.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32051 frågor besvarade.
abcaasdfasdfasdf?
3 Svar
Hej Dante,
jag har nu kontaktat en sakkunnig och återkommer så fort jag får svar men än så länge vill jag tipsa om den här sidan>> där kontaktuppgifter till Studievägledare på Ekonomi-utbildningar på Lunds universitet finns. Och de är experter på just ekonomiska utbildnigar på just Lunds Universitet. :)
Här - får du några tel.nummer till Central Studievägledning på Lunds Universitet, som ofta kan svara på de flesta frågor som gäller studier på just Lunds Universitet, men annars så hänvisar de vidare till rätt person: 046-222 77 89 och 046-222 70 56 och 046-222 70 52 (de svarar alla vardagar mellan 9.00 och 15.00).
***
Fram tills vi får svar från den sakkunnige - kan jag endast ge allmän information om högskolestudier och kandidatexamen.
På högskolenivå läser man på heltid 30 högskolepoäng per termin /normal studietakt/. Dock får man läsa mer (och givervis får man läsa mindre också :). Max antal högskolepoäng per termin som man kan bli antagen på är 45 hp (som motsvarar studier på 150% av heltid). Man får inte mer i Studiemedel från CSN om man läser på mer än heltid.
Kandidatexamen kan man ta ut om man har läst minst 180 hp (som motsvarar heltidsstudier i 6 terminer) där minst hälften, 90 hp, är i "huvudämnet". Ang. de resterande 90 hp är det ofta så att man är tvungen att läsa 30 hp inom "näriggande ämne" och sedan kan man läsa 60 hp "fria kurser", dvs vilka som helst högskolekurser. Men det är bäst att kontrollera med just den högskola/universitet där man vill ta ut kandidatexamen. Varje högskola/universitet kan bestämma ganska mycket själva och deras lokala regler, bestämmelser och policy kan också ändras ibland. Det är därför bäst att göra PLANERING AV KANDIDATEXAMEN med Studievägledare på just det lärosäte där man vill ta ut sin kandidatexamen.
Ang. ordning i vilken kurser måste läsas. Vissa kurser är "fortsättningskurser" och man är därför inte behörig om man inte har godkänt betyg i en "underliggande kurs". I andra fall, om man är behörig och kommer in på en kurs, då får man läsa och får man godkända poäng på hela kursen, borde man också kunna ta med den i sin examen. Sedan kan det finnas "vits" att läsa kurser i en viss ordning ändå - för att då kanske man har bättre förståelse och lättare klarar av sina studier, då vissa kurser bygger "indirekt" på vissa kunskaper som man få i andra kurser. Därför kan det vara bra att försöka följa samma upplägg som programmet har (för att där har man tänkt igenom upplägget och lagt kurser i den ordningen som det är bäst att läsa dem).
Hör av dig om du själv hittar svar på dina frågor innan vi får svar från den sakkunnige!
Vänligen
Julia SYV
Hej Dante,
vi har nu fått svar från en Studievägledare inom område Nationalekonomi och här nere får du läsa det svaret i sin helhet:
Läser man fristående kurser så är det endast inom det valda huvudämnet som man måste läsa i en viss ordning pga behörighetskrav på högre nivåer. Övriga kurser som krävs för examen kan man läsa när man vill, även om det vanligtvis är mest lämpligt att läsa sin tredje termin inom huvudämnet sist (dvs så att man skriver sin uppsats sist) - men det finns inget krav vad gäller detta. Man kan alltså, som en fråga berör, exempelvis läsa handelsrätt och statistik före kursen i företagsekonomi om man söker fristående kurser.
Läser man inom ett program så faller det sig naturligt att man följer den struktur som specificeras i utbildningsplanen, för just Ekonomie kandidatprogrammet se http://www.ehl.lu.se/utbildning/program-och-kurser/nyborjarprogram/ekonomie-kandidatprogrammet, men det finns inget som hindrar att man även om man läser inom programmet väljer en lite annan studieordning än den som specificeras i utbildningsplanen.
Det som är centralt, oavsett om man läser fristående kurser eller inom ett program, är man läser de kurser som krävs för en specifik examen, och för en Ekonomie kandidatexamen gäller: kurser inom huvudämnet (tre terminer), andra examensspecifka kurser (två terminer) samt valfria kurser (en termin). Se ex http://www.lu.se/studera/examen-och-karriar/ta-ut-examen/examina/ekonomie-kandidatexamen
Hej på dig,
nyss fick vi svar från företagsekonomiska institutionen i Lund och nedan har du möjlighet att läsa deras svar, hoppas det blir till hjälp för dig:
För en filosofie kandidatexamen i företagsekonomi krävs följande:
Grundkurs i företagsekonomi, 30 hp
Fortsättningskurs i företagsekonomi, 30 hp
Kandidatkurs + uppsats, 30 hp
90 hp valfria kurser
Totalt 180 hp
För en ekonomie kandidatexamen krävs följande:
Grundkurs i företagsekonomi, 30 hp
Grundkurs i nationalekonomi, 30 hp
Statistik, 15 hp
Juridisk översiktskurs, 15 hp
Specialisering huvudområde och examensarbete (företagsekonomi, nationalekonomi, redovisning och revision – företagsekonomi), 60 hp
Övriga 30 hp är valfria (utom på redovisning och revision – där läses beskattningsrätt I, 15 hp och revisorsjuridik, 15 hp istället)
Totalt 180 hp
Antingen kan man söka ekonomie kandidatprogrammet på antagning.se eller kurserna som ingår i programmet som fristående kurser. Alla kurser söks via antagning.se.
Studenten kan plocka ihop kurserna själv till en examen. Kurserna behöver inte läsas i ordning men studenten måste se till att vara behörig till fortsättningskurserna (och därmed alltså läsa grundnivån först).
Utbildningsplanen för ekonomie kandidatprogrammet finns här: http://ehl.lu.se/utbildning/program-och-kurser/nyborjarprogram/ekonomie-kandidatprogrammet
Programstrukturen finns här: http://ehl.lu.se/utbildning/program-och-kurser/nyborjarprogram/ekonomie-kandidatprogrammet/programstruktur
När alla kurser är slutförda ansöker man själv om examen via Lunds universitets examensavdelning, se http://www.lu.se/studera/examen-och-karriar/ansok-om-examen
Frågor och svar taggade med 'matte specialisering' (14 st.)
-
Läggs Matematik specialisering in i jämförelsetalet?
Hej! Jag går nu andra året på teknikvetenskapsprogrammet. Jag planerar att ta Engelska 7, Matematik 5 och Matematik Specialisering för att få de extra 2.5 meritpoängen. Men jag har hört att Matte Spec är ett väldigt tufft ämne. Det jag...
Hej,betyg i kurserna som ger Meritpoäng räknas också in ditt snitt/jämförelsetal. Det kan du läsa om på gymnasieGuiden.se/meritpoängOm du siktar på... Läs hela svaret -
Prövning - Matematisk specialisering?
Hej! jag går i gymnasiet och vill få betyg i matematisk specialisering, för att kunna uppnå 2.5 extra meritbetyg (får en från ma 5, och en från eng 7, (tänker söka civ.ing, så ma 4 ger inget)), men min skola erbjuder ej den kursen. Kan...
Hej,om din gymnasieskola köper prövning för dig från en annan skola, så kan det lösa sig på det sättet. Det är rektor på din skola som beslutar om det. Men annars... Läs hela svaret -
Mattespecialisering?
Hej, jag undrar om vad Mattespecialisering är. Är det liksom en extra kurs man väljer som matte 5 eller kan man bara ta kursen efter gymnasiet. Ifall det skulle kunna vara en extra kurs, hur kollar man vilka skolor erbjuder kursen ?
Hej!Vad kursen Matematik specialisering innehåller kan du se på Matteboken.se/lektioner/mattespecialisering Kursen är inte obligatorisk på något svenskt gymnasieprogram och krävs inte för... Läs hela svaret -
Får man ta flera matte specialiserings kurser?
Hur många matte specialiserings kurser får man ta? Det står matte specialisering 100 poäng på skolverkets hemsida Så får man bara ta en kurs då?
Mattespecialusering får ha olika innehåll och då är det som olika kurser, så man får ta flera mattespeckurser om de har olika innehåll. -
Kan man lägga till kurser för meritpoäng utanför IV?
Hej! Jag undrar om man kan läsa till kurser för att få extra meritpoäng utanför de 2500 poäng man har i sin kursplan. Skolan jag har tänkt på kan jag läsa Matte 1-5 och Engelska 6 och 7, genom att jag väljer Matte 5 och Engelska 7 som IV,...
Hej Eliasviktigt att veta vilket program du kommer läsa på gymnasiet. om vi tar TE som exempel, se programplan: Matte specialisering får på TE läsas som en av de... Läs hela svaret -
Krävs matematik 5 för någon utbildning?
Hej! Jag har nyligen studerat tekniskt basår på Kth och kom tyvärr inte in på den civilingenjörslinjen som jag ville in på. Därför tänkte jag att studera matematik 5 och matematik specialisering på komvux. Jag blev nekad av kommunen...
