Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'ekonomiprogrammet' (317 st.)
Hej, Jag går i åk 9 och läser franska. Jag tycker det är svårt och funderar på att byta till spanska i gymnasiet. (ska gå ekonomi). Om jag fortsätter med franska vet jag att jag får extra merit, men om jag bara får E i betyg plus extra...
Milla : :
Ja, det är bättre för att det kommer ge dig högre meritvärde.Det är med meritvärdet som du konkurrerar om studieplats på de svenska högskole-universitetsutbildningar. Vissa utbildningar... Läs hela svaret
Hej! Behöver man ha bra betyg i samhäll i 9an för att det ska underlätta i ekonomi linjen i gymnasiet? Om man ligger runt E- D nu i 9an, påverkar det gymnasiet? Eller har man ens så djup samhäll i ekonomi? man har väl bara ekonomi i ekonomi och lite...
Milla : :
Hej!Kika på programplan för Ekonomiprogrammet (EK), se gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/EK/programplan/Programplan_EK.pdf - alla kurser som står under gymnasiegemensamma ämnen +... Läs hela svaret
Hej, Jag går i 9an och vill plugga hårt nu inför gymnasiet så att jag är redo. Dock vill jag veta vad jag ska specifikt höja mig i. Vilka ämnen i 9an ska jag vara bra på och ha höga betyg så det blir enklare i ekonomi gymnasiet? T.ex om jag kämpar mot ett B i matte kommer det bli enklare i...
Milla : :
Hejsan!Det är jättebra att du redan nu planerar inför studier på gymnasiet och strävar efter att stärka dina kunskaper i ämnen som kommer vara... Läs hela svaret
Jag läser nu matte 3 på komvux för att höja min merit och bli behörig för ekonomprogrammet. Får man 0,5 extra oavsett vilket betyg man får i kursen, eller får jag mindre om jag endast får E?
Milla : :
Hej,om matematik 3 krävs som särskild behörighet till din högskole-universitetsutbildning t.ex brukar det krävas inför ekonomiutbildningar på de svenska lärosätena då är... Läs hela svaret
Hej, jag har läst att man får ytterligare meritpoäng för matematik på högre nivå än vad utbildningen kräver. Jag antar att inte handlar om utbildningen man läser på gymnasiet (där läser till matte 2b i...
Milla : :
Hej,ekonomiutbildningar på de svenska lärosäten brukar kräva matte 3 för särskild behörighet; vilket betyder att man utan godkänt betyg i matte 3 är... Läs hela svaret
Hej!
Jag går andra året just nu på ekonomiprogrammet. Men jag har insett under senaste tiden att jag vill inte arbeta med ekonomi och är inte så jätteintresserad av det faktiskt. Jag vill bli dermatolog eftersom jag brinner för hudvård och hårvård. Jag undrar därför hur ska jag gå till väga...
Milla : :
Hej,För att bli dermatolog, som är en specialistläkare, måste man först utbilda sig till läkare. Det finns dock andra yrken som på olika sätt jobbar med... Läs hela svaret
Hej! Jag går i första året på ekonomiprogrammet och tänkte välja företagsekonomi men jag har svårt för matte. Mina två drömyrken är antingen marknadsförare eller skådespelare. Därför tänkte jag att det...
Milla : :
Hej,det ärliga svaret enligt min kunskap och erfarenhet är att det inte spelar någon roll. Inför de yrken som du siktar på kan man ha i princip vilken gymnasial... Läs hela svaret
Tjena, jag är inte helt 100 på vad de e som jag vill gå på gymnasiet, just nu så står de mellan ekonomi ekonomi eller teknikvetenskap, jag klurade på om man kan gå ekonomi ekonomi på gymnasiet och sedan gå teknikvetenskap på...
Milla : :
Hejsan,när du skriver om att vilja gå "teknikvetenskap på högskolan" vilka utbildningar eller vilka yrken tänker du på i så fall? Civilingenjörsprogrammen och... Läs hela svaret
Hej,
Jag är en elev som går i 2an och har bytt program från natur till ekonomi i början av årskurs 2. Jag har redan klarat matte 2c efter andra terminen i ettan, och då behöver jag inte läsa kursen detta år. Dock vill jag inte fortsätta med c-matte i 3an eftersom jag har det lite svårt för...
Milla : :
Hej,du går ekonomiprogrammet nu och där är det b-spår som läses inom ämnet matematik. Jag vet inte vilken inriktning på ekonomiprogrammet du läser: på inriktningen juridik behöver... Läs hela svaret
Hej, min son går 1a året på gymnasiet ekonomi. Han var tyvärr tvungen att byta klass efter 2 månader och missar därför sin Franska 3 men vill "läsa in" den på egen hand. Kan ni guida mig i vilken kurslitteratur vi ska köpa och...
Milla : :
Hej,i Ekonomi-programmet på gymnasiet (gäller båda inriktningar) ingår Moderna språk som ett obligatoriskt ämne. Det kan man se i... Läs hela svaret
Jag brukade gå i franska3 i ettan och klarade kursen, nu i tvåan har jag bytt till modersmål och tydligen måste jag gå kurs 3 igen då jag nyss börjat och då får jag ingen merit för det. idag på uppropet blev jag uppskriven som...
Milla : :
Hej,du skriver tyvärr inte vilket program du går på gymnasiet och det är mycket viktigt att veta det för att kunna ge dig svar.Annars, så finns det följande kurser i ämnet Modersmål... Läs hela svaret
Hej, Mitt barn har haft franska hela vägen genom grundskolan. Ska han då börja franska 3 om han börjar franska i gymnasiet ? Hinner han få franska 4 efteråt och ger det totalt 1,5 meritpoäng ? (han går på ekonomi i malmö)
Han...
Milla : :
Hej!det är inte obligatoriskt att ha meritpoäng men det gör en stor fördel vid ansökan till svenska högskolor-universitet, men läs gärna... Läs hela svaret
Hej! Kommer jag att få merit eller bara poäng om jag byter från EKEKO Redovisning och Finansiering till EKEKO med Marknadsföring? Mvh Aron
Milla : :
Hej,jag är inte säker på att jag förstår din fråga. Menar du att du vill byta lokal profil på gymnasial utbildning på ekonomiprogrammets inriktning Ekonomi? eller menar du någonting... Läs hela svaret
Hej! när jag går in i behörighetsvisaren för att kolla behörighet osv för tex ekonomi vs natur sam kommer det upp fler på natur sam såklart. dock när jag går in och kollar står det att det saknas tex kemi 1 biologi 1 och fysik1 eller...
Milla : :
Hej,gymnasiekurs Naturkunskap 2 ingår inte (som obligatorisk kurs) i något gymnasieprogram utan kan läsas som valbar kurs, om gymnasieskola erbjuder den möjligheten. Du kan titta på Programplan... Läs hela svaret
Vad ger störst jobbmöjligheter, att utbilda sig till civilekonom eller att gå ett ekonomie kandidatprogram?
Milla : :
Hej,civilekonomprogrammet är längre än kandidatprogrammet (fyra respektive tre år). På fyra år lär man sig mer än på tre år (eller... Läs hela svaret