Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32160 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'matematik 1a och 1b' (13 st.)
Hej! Jag undrar bara hur man brukar göra när man pluggar till prövningar på i princip heltid. Minns inte riktigt från åk 1 men ofta gör man väll inte absolut alla delar i en mattebok. Känns som man hoppar några delar av några kapitel...
Milla : :
Hejsan,jag vill börja svara med att ställa en fråga till dig: varför vill du göra prövning i matematik 1b (och inte i 1a, en kurs där det är lättare att få högre betyg)? Om du... Läs hela svaret
Hur mycket mer i merit får man om man läser upp matte 1b från E till C? FUnderar på att läsa upp detta för att komma in på högskola men vet inte hur mycket det hjälper
Milla : :
Hej,om du i ditt examensbevis har betyget i matte 1b kan du skaffa dig betyget i matte 1a och det nya betydet i matte 1a om betyget är Högre, kommer räknas in i ditt snittbetyg... Läs hela svaret
Hej! Min son går samhällsprogrammet i ettan på gymnasiet men ska byta till barn och fritid eftersom det är den linjen han helst vill gå. Men den startar upp först efter sommaren, fanns inte att söka förra terminen. Han har kommit på linjen...
Peter: :
Hej!Om eleven har godkänt betyg i kurser som ingår i det programmet som eleven kom in på, behöver inte eleven läsa de kurserna. Men om eleven läser på gymnasiet på... Läs hela svaret
Hej! Jag gick humanistisk utbildning på gymnasiet för tre år sedan med 14.8 i merit, vilket jag tycker är väldigt lågt och planerar att höja med prövningar nu i vår. Min dröm är komma in på medie och kommunikationsvetenskap...
Anna: :
Hej Elise,om du höjer från E till A i en 100poängs-kurs som t.ex en språkkurs eller en kurs i matematik, då blir höjningen ca + 0.4. Börja med söka var du kan anmäla dig till... Läs hela svaret
Hej! Det är så att jag läste Ekonomi-juridik-programmet på gymnasiet och läste därefter ett tekniskt basår på kth för att få behörighet. Jag vill nu göra prövning inom matte 1b & 2b för att höja betygen men...
Daniel: :
Hej,om man har flera betyg i samma kurs eller i motsvarande kurser, då gäller det Högre betyget, så du kan inte sänka dina betyg i matte 1 och 2 genom prövningar. Och ja, du... Läs hela svaret
Hej Jag gör en prövning på Matematik 1a, för att höja betygen jag har fått i Matematik 1b som står i gymnasieexamen. Om jag råkar få svagare betyg på Ma1a prövningen än Ma1b betygen, kommer det sänka min meritvärde?...
Julia: :
Hej,om man har flera betyg i samma eller i motsvarande kurser, då gäller det högre betyget, oavsett i vilken ordning man fick sina betyg. Alltså som svar på din fråga: du kan inte... Läs hela svaret
Kan det finnas en möjlighet att lägga till UF som ett individuellt val i 2an?
Anna: :
Hej!Det kan vara olika hur UF-företagande bedrivs på olika gymnasieskolor. Det skiljer sig också från en skola till en annan - på vilka utbildningar: program/inriktningar som det blir... Läs hela svaret
Hej, nu är det så att jag har gått i snart 1,5 år på gymnasiet, estet media. Men jag har insett att det verkligen inte är för mig, jag kommer snart att hoppa av pga många anledningar. Jag ska börja på folkhögskola och plugga...
Anna: :
Hej Ebba!På folkhögskolornas allmänna kurser, på gymnasial nivå, läser man mot Omdöme om grundläggande behörighet och jag vill råda dig delta i "hela... Läs hela svaret
Hej jag har en fråga angående ekonomiprogrammet! Om man går ekonomi ekonomi, kan man då välja att ta bort matte 3b och ersätta den med en annan kurs?
Anna: :
Svar på din fråga är: Nej, det går inte.FörklaringI EK/inriktning Ekonomi ingår matematik 3b som en obligatorisk kurs. Obligatoriska kurser får inte tas bort. Men det går att ta ut... Läs hela svaret
Om jag ska läsa till en gymnasie examen på 2400 poäng redan har 2100 poäng och nu ska läsa historia 1b, matte 1b och svenska 1 blir mina poäng efter dessa ämnen 2400? Jag har redan läst matte 1a
Anna: :
Hej!Matte 1a och matte 1b (eller 1c) får inte ingå i samma examensbevis, därför att det är i princip "samma kurs", så det är antingen betyget i matte 1a eller i... Läs hela svaret
Hej Jag går i ekonomiprogrammet andra året och min fråga är: är det lätt att bli epidemiolog om jag går i ekonomi programmet eller spel ingen roll? om det spel ingen roll så hur kan jag bli det? vad är vägen? och hur många år...
Anna: :
Hej! Var god läs informationen på framtid.se/yrke/epidemiolog
För att /i Sverige/ kunna få anställning som Epidemiolog kan man exempelvis studera till läkare, samhällsvetare, ekonom,... Läs hela svaret
Hej, det är såhär att jag går åk 2 på Sam men vill byta skola så fort som möjligt men vill gå kvar på samma linje. Vet att det finns vissa skolor som till exempel redan läst naturkunskap i åk 1 vilket jag inte har utan skulle...
Julia: :
Svår fråga!Det är svårt för skolan att ge dig möjlighet att läsa en kurs i årskurs 3 som deras egna elever läste i år1. Med stor sannolikhet kommer du ha en annan... Läs hela svaret
Jag är nyfiken på studievägledaryrket och vore tacksam om någon kunde dela med sig hur ni upplever och tänker kring arbetet som SYV. Vad är roligast? Vad är den största utmaningen? Vilka egenskaper har en bra SYV? Övriga tankar om arbetet som...
Daniel: :
Tack för dina frågor om mitt yrke - SYV! Roligt att du är nyfiken på mitt yrke!Du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på alla dem.Vad är roligast?- Jag... Läs hela svaret