Hej Lillemor,
en bra förklaring om vad meritpoäng är - finns på gymnasieguiden.se/informeras/merit.
Det går tyvärr inte ge ett kort svar för att det är rätt komplicerat och många olika situationer kan uppstå.
Några exempel:
En elev som läser SA (valfri inrikning) läser matematik 1b och 2b (därför att det är på SA obligatoriskt). Får eleven godkänt betyg i båda kurserna, men sedan söker till en högskoleutbildning som ej kräver matematik för särskild behörighet (ex. till Konstfack eller juristprogrammet) - får man en halvmeritpoäng för matematik 2.
Men om samma elev söker till högskoleutbildningar, där matematik 2 krävs för särskild behörighet, ex. till psykologprogrammet eller till sjuksköterskeutbildningen - får hen inte merit för matte 2 (utan för att få meritpoäng inom matten, behöver hen - som lägst - ha godkänt betyg i matte 3).
*****
Sedan finns det också några få svenska högskoleutbildningar som, över huvudet taget, inte accepterar meritpoängen. Meritpoängen gäller inte heller vid ansökan till utbildningar utomlands.
*****
Det är inte obligatoriskt att läsa kurser för meritpoäng (såvida kurserna ej ingår som obligatoriska i just "ditt gymnasieprogram"); ex. ingår en kurs Moderna språk i NA som obligatorisk - men i fall eleven läser på lägre nivå än 3, får hen inte merit (det är från Mod.språk 3 som man får merit).
Engelska 7 ger en meritpoäng och den kursen ingår inte som obligatorisk i ngt gymnasieprogram. Eng 7 kan läsas inom programfördjupningen, inom Individ.val eller (om rektor så tillåter) som U-kurs (utökad kurs, utanför programmets 2500 poäng).
Jag kan, annars, ge ett praktiskt råd: läs så mycket matte, engelska och moderna språk som du kan. Det är kurser inom de ämnena som ger meritpoäng; och, för övrigt, är det bra att kunna så mycket matte, eng och olika språk, som möjligt, oavsett vad man läser efter gymnasiet eller vad man jobbar inom.
Liselotte
