Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32157 frågor besvarade.
Läsa till SYV eller bli klar med beteendekandidat?
1Poäng
Emelie
Hej,
jag har äntligen, runt 30-årsåldern, kommit fram till att jag skulle vilja utbilda mig till SYV, problemet är att jag samtidigt vill komma ut och arbeta så fort som möjligt. Jag studerar i dagsläget till en kandidat i beteendevetenskap, inr pedagogik, är drygt halvvägs genom utbildningen. Jag har tittat på utbildningsplanerna till SYV och de ligger inte jättelångt ifrån det jag läser nu så att säga. Det känns lite surt att "börja om" på något som är så likt även om jag tror utbildningen hade passat mig väldigt bra. Jag skulle vilja jobba med personalfrågor eller då som SYV.
Frågan är om jag ska satsa på att ta kandidat i beteendevetenskap och hoppas på jobb efter det (läst mycket om att marknaden för både beteendevetare och personalvetare är mycket tuff) eller om jag istället bör satsa på SYV-utbildningen nästa höst.
Har bra betyg så är inte orolig för att inte komma in, men är väl inte jättesugen på att studera 3 år till. Å andra sidan kommer jag ändå "tvingas" göra det om jag inte får jobb med min beteendekandidat...
Det som är väldigt viktigt för mig är chansen till jobb, vill inte plugga 3 år till för att känna att jag inte kan få jobb efter utan det är viktigt att det blir rätt denna gång. Jag undrar hur arbetsmarknaden ser ut på 3-5 års sikt för SYV, bor i Skåne. Vilken ingångslön är rimlig (vet att det finns statistik på nätet men tycker att den ofta är missvisande då den kan gruppera ihop flera olika yrken och t.ex. visa för högt). Hur är löneutvecklingen? Vet att 31 inte är "någon ålder" men känns ändå lite motigt att sätta sig i skolbänken igen när jag hellre vill jobba. Samtidigt har jag fått intrycket att det snarare kan vara en fördel som SYVare att inte vara helt grön?
Många frågor här som ni märker och är tacksam för all hjälp och info jag kan få!
Just i Skåne är det mycket svårt att få jobb som SYV på en skola (grundskoIa, gymnasieskola, folkhögskola eller högskola). Detta pga SYV-programmet i Malmö har funnits under många år och för ca 15 år sedan har även utökat antal platser från 72 till 130 utbildningsplatser och det är sedan 15 år kommer ut ca 120 nya Syv-ar i Malmö .. och de flesta av dem vill också få jobb i Skåne, då de är ursprungligen från Skåne eller så har de flyttat till utbildningen och gått i 3 år och kanske träffade en partner, köpte bostad mm. och nu vill stanna i Skåne, för de har hunnit "rota sig" i Skåne.
Men å andra sidan... Sedan ett par tillbaka började Arbetsförmedlingen ställa strikta krav på sina underleverantörer inom Stöd&Matchning /väglening av arbetssökande/ - på att det bör vara Behöriga SYV-ar. Om det fortsätter vara så att AF ställer samma krav, då kan arbetsmarknaden för behöriga syv-ar fortsätta vara ganska god. Men då måste man vilja arbeta med vuxna arbetssökande där det dagliga arbetet går ut på att försöka fixa jobb åt folk: ta kontakt med arbetsgivare och försöka övertala dem erbjuda anställning eller praktikplats till personer som ofta saknar relevant utbildning (men inte vill eller kan gå den utbildning som de skulle behöva gå). Min personliga uppfattning (utifrån det som kollegorna berättar) är att det jobbet som man som SYV gör inom Stöd&Matchning är väldigt speciell, och passar långt ifrån alla behöriga SYV-ar. Man konfronteras ofta med många tragiska öden och "hopplösa situationer", när den arbetslöse måste få jobb men inte kan.... så om man kan tänka sig arbeta inom det område, så är det just nu mycket gott om SYV-jobb i hela Sverige. Hur det blir i framtiden, vet inte vi. Det beror på om AF ändrar sina krav eller inte.
Ang. hur du kan bli behörig SYV eller få jobb som SYV...
Du kan söka till SYV-programmet utan att du hoppar av din nuvarande utbildning och när du är Antagen, ansöka om tillgodoräknande (dvs du kan få besked vilka kurser inom SYV-programmet som du kan "hoppa över" pga du redan har betyg i samma eller i motsvarande kurser). Sedan kan du försöka läsa din nuvarande utbildning /där du har platsgaranti inom programmet - ... om jag förstår dig rätt, så läser du ett Program?/ - och läsa SYV-programmet samtidigt (och speciellt om du får tillgodoräknat dig mycket och det blir i så fall inte så många kurser kvar att läsa).
Ett annat sätt är att du med den utbildning du får på ditt program - söker jobb som SYV. På skolorna finns det inte strikta krav på att man måste just ha utb från SYV-programmet. Rektor kan dock föredra det, men kan också anställa vem hen själv vill, med en annan utbildning, alltså. Det skulle hjälpa mycket om du redan nu sökte jobb som SYV på deltid på någon skola. Många skolor söker deltids-syvar (förekommer även anställningar på 10% av heltid, dvs en förmiddag i veckan eller en hel dag varannan vecka). Anställning som SYV på 20% på en liten skoIa är ganska vanlig. Men just i Skåne är det, som sagt, "traditionellt svårt" att få jobb som SYV. Jag känner personligen flera SYV-ar som har tvingats flytta från Skåne. Det finns också exempel när folk med Syv-examen arbetar som Utredare på försäkringskassan>>, och med andra jobb som man kan få där man inte behöver vara SYV.
Sammanfattning: om du vill fortsätta bo i Skåne, då är inte SYV-yrket som jag skulle satsa på i första hand. Detta pga det finns väldigt många med den utbildning i Skåne & varje år "spottar" Malmö högskola ut ännu ca 120 nya SYV-ar som alla ska trängas på den skånska arbetsmarknaden.
Bästa hälsningar
ANNA
Utökat svar
Hejsan, du undrar i din kommentar hur det står till med möjlighet att få jobb som Logoped>>
ang. prognos "arbetsmarknaden för logopeder" så står det så här i Yrkeskompasen på Arbetsförmedlingens hemsida:
Utökat svar
Personligen tycker jag att det är "mindre bra" att arbetsförmedlingen gör prognos bara på ett års sikt för ett yrke där det tar 4 år att utbilda sig till. Vem är prognosen till för ? Den som redan är inne på sitt tredje eller fjärde år på Logopedprogrammet och ev. funderar på att hoppa av? :) ... för att den som funderar på att söka tiII programmet, är det intressant om det blir möjligt att få jobb om fem år! :)
Ville ge svar då jag själv i min roll som studie- och yrkesvägledare har en rätt annorlunda syn än svaret du fått.
1. Umeå Universitet har en överbyggande utbildning på 1,5 år som är till för dem som har utbildning i ett närbesläktat yrke. Utbildningen är på distans så lärare, socionomer, personalvetare m.fl över hela Sverige går den och får 50% av utbildningen tillgodoräknad genom sina tidigare studier.
2. Studie- och yrkesvägledarutbildningen ger en yrkesexamen, precis som lärare, läkare, civilingenjör, sjukgymnast, socionom med flera. Vem som heslt får inte anställas som studie- och yrkesvägledare utan en yrkesexamen krävs, precis som för lärare får en obehörig bara anställas ett år i taget om ingen annan lämplig finns. Det gäller inom grundskola, gymnasie och vuxenutbildning och styrs av skollagen.
3. I många delar av Sverige råder en väldigt stor brist på studie- och yrkesvägledare. När jag tog examen detta år blev jag erbjuden 6 jobb varav 4 var kommunala (inom två olika län) och alla var på heltid. Nu som anställd fortsätter jag få jobberbjudanden. Det är många skolor som söker nya studie- och yrkesvägledare för att de inte kan få tag i en behörig SYV och då måste de fortsätta söka någon. Detta är något som skolinspektionen kan ge anmärkningar på och några skolor har t.o.m blivt hotade med vite om de inte anställer behöriga SYV:are. Sen så självklart kan andra ha svårt att finna ett heltidsjobb på vissa orter men av de jag känner som tog examen är det bara 2 st som inte jobbar heltid inom yrket idag. Även de i den södra delen av landet. Utbilda sig gör man oftast för att man vill arbeta inom yrket, sen är det ingen rättighet att få jobb var man vill utan i de södra delarna av landet kan man då bli tvungen att flytta till en början.
4. Ingångslönerna varierar mycket. I utbildningsorterna är lönerna av logiska skäll något lägre men Lärarnas Riksförbund ser 27 500 som en lägsta nivå. Av de jag känner är 27 000 det lägsta och 31 000 högsta ingånglönen någon fått.
Hejsan! Jag går för tillfället tekniskt basår och ska plugga vidare till civilingenjör till hösten. Det jag undrar är den verkliga skillnaden i arbetslivet efter examen beroende på om man gått på till exempel KTH eller Blekinge Tekniska...
Milla : :
Hej,svårigheten i att svara på din fråga ligger i att olika arbetsgivare tänker väldigt olika. Hen som anställer kan tänka att hen i första hand vill... Läs hela svaret
Hej! Jag hittar ingen ”färdigbyggd” examen som passar mig så tänkte ”bygga” ihop en egen. Vet att jag måste läsa minst 90 HP i mitt huvudämne. Men frågan är om det verkligen funkar att göra på detta sätt? En...
Milla : :
Hej,om du inte hittar något färdigt program som du är intresserad av, så undrar jag om något lärosäte i Sverige har examinationsrätt inom det kunskapsområde som du få din... Läs hela svaret
Hej! Jag läser en utbildning på högskola men efter utbildningen får jag ingen yrkestitel eller legitimation då utbildningen är såpass ny. Jag läser nu min sista kurs och är lite orolig över att jag inte kommer klara den sista tentan....
Milla : :
Hej,du måste få svar på din fråga från studievägledare på din institution. Varje lärosäte (högskole eller universitet) får bestämma... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar hur mycket svårighetsgraden på en viss kurs/program skiljer sig på olika lärosäten? Exempelvis hur stor är skillnaden på att få godkänt eller uppnå högre betyg på en kurs vid på...
Milla : :
Hej, om det är samma kurs, med samma innehåll, så borde det inte finnas någon skillnad i svårighetsgraden. Det borde vara lika lätt eller svårt att klara... Läs hela svaret
Hej! Jag vill bygga min egen kandidatexamen, men vet fortfarande inte riktigt vilket huvud- eller biområde jag vill läsa. Jag lutar åt att bygga en kandidat inom HR, och kommer då troligtvis att välja sociologi eller arbetsrätts som huvudämne. Jag...
Anna: :
Hej Ebba!Du vinner på att få svar från studievägledare på den institutionen där du vill få ut kandidatexamen. Och detta på grund av att endast "generella ramar"... Läs hela svaret
Hej, jag kan inte hitta nånstans att man skulle kunna läsa politices själv. Jag har frågat några universitet men har inte fått svar än. Kan man läsa och bygga upp programmet själv eller måste man läsa programmet tillsammans med...
Julia: :
Hej C!vad gäller kandidatexamina så kan varje lärosäte bestämma ganska mycket självt. Du kan få olika svar från olika lärosäten: högskolor och universitet. En... Läs hela svaret
Hej! Som rubriken lyder; får man göra prövningar hos Komvux när man studerar på ett lärosäte?
Anna: :
Hej Hampus!om du med ett lärosäte menar högskola eller universitet, så är svaret ja!Om du menar studier på gymnasiet - är svar Nej. Gymnasieelever får endast... Läs hela svaret
Hej, Jag har en fråga om examensmålen som varje utbildning har på högskolan som är: 1. Kunskap och förståelse 2. Färdighet och förmågor 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. De två första...
Julia: :
Hej Emanuel!jag råder dig vända dig till studievägledare på den institutionen på det aktuella lärosäte: högskola eller universitet, där examen utfärdas (just det examen som du är... Läs hela svaret
Hej. Det är så att jag ska ansöka om examensbeviset snart och jag har 182hp och en kandidatexamen är på 180hp. Det är så att om jag tar bort en kurs kommer jag få 177.5HP och då kan jag inte få examensbevis. Hur fungerar det då?...
Milla : :
Hej Kalle,precis som Valentina skriver i kommentaren till din fråga, så måste du fråga studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Tänk... Läs hela svaret
Hej, det är så att jag är i min tredje (snart fjärde) termin och har en tenta jag ej klarat nu på flera försök. Jag har från den kursen 27 poäng av 30, men oavsett vad så har den tentan varit jobbigt för mig. Det jag undrar då...
Anna: :
Hej Denny,jag känner inte till några förbud mot att söka till en kurs, även man tidigare läst samma kurs och "nästan klarat av den". Däremot kan jag inte... Läs hela svaret
Hej! Jag heter Johanna och vill studera vidare men undrar lite över vad som gäller angående kandidatexamen via högskola till jämförelse med universitet? Enligt studera.nu så står det nämligen: ``Ett universitet har ett generellt tillstånd...
Anna: :
Hejsan,kandidatexamina ligger på Grundnivå och på den nivån är det ingen skillnad mellan att läsa på en högskola eller på ett universitet. Det är först... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ekonomi på gymnasiet och funderar nu på att läsa ett naturvetenskapligt basår för att eventuellt studera till läkare. På gymnasiet läste jag matte 3b och valde även till extra matte och har därför även läst...
Julia: :
Hej Ebba!Om du har godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 4, så har du behörighet (vad gäller matte) - till läkarprogrammet. Du behöver inte läsa matte... Läs hela svaret
Hej jag hade tänkt att gå Ekonomiprogrammet och sedan läsa ett tekniskt basår antingen på KTH, Chalmers eller Lund och sedan gå Civilingenjörs (Industriell ekonomi). Jag undrar hur platsgarantin fungerar på de olika högskolorna, jag har...
Mikael: :
Hur platsgaranti fungerar eller om den erbjuds, över huvudet taget, bestämmer varje lärosäte självt. Mycket kan förändras även till nästa termin.. basåret är det... Läs hela svaret
Hej ! Jag har en liten fråga som jag har inte kunnat hitta ett bra svar för och det gäller socionomutbildning . jag är socionomstudent som har klarat alla terminer i själva socionomutbildning ( 1,2,3,4,6,7 ) men inte Praktik ( termin 5) . Det kan vara en dum...
Peter: :
hej, eftersom det ingår obligatorisk praktik - inom socionomprogrammet - då måste den studerande vara godkänd även på praktiken för att kunna ta ut examen. Det är i alla fall... Läs hela svaret
Hej! Kan man komplettera en kandidatutbildning med C-uppsatsen som enbart saknas då HS upphört/gått samman med annan HS? Och i så fall hur går man tillväga - vem kontaktar man, då i detta fall den andra HS påstår att det inte är...
Peter: :
Hej!varje lärosäte i Sverige (högskola eller universitet) har väldigt mycket "att säga om" villkor för att kunna ta ut examen på det... Läs hela svaret