Hej,så vitt jag vet så finns det inte någon svensk högskoleutbildning som för särskild behörighet skulle kräva matematik 5 eller specialisering.Det finns utbildningar... Läs hela svaret -
Högskola tidigt?
Hej det är så att jag har gjort prövning på matte 4 och matte 5 och jag går då i tvåan. I 3:an kommer jag alltså inte att ha några mattekurser att läsa på gymnasiet. Min fråga är då; finns det nån form utav...
Hej, fråga på din gymnasieskola om du kan läsa Matte specialisering; den "kursen" kan läsas flera ggr med Olika innehåll - alltså går det att läsa flera kurser i matte spec. -
Kan man läsa matematik 4 parallellt med matematik 5?
Jag ville läsa matematik 3 och 4 i tvåan och matematik 5 i trean. Jag försökte få hjälp med det förra terminen och i höstas men fick ingen hjälp. Därför är det nu försent att läsa matematik 3 och 4 under 2:an. Jag undrar...
Hej Ebba,innehåll i kurserna Matematik 5 och Matematik specialisering baserar sig på innehåll i kursen Matematik 4.Alltså, FÖRKUNSKAPER inför matte 5 och matte spec.... Läs hela svaret -
Matte 4 eller Mattespecialisering?
Hej! Mitt namn är Felicia. Jag undrar vilken kurs mellan matte 4 eller mattespecialiseringen i gymnasiet är svårast. Med andra ord vad är rangordningen på dom svåraste mattematikkurser i gymnasiet.
Hej Felicia!De svåraste kurserna i gymnasiet inom ämnet Matematik i Sverige är Matematik 5 och Matematik Specialisering. Alltså, både matte 5 och matte spec. kan läsas direkt efter matte 4.... Läs hela svaret -
Läsa matte specialisering efter gymnasiet?
Hej, Jag går teknikprogrammet och har ambitionen att eventuellt plugga någon civilingenjörsutbildning. Ska påbörja trean till hösten och ska läsa matte 5 på vårterminen. Matte 5 ger ett meritpoäng medan matte specialisering ger ett halvt,...
Hej Sebastian,Det är med Meritvärde (summan av Jämförelsetalet + meritpoängen) som man söker till högskoleutbildningar i Sverige. Om du "endast" får 2.0 meritpoäng... Läs hela svaret -
Vilka kurser ger meritpoäng?
Hej! Jag går första året på Na-programmet och skulle vilja bli antagen till läkarprogrammet sen när jag går ut . Jag undrar om vilka kurser jag kan läsa som ger meritpoäng förutom moderna språk 3 plus 4, Eng 7 och Ma 5? mvh
Du har i din fråga nämnt nästan alla kurser som kan ge dig meritpoäng - du glömde endast matematik specialisering. Länktips: info om meritpoäng på Gymnasieguiden>> -
Kan man läsa gymnasium i två år?
Jag hade väljat några extra kurser utav gymnasium i början av årskurs 9 samtidigt med grundämnena i nian. De är (Matte 1C, 2C, 3C och Engelska 5) och jag lyckades att få betyg för dessa ämnena. Dessutom Modersmål1( jag är inte Svensk). Jag har redan 500 poäng för gymnasium. Normalt sätt läser...
Hej Alex, det är jättebra att du är duktig och klarade gymnasiala kurser redan i åk9. Du har nu, formellt settt, 2,5 år = 5 terminer av gymnasiet kvar att läsa. Tyvärr finns det inte... Läs hela svaret -
Hur får jag det extra meritpoängen?
Hej! Jag går just nu på naturvetenskap, och jag har redan planerat att läsa matte 5 och matte specialisering för extra 1.5 meritpoäng. Men jag undrar vilken annarn kurs kan jag läsa för 1.0 poäng? Förutom språk eftersom jag inte riktigt bra på varken engelska och spanska som jag läste i...
Hej Maryam, Du ställde (i din kommentar) en fråga som lyder: "... om jag har B eller A i flesta kurserna och sen läser jag engelska 7 och får mellan E och C. Kommer det sänka mitt snittbetyg... Läs hela svaret -
Tenta av kurs och läsa utökat?
Hej! Jag går just nu åk 2 på naturvetenskapsprogrammet och funderar lite på det här med individuella valet. Jag valde förra året att läsa Matte 5, matte specialisering och eng 7 i åk 3 för att få 2,5 i meritpoäng (läste också språk 3 i åk 1, så har även där 0.5). Jag tycker dock engelskan är...
Hej Elin! Det är bra att du tänker långsiktigt och planerar framåt och försöker lista ut olika bra alternativ! Att läsa Utökat är inte en rättighet, det är Rektor som beslutar och på vissa skolor blir det alltid Nej med... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga