Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31941 frågor besvarade.
Kan jag omskola mig från 4-6 lärare till ämneslärare?
2Poäng
Tilda
Vill arbeta med barn, därför tänker jag mig mellanstadiet! Vet redan att jag har behörighet och har bestämt mig för att välja naturkunskap+teknik som inriktning.
Min fråga är; ifall jag skulle vilja omskola mig till ämneslärare inom svenska och naturkunskap till högstadiet (efter jag jobbat som 4-6 lärare). Måste jag då ha läst kemi/biologi/fysik eller räcker det att jag läst naturkunskap på gymnasiet och under 4-6 grundskollärareutbildningen.
Är det något mer jag behöver läsa till? Som tex någon utökad pedagogik? Har läst naturkunskap 2b och svenska 3 på gymnasiet
Ifall jag skulle vilja jobba med yngre barn så som 1-3 grundskollärare, har jag den behörigheten efter utbildningen till 4-6 lärare eller vad skulle jag behöva läsa till?
det är rätt så krångligt vad det gäller behörighet för lärare<<.
Systemet är inte flexibelt, tyvärr. Man måste på förhand bestämma sig om man vill bli lärare för lågstadiet eller för högstadiet...
Som du säkert vet, kan man undervisa som obehörig, men man får inte sätta betyg. Jag förstår att du vill bli behörig och helst även kunna ändra dig och omskola dig till andra "stadier" - uppåt eller neråt... :) i framtiden.
Det är extremt svårt att svara på frågan vad som blir möjligt om några år, typ - omöjligt att säkert veta. Stora förändringar i reglerna kan ske på några års sikt.
Det är nu två motstridiga "tendenser", kan man säga: - å ena sidan, är det lärarbrist och nästan "vem som helst kan undervisa" i brist på behöriga lärare och man kan därför tro att reglerna och möjligheterna för att kunna bli behörig lärare borde förenklas så att fler kan bli behöriga snarast möjligt; -å andra sidan, vill man höja status på läraryrket, och löner och förbättra villkor för lärare - och då ska man ha mer utbildning och mer specialiserad och kvalificerad utbildning som tar längre tid att skaffa sig.
De två olika saker går inte riktigt ihop. :(
Hur det blir i framtiden är det idag ingen som vet.
Det som gäller idag för att bli behörig lärare är att
1. ta lärarexamen - i vilka ämnen och "stadier" man vill
2. ansöka om lärarlegitimation
3. med lärarlegitimation kan man ansöka om UTÖKAD legitimation, om man läser till fler högskolepoäng eller på annat sätt (t.ex genom arbetslivserfarenhet) skaffar sig "tillräckliga kunskaper och kvalifikationer" - här har varje högskola/universitet befogenheter att göra egna tolkningar; man kan få Nej på en lärarhögskola och få Ja på samma fråga - på en annan.
Som det är idag, kan du få jobb i skolan (vikariat eller AVA, allmän visstidsanställning) utan någon som helst högskoleutbildning - se t.ex Juniorlärare<< och om man jobbar i några år som obehörig, kan man komma in i ngt. projekt typ "lärarlyftet"... eller VAL-projektet... eller ngt. annat framtida projekt - där man kan få hjälp att bli behörig lärare.
Som behörig för mellanstadiet - kan man jobba även på låg och högstadiet, kan jag tänka mig - för att det är ju lärarbrist.
I ditt ställe skulle jag tänka så här: betyg sätter lärare på Högstadiet. Som obehörig lärare får man sedan 1 juli 2015 inte sätta betyg och behöriga lärare är därför Mycket eftertraktade! Av den anledningen skulle jag sträva efter att bli behörig lärare på högstadiet (i de ämnen som intresserar mig i första hand). Sedan blir det säkert möjligt att arbeta på mellanstadiet och på lågstadiet - där sätter man ju inte betyg... och undervisa kan idag "vem som helst" göra, tyvärr.. :(
Så skulle jag tänka om jag var i "dina skor" - jag skulle skaffat mig behörighet att undervisa på högstadiet.... och ta resten sen, "som det kommer"... pga vi vet inte vilka regler som kommer att gälla om några år.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Milla : :
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Julia: :
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Milla : :
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Julia: :
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Mikael: :
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Julia: :
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Julia: :
Hej Adam;
det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Anna: :
Hej Mansoora!
De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar.
Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret