Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32165 frågor besvarade.
Hur läser man utökat program på gymnasiet?
1 Svar
Hej,
att läsa ett utökat program är inte elevens rättighet utan det kan erbjudas om skolan har möjlighet + om rektorn gör bedömning att eleven kan klara det. Allmänt sett, så vill jag avråda från att läsa utökat program "i onödan"; det ger i sig inga fördelar. Nackdelarna finns: eleven läser på mer än heltid och bör lägga mer än 40 timmar per vecka på sina studier och riskerar både få sämre kunskaper i flera av kurser hen läser, lägre betyg i kurserna och att överanstränga sig "i onödan". På tal om "bredare behörighet" så vad gäller kemi och fysik, till exempel, så i fall de ämnena krävs för en viss universitetsutbildning så krävs det oftast godkända betyg i fysik2, kemi2, biologi2 och matte 4 (alltså i alla de kurserna och inte endast i fysik1a och kemi1...). Så, eleven som har godkända betyg i fysik1a och kemi1 är ändå obehörig till utbildningar som leder till yrken som Läkare, Tandläkare, Veterinär eller Marinbiolog. Så hen kommer ändå behöva komplettera för behörighet efter gymnasiet.
Vidare är det också så att på en gymnasieskola som erbjuder EK-programmet så kanske inte ens lärare i fysik och kemi finns, över huvudet taget. De ämnena läses på NA och TE. Så, du får i så fall söka till en gymnasieskola som bl.a har (i sitt utbildningsutbud) NA och/eller TE.
I praktiken brukar det gå til så här: under år 1 läser alla elever "som vanligt", ej utökat. Inför år2 kan eleven som vill läsa utökat program ansöka om det och rektorn tittar på elevens närvaro och prestation i form av kunskaper och betyg och beslutar om eleven får läsa en eller flera U-kurser. Vidare kommer det bero på hur schemat för hela skolan kommer se ut. Exempel: om lektionerna i kemi1-kursen ligger på samma tider som obligatorisk kurs, t.ex svenska 2 går för dig, så kan du ju inte missa obligatorisk kurs för att läsa en U-kurs och du kan inte klona dig heller... så du kan i så fall inte läsa den U-kurs som du vill, även om rektorn "i princip" godkänner det.
Att satsa på för mycket och sprida sin tid och energi på för många kurser är sällan en fördel. Det är oftast mycket bättre att läsa endast på heltid, 40 timmar per vecka, och satsa på mycket goda kunskaper och höga betyg. Och om du då har tid över, så kan du t.ex försöka få ett extrajobb eller läsa skönlitteratur som inte har med skolan (inte direkt i alla fall) att göra, eller engagera dig i någon förening eller lära dig ett nytt språk... bara några förslag...
Att överanstränga sig "i onödan" och riskera sin hälsa för lång tid framöver vill jag avråda från.
Studier på gymnasiet är svårare än på grundskolan. Man dyker mycket djupare in på ämnena och det går fortare med mer eget ansvar. Att ha fler inlämningsuppgifter, prov och annat som måste redovisas mot "dead-lines" kan medföra mer stress och oftast ger det inga formella fördelar inför eftergymnasiala studier... jag menar om man får betyg i fler kurser än det som krävs för examensbevis från gymnasiet.
Med det sagt, så finns det elever som läst utökat (ofta en U-kurs men även flera kurser) och tycker att de fick någon fördel av det; t.ex kan det vara så att det inte går att rymma en viss kurs inom programmets 2500poäng och den kursen krävs för särskild behörighet inför just den eftergymnasial utbildning som eleven vill komma in på. I så fall tycker jag det är befogat att läsa en U-kurs.
Nu blev det ett långt svar som går ut på att jag argumenterar emot att satsa på Utökat program. Min mening är att det är mycket bättre att försöka rymma alla de kurser som man vill och behöver läsa inom programmets 2.500 poäng.
Du kan annars höra med gymnasieskolorna... du får fråga om de brukar erbjuda läsa utökat eller inte. Om rektorn byts ut - en ny rektor tillkommer så kan mycket ändras. På varje skola är det rektorn som är ytterst ansvarig. När det är lärarbrist, så kan skolan sluta erbjuda läsa utökat. Skolorna måste inte erbjuda läsa utökat, det är inte elevens rättighet.
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
-
Vad krävs för att bli sexolog?
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret -
Skillnad på Civilekonom och Ekonomie Kandidat + Masterprogram?
Titeln säger allt
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret -
Apotekare men plugga vidare?
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret -
Vilket är bäst att studera yrkesutbildning eller en masterprogram?
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret -
Civilekonomexamen till master?
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret -
Kan man börja studera master utan att validera diplom?
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet. -
Vad är en kandidatexamen?
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad. Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret -
Yrkesmöjligheter socionom?
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
Hej, Linn, generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga