Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32119 frågor besvarade.
Kan jag välja mitt andrahandsval?
3Poäng
Thea
Hej!
Jag undrar om jag kan välja mitt andra/tredje/fjärdehandsval även om jag kommer in på mitt förstahandsval av gymnasieskolor/program?
Jag har pratat med både skolans SYV och en familjevän som är rektor på en grundskola (åk1-9) i Tyresö men de säger olika. SYV säger att om man tackar nej till sitt förstahandsval faller de andra bort medan rektorn säger att man kan välja vilket som helst av de man kommer in på.
Så vilket är sant? Jag vet att jag kommer komma in på mitt förstahandsval men är inte helt 100 på om det är där jag vill gå...
Hej Thea, gymnasieantagningssystemen funkar så att maj EJ PRÖVAS på de lägre prioriterade alternativen. Om du kommer in på ditt förstahandsval - kommer ditt Antagningsbesked se ut så här:
1. antagen
2. prövas ej
3. prövas ej
4. prövas ej
.................... Man får allt som oftast en gymnasieplats. Undantag: man kanske inte får någon gymnasieplats pga man ej är behörig eller att man har för låga betyg för att komma in på ngt. av sina alternativ... men några få elever - pga misstag och tidsbrist samt dålig samordning mellan Olika antagningskanslier kan IBLAND få två olika antagningsbesked och kan med det bli antagna till 2 olika skolor samtidigt - men detta endast om de söker till minst en skola som ligger utanför "eget upptagningsområde" där ansökan hanteras av ett annat antagningskansli; det är alltså ett Undantag pga "fel i systemet". Egentligen ska man inte kunna få platser på gymnasiet och kunna välja sen.
Info om fel och undantag skriver jag för att några elever som ev får 2 olika antagningsbesked och blir Antagna till 2 olika skolor samtidigt - ej ska tro att det är vanligt och ej ska säga till sina kompisar att man kan komma in på flera skolor samtidigt och välja sen. Därför att det kan man, som regel, inte göra.
Så, även om dina betygspoäng skulle räcka till att komma in på dina lägre prioriterade alternativ, OM DU PRIORITERADE PÅ ANNAT SÄTT - satt alternativ 2 som alternativ 1 i din ansökan, så är det för sent att ändra sig. Jag ska förklara varför det är så. Vi kan ta ett exempel (det är lite krångligt och det kan bli en lång förklaring, hoppas du orkar läsa hela den!): vi säger, för enkelhetens skull, att det finns 50 platser i både skola nr. 1 och skola nr.2 i din ansökan. Vi säger också att du har alla A-betyg i 17 ämnen och har med det 340 betygspoäng (högsta möjliga) och borde på så sätt komma överallt! :) Du blir ANTAGEN till skola nr. 1 i din ansökan. Du prövas inte till dina lägre prioriterade atternativ... Samtidigt som du får antagningsbesked, får också alla andra elever också sina antagningsbesked. Det finns i vårt exempel 50 platser på varje skola. De 50 elever som fick besked ANTAGEN på den skolan som du hade som alternativ nr.2 i din ansökan är alla jätteglada och hoppar av glädje! firar med tårtor och har berättat till släkt och vänner att de kom in. Det är fortfarande 50 platser på den skolan och 50 elever är antagna. Den som kom in sist på den skolan hade kanske 270 betygspoäng (och du har 340) - vad är ditt förslag? Menar du att antagningskansliet skulle meddela att en elev som har högre betygsvärde har ändrat sig och den som har 270 betygspoäng och som redan blev ANTAGEN ska "flytta på sig" och ge dig plats? Eller hur menar du? :) Det är ju fortfarande 50 platser ... Det antagningskansliet gör om du ändrar dig - är att ställa dig sist i reservkön till den skolan som du vill (efter det att du har ändrat dig) komma in på. Det skulle - logiskt sett - vara möjligt att ställa dig som nr. 1 i reservkön (pga du har högre betygspoäng än de andra som står i reservkön)... men det finns ju ingen garanti på att, över huvudet taget, någon kommer in från RESERV. Från RESERV kan man komma in ENDAST om någon av de Antagna "hoppar av". T.ex om du meddelar att du ej vill ha din plats där du är ANTAGEN, kommer RESERV nr.1 från reservkön till den skolan bli inkallad... och om hen var tidigare ANTAGEN på någon annan skola, befrias det plats på den skolan och reserv nr.1 kommer att bli kallad till den skolan... och om hen var tidigare ANTAGEN på ännu en annan skola, kommer reserv nr.1 från reservkön på den där skolan kallas in... och så vidare... det är mycket komplicerat. Det går tyvärr inte att göra ett system som blir till 100% rättvist och passar alla. Hur länge ska man vänta på att elever med högre betyg ska bestämma sig ang. vilken skola de vill gå på? Nu är datumet satt till sista dagen i omvalsperioden. Då ska man ha bestämt sig. Att saker kan hända och man vill ändra sig - kan hända när som... och även efter det att skolåret har börjat. Även elever med lägre betyg men som ändå är behöriga, har rätt att få en plats och få "lugn och ro". Om de skulle få flytta på sig - i fall någon elev med högre betyg ändrade sig... hur kan de då ha sommarlov och planera för skolstart? Att ha obegränsat antal platser på alla skolor så att alla fick komma in där de vill och ändra sig när som - skulle givetvis kännas bra för eleverna, men det funkar inte praktiskt sett. Hur ska man planera för lärarkapacitet, antal klasser, om lokalerna räcker? Man kan ju kanske säga att 50 eller 51 platser är inte så stor skillnad och varför inte ta in dig som har höga betyg och ändrade dig ang. skolval? Jo, så kan man ju säga... men i så fall bör alla andra också kunna ändra sig... om du får, då måste andra också få. Och då faller hela systemet. Gymnasieskolorna måste så tidigt som möjligt veta vilka elever som ska börja hos dem - detta pga olika anledningar: ex. om det är för få elever, måste lärare och annan skolpersonal sägas upp; sedan är det frågan om Språkval - på de program där moderna språk läses som obligatoriska - kommer det t.ex att finnas elever som på grundskolan t.ex läste franska och vill fortsätta med franska även på gymnasiet eller inte? Om inte - kanske lärare i franska ej kommer ha tillräckligt många elever och måste ta på sig att undervisa i andra ämnen, i vilka hen ej är behörig. Gymnasieskolorna tycker att det är mycket sent som de får besked ang vilka elever som kom in på deras skola - att början av juli är extremt sent... lärarna är på semester. Och rektor måste få ihop schemat och lärar-timmarna, klass-sammansättningar mm till första dagen skolåret börjar; ovanpå allt detta är det lärarbrist, som är ett stort problem.
Det blev en lång förklaring. Jag hoppas du orkade läsa igenom. Jag förklarade så gott jag kunde. :) Du får gärna höra av dig och svara om min förklaring var till hjälp! Bästa hälsningar ANNA
Frågor och svar taggade med 'kandidatkurs' (21 st.)
Hej! Jag undrar lite om skillnaden på en filosofie kandidatexamen i företagsekonomi och en ekonomie kandidatexamen i företagsekonomi. Som jag förstått det så får man en filosofie kandidatexamen i företagsekonomi om man läser 90 HP...
Milla : :
Hej!det finns endast generella "ramar" för kandidatexamina: de examina ska vara på 180 högskolepoäng och inom de 180 hp ska minst 90 hp vara inom "huvudämnet";... Läs hela svaret
Hej, Jag studerar just nu juridik på Uppsala universitet och har tidigare studerat på KTH på programmet fastighet och finans, där jag gick alla kurser första året förutom en kurs, organisation och ledarskap. Jag tänkte kolla med er vad som...
Milla : :
Hej,du måste samråda och göra planering kring vilka kurser du behöver komplettera med - tillsammans med SYV på de institutioner där du vill ta ut dina examina. Generellt... Läs hela svaret
För att bygga en egen examen behöver man, som jag förstått det, läsa 90 poäng i huvudområdet, och 90 poäng valfritt. Kan man då i teorin använda kurser som man läst i en examen som jag redan tagit som dessa 90 valfria poäng? Om...
Milla : :
Hej,jag är en allmän SYV och inte expert på den typen av frågor som du ställer nu, jobbar inte med att utfärda kandidatexamina... men jag kan dela med... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst mig till att samhällsvetenskapliga programmet på universitet har många olika kurser att välja på. Däribland samtliga kurser som ingår i ekonomiprogrammet. Om man läser alla dessa kurser, får man en ekonomi-examen...
Milla : :
Hej, du måste ställa din fråga och få svar från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut din examen. En viktig aspekt här blir... Läs hela svaret
Hej! Jag har pluggat till en högskoleexamen med inriktning mot fastighetsförmedling på 120hp. Jag skulle gärna vilja använda denna utbildning till vidare studier.
Det som är mest intressant är masterutbildningar inom företagsekonomi. Där...
Milla : :
Hej,du måste få svar från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Du kan få lite olika svar från olika lärosäten. Det som absolut behövs... Läs hela svaret
hej jag har läst kurser på högskolor på distans de sista åren, jag har 67,5. Vill veta vilka kurser som saknas för att jag ska kunna lyfta en kandidatexamen i redovisning? jag kan maila dig mina intyg/betyg
Milla : :
Hej,du behöver göra planering mot kandidatexamen med studievägledare på den institutionen där du vill få ut din examen. Det finns ingen som helst mening för mig att titta på dina betyg. Om du... Läs hela svaret
Om min dotter läst till civilekonom och klarat allt inklusive c-uppsatsen, men har en tenta som inte hon klarat ännu. Från det 4:e året. Kan hon då ta ta ut en kandidatexamen, dvs 3-årig ekonomexamen först och sen om hon klarar omtentan, då ta ut...
Mikael: :
Hej Camilla,det är en fråga som du och din dotter bör ställa till studievägledare på den institutionen där hon vill ta ut examen. Inom kandidatexamen måste nämligen även en godkänd kandidatkurs ingå.
Som rubriken lyder undrar jag om man kan gå från att ha studerat natur natur i gymnasiet till att läsa kriminologi, kandidatkurs. Läser just nu civilingenjör i lantmäteri vid lunds universitet och känner mig osäker kring utbildningen. Därför...
Mikael: :
Hej Hugo,en kandidatkurs ingår inom kandidatprogrammet. Man brukar läsa en kandidatkurs mot slutet av sin 3-åriga utbildning på högskola-universitet för att uppnå kraven för... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst kurser inom ljudteknik som skulle räcka till att skriva ett examensarbete, vilket är det jag behöver för att få en kandidatexamen. Jag har skrivit till ett antal skolor och frågat om de erbjuder en kurs för examensarbetet. Jag undrar...
Julia: :
Hej Alexander!Min gissning är att endast de lärosätena som i sitt utbud har minst ett kandidatprogram med rätt inriktning/innehåll, som erbjuder kandidatkurser med... Läs hela svaret
Hej, jag kan inte hitta nånstans att man skulle kunna läsa politices själv. Jag har frågat några universitet men har inte fått svar än. Kan man läsa och bygga upp programmet själv eller måste man läsa programmet tillsammans med...
Julia: :
Hej C!vad gäller kandidatexamina så kan varje lärosäte bestämma ganska mycket självt. Du kan få olika svar från olika lärosäten: högskolor och universitet. En... Läs hela svaret
Om man bygger en egen examen inom något ämne. Kan man läsa de tre stegkurserna på olika lärosäten? Till exempel svenska A på södertörns högskola svenska B på uppsala universitet och svenska C på södertörns...
Peter: :
Hej Emma!om ditt mål är att få ut kandidatexamen, blir det upp till det lärosäte där du läser kandidatkurs och tar ut examen - att bestämma vilka kurser som kan tas in.... Läs hela svaret
Hej Jag tänkte fråga om man läser 4 år civilekonom, kan man avbryta det efter 3 år och får kandidatexamen på 3 år bara?
Julia: :
Hej, det är en fråga till utbildningsansvariga på det civilekonomprogrammet som du vill läsa för att den möjligheten kan finnas på vissa lärosäten, men inte på de... Läs hela svaret
Hej! Jag har en fråga. Om jag just nu läser ett högskoleingenjörsprogram, men också skulle vilja ha en kandidatexamen i miljövetenskap, räcker det då att jag läser till 90hp inom miljöämnet och kan sen ”tillgodoräkna”...
Julia: :
Hej!Det finns endast generella regler kring kandidatexamina, alltså att det är 180 hp och minst 90 hp inom huvudämnet samt att kandidatkursen måste också finnas med - med godkänt betyg. Vilka... Läs hela svaret
Hej! Kan de poäng man läser på folkhögskolelärarprogrammet ingå i en kandidatexamen? Jag har tillräckliga poäng o arbetslivserfarenhet för att vara behörig. Jag undrar om jag kan använda de 60 hp jag kommer läsa i en...
Anna: :
Hej Maria,vilka kurser man får ta in i en kandidatexamen måste du få svar om - på den institutionen där du vill ta ut din examen. Förutom 90 hp i huvudämnet + kandidatkurs, är det upp till... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar hur jag ska gå tillväga om jag vill läsa kriminologi eller socionom och sätta ihop ett eget program? Jag har inte jättehöga betyg och tror att jag får svårt att komma in på ett färdigt program.
Mikael: :
Hej,
Socionomprogrammet kan man inte sätta ihop av fristående kurser. Och att få socionomexamen kan man dessvärre endast genom studier på socionomprogrammet.Tips! titta på "liknande... Läs hela svaret