Hej! Om man vill kunna ta ut en kandidat inom teknologi/teknik, hur vet man vilka kurser man ska/kan läsa för att sedan kunna ta ut denna typ av examen? Försökt läsa mig till info på diverse hemsidor men blir inte klokare. Har ni något exempel på upplägg isåfall?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31988 frågor besvarade.
Hur vet man vilka kurser man bör läsa?
1 Svar
Hejsan,
Det är smidigare/bekvämare och även säkrare att läsa ett universitetsprogram. Om du vill skapa din egen utbildning genom fristående kurser kommer du behöva inför varje termin leta vad som finns att söka (utbildningsutbud förändras och vad som blir sökbart nästa gång anmälan öppnar vet man först under den första dagen i anmälningsperioden), göra ansökan och sedan invänta antagningsbesked och varje gång riskerar du att inte bli antagen till "nästa kurs". Inom programmet ges garanti på kurser som ingår.
De som sätter ihop egna examina av fristående kurser tar risker: finns ingen garanti på att faktiskt kunna komma in på alla kurser som kan leda till examen. Det kan ta "stopp" av olika anledningar: kanske finns ej någon lämplig kurs att söka, och om du söker, så kanske du inte kommer in så får du vänta en termin och se om det då finns lämpliga kurser att söka och hoppas att du kommer in.
Med det sagt, så finns det många som ändå lyckas få ihop till examen av fristående kurser. Det kan, dock, ta lång tid och finns ingen garanti på att, över huvudet taget, lyckas.
Med det sagt - vidare till nästa fråga om Vilka kurser som du behöver få godkända betyg i för att ta ut kandidatexamen genom fristående kurser? Svar: varje lärosäte kan bestämma ganska mycket själv, lokalt. Du kan få olika svar från olika lärosäten. Det som är gemensamt för alla svenska lärosäten är att för kandidatexamen behöver man ha minst 90 högskolepoäng i sitt Huvudämne och totalt ska det vara 180 hp. Vilka de "fria poängen" vara, alltså i vilka kurser kan du få olika svar från olika lärosäten. Det kan t.ex krävas att ännu minst 30 hp ligger inom "närliggande område" (liknande huvudämnet).
Och för att, över huvudet taget, ha rätt att utfärda examen inom ett visst kunskapsområde, så måste lärosätet ha Examinationsrätt inom det område. Även det förändras - lärosätet kan förlora den rätten och andra lärosäten kan få. Mer information om vilka lärosäten idag har examinationsrätt inom olika kunskapsområden kan du få från UKÄ (men att ett lärosäte har examinationsrätt behöver inte heller per automatik betyda att de också använder sig av den rätten, så har i alla fall jag förstått det från de svaren som vi tidigare fått från de sakkunniga).
Det som du kan göra ganska enkelt och snabbt är att se på vilka lärosäten som det finns program inom det kunskapsområde som du är intresserad av; om utbildning finns där, då har det lärosätet examinationsrätt inom det område och också använder sig av den rätten. Det är på de lärosätena som du får boka tid med studievägledare för att göra planering mot kandidatexamen.
Ett sätt är att "skugga programmet": alltså försöka läsa alla kurser som ingår i programmet som fristående (om de ges som fristående, så klart, vilket inte alltid är fallet);
ett annat sätt är att börja läsa sitt huvudämne och läsa minst tre stycken 30hp-kurser (I,II och III eller A,B och C) och helst läsa alla de 90 hp inom huvudämne på samma lärosäte (detta för att undvika ev "överlappning" av kursmoment). Och när det börjar "närma sig" undersöka saken vidare (se hur det ser ut då...). Reglerna och deras tolkning och tillämpning kan ändras över tid. Om man gör planering mot examen med studievägledare på ett lärosäte, bör man snabba på och läsa på heltid och, om möjligt, ännu snabbare - detta för att hinna ta ut sin examen innan ev.större förändringar inträffar som kan "sätta käppar i hjulen".
Jag beklagar att vi här på FRåGA SYV saknar möjlighet att ge en förteckning över kurser som du kan läsa som fristående och sätta ihop till kandidatexamen. Det finns flera anledningar till varför vi inte kan göra det - men det viktigaste är att det är den institutionen där du vill ta ut examen som i mångt bestämmer vad som gäller. Och detta, oavsett vad någon annan säger till dig.
Hänvisningar:
information om studieformen Universitet & Högskola, i Sverige - Framtid.se/studier/universitet-hogskola
lärosätenas gemensam webb - Studera.nu
och
kontaktuppgifter till UKÄ - se uka.se/om-oss/kontakta-oss
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
-
Natur natur inriktning kurser?
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret -
Längd på gymnasiekurser?
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret -
Hur lång är kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet?
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret -
Vilka kurser läser man i årskurs 2 på florist?
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret -
Varken språk eller individuellt val ingår i år 1, vad händer då?
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret -
När får man betyg i fysik 1?
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret -
När läser man kurser?
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret -
gymnasie kurser?
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga