ganska stort "hopp" från grundskola till gymnasiet, mycket som blir annorlunda. Och speciellt om en elev gick hela sin grundskola på en och samma skola med... Läs hela svaret
Hej. När jag gick ut i nian på speciella skola. Med bra betyg och är inte ens behörig till gymnasium som jag vill gå på. Så jag pluggar matte 1b och har goda kunskaper i det. Jag undrar om jag kan göra prövning i det. Istället för att...
Milla : :
Hej,eleven måste vara behörig till det programmet på gymnasiet som hen vill bli antagen till. Om eleven inte är behörig kan inte hen antas, även om ledig plats finns. Om vad som krävs för... Läs hela svaret