Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiepoäng' (43 st.)

    • naranciaasupremacy

      vilka kurser saknar för 2250 poäng?

      Om man går ut gymnasiet med studiebevis för att man inte kommit upp i 2250, så kan man ju läsa upp poängen på komvux. men måste det vara dem kurser man Isåfall fick F i, eller kan man välja någon annan kurs så man helt enkelt...

      Milla : : Hej,vissa kurser på gymnasienivå är obligatoriska även för examensbevis från Komvux. Allmänt, så är det inte nödvändigt att läsa samma kurser på komvux... Läs hela svaret
    • Henrik2

      Betygshöjning, steg o decimaler?

      Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas...

      Milla : : Hej,gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är... Läs hela svaret
    • André

      Bytt program med F i två ämnen, spelar någon roll för Gymnasiepoäng?

      Hej, jag har tidigare bytt från natur till samhälle och fick F i matte 1c &2c men fått godkänt i Ma 1b och kommer nog få godkänt i Ma2b. Man får endast ha 250 poäng med F i gymnasieexamen och de två kurserna som jag har F i blir 200...

      Anna: : Hej André!Du kommer inte ha F i matematik 1c in i ditt examensbevis. Du kommer få in det godkända betyget i matematik 1b (i stället). Bra om du får... Läs hela svaret
    • Tova

      Högskolepoäng på komvux?

      Hej! Har läst basår på GU. Klarade inte matematik kursen på 15 hp som jag nu skulle behöva läsa in. Denna kursen ska ge behörighet i matematik 4. Om jag nu skulle läsa detta på komvux har jag förstått det som att det är 100...

      Anna: : Hej Tova,15 hp (högskolepoäng) motsvarar heltidsstudier i en halv termin, alltså i 10 veckor (en termin på högskolenivå, högskola eller universitet, varar i 20 veckor). En gymnasial kurs... Läs hela svaret
    • SYV

      gymnasiepoäng hur många timmar totalt?

      en hundrapoängskurs på gymnasiet innebär ju ca 100 undervisningstimmar. är tanken att man utöver dessa lägga ca 100 timmar på eget arbete?

      Anna: : Hej Lovisa,ja, det du skriver i din fråga stämmer (i alla fall på ett ungefär). På komvux kan man läsa en 100p.kurs på heltid på fem veckor. Heltid = 40 timmar per vecka. En... Läs hela svaret
    • Tea

      Jag har studiebevis och pluggat upp mina poäng,hur får jag min examen?

      Hej! Jag har enbart ett studiebevis från en samhällsvetenskaplig kurs på gymnasiet där jag fick 2200 poäng. Efter gymnasiet så har jag nu studerat 5 andra gymnasiekurser för att kunna söka till högskolan. Jag har nu tillräckligt med poäng för att ha en examen, och jag trodde att det skedde...

      Julia: : Hej Tea!Du måste ansöka om att få ut examensbevis från komvux. Examensbevis brukar inte utfärdas automatiskt, i alla fall inte på komvux. Att ge svar om... Läs hela svaret
    • Albert

      Spelar det någon roll vilket gymnasie man går på med gymnasiepoäng?

      Hej, har en fråga angående gymnasien och gymnasiepoäng. Spelar det egentligen någon roll om jag går på en skola med t.ex. 250 merit eller en med t.ex. 300 merit eller har jag samma förutsättningar på båda skolorna att få lika mycket gymnasiepoäng till högskolan o senare (förutsatt att jag går...

      Anna: : Hej!vilka kurser som ingår som obligatoriska och vilka som får läsas som valbara - fastställs centralt och är exakt samma på samma gymnasieprogram, oavsett... Läs hela svaret
    • Omar

      Vad räknas i betygssnittet efter komplettering?

      Hej Jag har läst franska steg 1 och arabiska steg 1 som moderna språk på gymnasiet. Nu i efterhand har jag gjort prövning i arabiska steg 3 och 4 som moderna språk. Franska steg 1 och arabiska steg 1 räknades med i mitt betygssnitt vid senaste anmälan, då dem var en del av mina 2500 poäng på...

      Mikael: : Hej!att betygen från dina kurser räknas på det mest fördelaktiga sättet, oavsett om de ligger i examen eller som komplettering, stämmer men Antagning.se följer... Läs hela svaret
    • Moa

      Vad krävs för gymnasiekompetens?

      Hej! Min bror är född 1990 och fick inte godkänt i alla sina kurser i gymnasiet. Om jag räknat rätt så har min bror 900p av 2050p baserat på de kurser han läst och saknar därför 1150p. Jag gick ut gymnasiet 2018 och då behövde man minst 2250p och maxpoäng var 2500p. Nu ska min bror läsa upp...

      Anna: : Hej Moa!Yrkeshögskola kan ta in obehöriga. Alltså är slutbetyg eller examensbevis från gymnasiet inte ett absolut krav. Din bror kan söka och komma in på yrkeshögskola redan nu.... Läs hela svaret
    • Alissa

      Individuella val och extra meritpoäng?

      Hej! Jag ska till hösten börja i trean och har därför också gjort individuella val. Jag går på Ekonomiprogrammet och min plan är att studera vidare på Juristprogrammet. Jag har fått höra olika saker gällande extra...

      Anna: : Hejsan,om meritpoäng för dig som läser mot examensbevis - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/merit Vad gäller just din situationDu planerar söka till juristprogrammet,... Läs hela svaret
    • Armand

      Individuellt val över 200 poäng, kan jag välja bort kurser??

      Hej, går just nu andra året på gymnasiet och läser teknikprogrammet. Har redan läst över 200 poäng individuellt val, och enligt skolan kan jag läsa många fler om jag vill. Det betyder alltså att skolan erbjuder över dessa 2500 poäng som man behöver för att ta studenten. Jag vill läsa till några...

      Daniel: : Hejsan,"U" är en markering som i Examensbeviset står bredvid de kurser som (enligt rektorsbeslut, på "undantag") lästes Utöver det vanliga. Det är inte elevens... Läs hela svaret
    • Waseem

      Kan man välja vilka ämne man ska ha i sin examen?

      Hej!

      Kan man välja vilka ämne man vill ta med i sin examen? T.ex: Om man läste 2700 gymnasiepoäng (Vi förutsätter att 27 ämne, 100 p för varje ämne) kan man välja då vilka 24 ämne man vill ut av 27...

      Anna: : hej Wassem, jag vill börja med att påminna om att maximalt antal meritpoäng för moderna språk är 1,5 och uppnås via godkända betyg i mod.språk 3och4, du... Läs hela svaret
    • Carolina

      Väljs de bästa 2250p i snittet?

      Om kurserna med lägst betyg i inte krävs för behörighet, kan man "välja bort" dem/välja dom bort automatiskt så att man har de gynnsammaste 2250p + meriter när man söker till en antagning?

      Milla : : Det är Antagning.se som bestämmer vilka betyg som räknas in i de sökandes Meritvärde.  I de fall man kan tänka olika (i ”gränsfall”), räknar Antagning.se till de sökandes Fördel.
    • Gabriella

      Gymnasiebetyg + Komvuxbetyg = Behörig?

      Hej! Jag har från gymnasiet bara 2200 godkända poäng, men har sedan dess läst 800 poäng på komvux via NTI. Betyder det att jag nu är uppe i 2500 godkända poäng och har grundläggande behörighet? Hur gör jag så att jag till exempel blir behörig när jag söker utbildning via antagning.se? Läggs...

      Anna: : Hej Gabriella, du måste få ut ett Slutbetyg eller Examensbevis - på komvux (i den kommunen där du är folkbokförd). Det är inte endast "antal poäng" utan också Vilka kurser... Läs hela svaret
    • Sigrid

      Hur fungerar det med gymnasiepoängen när man har praktik?

      Hej! Jag går på hotell och turismprogrammet och ska snart ut på serveringspraktik under 5 veckor, eftersom vi läser servering 1 på detta programmet, vilket motsvarar 100 poäng. Jag undrar hur många timmar i veckan jag ska behöva göra min servering? För 100 poäng motsvarar väl ungefär 100...

      Anna: : Hej Sigrid,100 gymnasiala poäng motsvarar 100 UNDERVISNINGSTIMMAR + 100 timmar självstudier, grupparbete mm. En 100p. gymnasial kurs läser man på komvux på heltid på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga