Frågor och svar taggade med 'skåne' (24 st.)

1 Poäng

Fatima 2022-02-16

Hej! Jag undrar, kan man läsa fysik 2 utan att ha läsa fysik 1 innan? Det programmet jag är intresserad av att söka till kräver endast fysik 2. Så kan man göra det? Eller bygger fysik 2 mycket på fysik 1 som gör att det inte går att läsa fysik 2 utan att ha läst först fysik 1? I så fall vad handlar Fysik 2 om? är det mycket derivering och integrering och att man ska kunna läsa och förstå diagram, kunna trigonometri plus ytterligare saker som jag fick hörde. Stämmer det? MVH

1 Svar

1 Poäng

Anna SYV på FrågaSYV 2022-02-16

Hej Fatima!
gymnasiekurs fysik 2 bygger på kursen fysik1a - du kan läsa om det på skolverkets hemsida (om ämnet fysik på gymnasiet). Komvux kommer inte bereda dig plats på kursen fysik2 om du inte först får godkänt betyg i fysik1a-kursen. Sök läsa fysik1a, 150 poäng (en kurs som på heltid kan läsas på 7.5 veckor). Kursen fysik2 är mindre än fysik1a. Fysik2 är en 100poängs kurs och kan läsas på heltid på 5 veckor.
Du frågar också vad kursen Fysik2 "handlar om". Enligt skolverket ska fysik2-kursen behandla följande centrala innehåll:

Rörelse och krafter

    Tvådimensionell rörelse i gravitationsfält och elektriska fält.
    Centralrörelse.
    Vridmoment för att beskriva jämviktstillstånd.
    Simulering av tvådimensionell rörelse med hjälp av enkla numeriska metoder.

Vågor, elektromagnetism och signaler

    Harmonisk svängning som modell för att beskriva fenomen inom vardag och teknik.
    Reflektion, brytning och interferens av ljus, ljud och annan vågrörelse.
    Stående vågor och resonans med tillämpningar inom vardag och teknik.
    Orientering om ljudstyrka och dopplereffekt.
    Samband mellan elektriska och magnetiska fält: magnetiskt fält kring strömförande ledare, rörelse av elektrisk laddning i magnetiskt fält, induktion och några tillämpningar, till exempel växelspänningsgeneratorn och transformatorn.
    Våg- och partikelbeskrivning av elektromagnetisk strålning. Orientering om elektromagnetiska vågors utbredning. Fotoelektriska effekten och fotonbegreppet.
    Materiens vågegenskaper: de Broglies hypotes och våg-partikeldualism.
    Fysikaliska principer bakom tekniska tillämpningar för kommunikation och detektering.

Universums utveckling och struktur

    Orientering om aktuella modeller och teorier för beskrivningen av universums storskaliga utveckling och av galax-, stjärn- och planetbildning.
    Atomens elektronstruktur samt absorptions- och emissionsspektra.
    Metoder för undersökning av universum. Elektromagnetisk strålning från stjärnor och interstellära rymden.
    Metoder för att upptäcka och undersöka exoplaneter. Villkor för liv på andra planeter.

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder

    Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighetsområden och samt hur de kan utvecklas, generaliseras eller ersättas av andra modeller och teorier över tid.
    Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
    Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära och icke-linjära funktioner, ekvationer och grafer samt derivator och vektorer.
    Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
    Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av regressionsanalys, analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
    Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess, felkällor och mätosäkerhet.
    Fysikens relation till och gränser mot etiska, filosofiska och religiösa frågor.