Hej! Jag har varit på gymnasiemässan och kollat runt lite och har inte hittat någon skola förutom Hvitfeldska som jag faktiskt tycker om. Jag vill verkligen komma in på mattespets och det är målet, har redan börjat plugga extra/repetera på grundskolans matte men det känns fortfarande obehagligt att inte veta hur många personer det är jag konkurrerar med innan provet. För att jag har A i matte och vad händer då om det inte går så bra för mig på provet? Kommer jag inte kunna komma in då? Trots att jag har över 310 p. De tar in bara 30 personer och jag vill verkligen inte stå i kö så jag vet inte vad jag ska göra för att slippa det? Kommer förmodligen vara dålig eller en normal elev som söker och så kommer jag nog få stå i kö och det är bara jobbigt för jag verkligen vill inte det. Jag vill ingenting annat än att komma in på mattespets just nu och det blir bara förstört om det inte skulle hända. Har även tänk mig välja en annan skola som har matte och fysikspets i Lund, trots att jag bor i gbg. Hur många är det egentligen som söker till mattespets varje år? Liksom det står redan 9 personer i kö, varför har de hamnat där, hur kan jag göra för att undvika att hamna i kö.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Jag vill verligen komma in på matte spets men?
1 Svar
Hej Bahar,
att du gillar matte och har A i matte, är jättebra! Men frågan är då om det är "anledning nog" att gå just matte-spets.... . Enligt statistiska uppgifter är det cirka 2% av eleverna som slutar Grundskola som har A-betyg i alla ämnen, inklusive matte. Det är alltså inte unikt eller väldigt speciellt att ha A-betyg i matematik på grundskolan. Det är jättebra att du har det, men frågan är om du har en matematisk Sär-begåvning (för att det är ju då som man rekommenderas att läsa just "spets"; där man i snabb takt läser igenom alla matte-kurser på gymnasienivå och sedan börjar läsa högskolekurser i matematik redan under sin gymnasietid; och detta samtidigt som man läser alla andra gymnasiekurser, som vanligt).
"Spets" handlar om att man har en jätte-begåvning, utomordentlig "talang" inom ngt. ämne, ngt. alldeles utöver det vanliga; och att "plugga sig till" en sådan medfödd talang, kan man inte göra: antingen så har man det eller inte. De allra flesta har inte sådana talanger, men de kan ändå ha alla A-betyg i alla ämnen och kurser de läser, vilket i så fall är jättebra.
Elever som antas till Matte-spets brukar ofta redan i årskurs 7 vara klara med hela grundskolematten (med A-betyget, så klart) och ha påbörjat läsa gymnasiematte; det är inte helt ovanligt med elever i årskurs 8 på grundskolan som redan har A-betyget i matematik 1c, som är första gymnasiekurs i det avancerade matte-spåret och ha påbörjat läsa matte 2c, som är andra kurs på gymnasiet i det avancerade matte-spåret. Hur kommer det sig? Jo, ofta är det mattelärare som märker att en elev har stor matte-begåvning och har väldigt lätt för matten, alldeles utöver det vanliga, och ger därför den eleven extra-uppgifter för att hen har annars alldeles för tråkigt på matte-lektionerna...
Sådana sär-begåvade elever är inte många, det är sällsynt, och det är några väldigt få gymnasieskolor i Sverige som erbjuder matte spets:
Danderyds gymnasium
Ehrensvardska gymnasiet i Karlskrona
Polhemskolan i Lund
Hvitfeldtsska i Gbg
Luleå gymnasieskola
Hjälp med förberedelsen inför matteprovet kan du få bl.a i en Räknestuga som drivs av mattecentrum; det är gratis. I och nära Gbg (ex. i Mölndal) finns Räknestugorna på cirka 15 ställen; se info på Mattecentrum.se/raknestugor/goteborg
Om du tycker om Hvitfeldtska gymnasiet, så är det bra om du söker flera olika utbildningar på den skolan; prioritera givetvis i första hand den utbildning som du helst vill gå, och sedan i "fallande ordning" - din "näst bästa" utbildning som alternativ nr.2 och den du minst tycker om, men ändå kan tänka dig att gå, sätter du som ditt sista alternativ.
Ang. läsa i en annan stad, t.ex i Lund (i Skåne) när du idag bor i Göteborg
Det är upp till dina vårdnadshavare att godkänna (eller inte) att du ska få bo i en annan stad. Om de godkänner, tar de också på sig ansvar för att hitta boende för dig och betala vad det kostar. Viss hjälp som täcker en Del av kostnader, kan man, förhoppningsvis, få, men inte så att det blir helt gratis.
Mina råd:
Se innehåll i mattekurserna på www.matteboken.se
Prata med din mattelärare; du kan rakt ut fråga om hen tycker du passar läsa matte-spets; sedan behöver inte din lärare 100% ha rätt... och du får givetvis söka matte-spets även om din matte-lärare skulle t.ex svara att hen tycker du passar bättre att läsa en "vanlig" utbildning på gymnasiet. På NA/naturvetenskap och på TE/teknikvetenskap läser man rätt mycket matte (även om det inte är "spets"). På de två utbildningar läser man upp till matte 4 som obligatoriska kurser + kan läsa även matte 5 och matte specialisering (dessutom kan matte specialisering läsas flera ggr, som flera olika kurser, med Olika innehåll).
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
-
Natur natur inriktning kurser?
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret -
Längd på gymnasiekurser?
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret -
Hur lång är kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet?
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret -
Vilka kurser läser man i årskurs 2 på florist?
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret -
Varken språk eller individuellt val ingår i år 1, vad händer då?
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret -
När får man betyg i fysik 1?
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret -
När läser man kurser?
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret -
gymnasie kurser?
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga