Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31991 frågor besvarade.
Hej Emma,
du borde inte "hamna" i kompletteringsgruppen - om du i ditt EXAMENSBEVIS kommer ha godkända betyg i alla de kurser som krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker till.
Hur ditt examensbevis kommer att se ut, kan inte jag veta om, eftersom det kan bero på...
- om rektor fattade beslut om Individuellt anpassat program för dig eller inte;
- om du går om samma kurser som du förra året fick godkända betyg i eller om du inte gör det.
Allmänt gäller
Om eleven har flera betyg i samma eller i motsvarande kurser, är det det högre betyg som gäller.
Om eleven har under gymnasiet fått betyg i fler än 2500 poäng, kommer någon eller några av kurserna markeras med "U" i elevens examensbevis. "U" står för "utökat".
U-kurser räknas in i jämförelsetal i två fall: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng >>. I andra fall räknas inte betyg i U-kurser in; det blir som om eleven inte har läst dem /i alla fall när det gäller att konkurrera om plats på svenska högskolor/universitet/.
Boka tid hos SYV på din nuvarande utbildning. Fråga om det finns beslut om Individuellt anpassat program för dig. Om inte - då bör ditt examensbevis följa "den vanliga" strukturen som gäller för ditt program:
Vilka kurser som måste eller får ingå i "block" (se bild ovan) - kan du se i Programplanen för NA >>.
Ang. "hamna" i BII, kompletteringsgruppen
Det är i fall du i ditt examensbevis från gymnasiet saknar godkända betyg i alla de kurser som krävs för behörighet till just "din" högskoleutbildning /Särskild behörighet/ - och är i så fall tvungen att komplettera efter gymnasiet, som du endast prövas i BII-urvalsgruppen.
I fall du redan direkt efter gymnasiet är behörig, men väljer ändå att komplettera (för att höja ditt meritvärde), prövas du sedan i så fall både i BI (med det lägre meritvärde) och i BII (med det högre, upplästa, meritvärde).
Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...
Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret Jag avser att redogöra för min nuvarande situation i sin helhet. Mitt intresse för byggnader och design, särskilt hur de konstrueras och planeras, har väglett mig till en framtidsvision om att starta mitt eget företag. För närvarande sparar jag för att investera i min personliga och...
Hej,det vi vet om yrket Byggingenjör berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/byggnadsingenjör Vad gäller kursinnehåll i olika högskole-och universitetsprogram, titta på... Läs hela svaret
Hej! Jag tog studenten förra året från vård och omsorgsprogrammet, jag funderar på att kanske bli byggnadsingenjör och tänker ansöka i Halmstad. Jag har läst om att jag först måste gå teknisk basårför att bli...
Hej, tekniskt basår på Högskolan i Halmstad kräver för särskild behörighet godkänt betyg i matematik 2. Om du idag ännu inte har det, sök läsa matte 2a på... Läs hela svaret Hej, har lite frågor angående högskolan/universitet. Mitt mål har varit att komma in på HHG femåriga ekonomiprogram men det ser ut som att jag precis missar antagningsgränsen, men hoppas fortfatande. Vi säger att om ja inte blir antagen, kan jag då läsa ett ekonomie kandidatprogram på 3år på tex...
Hej Alex! Vi får hoppas att du kommer in med de betyg du har. Antagningsgräns är inte konstant och kan höjas eller sänkas (vilket du vet också själv) och vi håller tummarna! Göra... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga