Hej! Om man inte kommer in på gymnasiet pga att man saknar behörighet eller inte når upp till de meritpoäng som krävs, vad finns det då för möjligheter att läsa upp sina betyg (både icke godkända och höja godkända men låga betyg) för att sedan göra ett nytt försök året efter att komma in på gymnasiet? Min dotter vill gå ekonomiskt program men har av olika omständigheter halkat efter i studierna. Hon har programinriktat val mot ekonomi som alternativ B, och Individuellt alternativ eventuellt som ett alternativ (men har inte riktigt klart för mig om man kan gå det i annan kommun än sin hemkommun, vilket är hennes önskan. Det kanske ni vet?). Men vad finns det för övrigt för alternativ? Folkhögskola? Läsa hemma själv och göra nåt slags prov för att få betyg? Nåt annat?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Möjlighet att läsa upp betyg om man inte kommer in på gymnasiet?
1 Svar
Hej Marie,
platserna på Individuellt alternativ (IMA) >> är mycket dyra och andra kommuner än elevens hemkommun kommer hänvisa till hemkommunen; hemkommunen kan köpa plats hos en annan kommun, om utbildningsförvaltningen gör bedömning att det behövs + även har råd att köpa en så pass dyr utbildningsplats. Allt som oftast går eleverna på Ind.alt(IMA) i sin egen kommun, "hemkommunen", alltså där de är folkbokförda.
******
Höja betygen i grundskolekurserna är inte lätt
Kort svar är att i fall eleven är behörig till gymnasiala yrkesprogram - då "hänvisas" eleven till att söka där hen är behörig. På yrkesprogrammen kan man bli behörig till högskola. Eleven har rätt att på yrkesprogrammen läsa kurser för "högskolebehörighet". T.ex i stället för Ekonomiprogrammet kan eleven läsa på HA/inriktning Handel- och service och välja läsa svenska 2,3 och eng 6, vilket är elevens rättighet + se om det även går läsa matte 2a och kanske t o m 3b.
Tidigare fanns Preparand inom IM men finns ej sedan 1 juli 2019 längre, togs bort.
Om eleven ej går på ngn skola får hen bedriva självstudier och leta var hen kan anmäla sig till Prövningar. Att hitta var man kan göra prövning i en grundskolekurs är mycket svårt. Skolverket säger att prövningar i pågående kurser måste erbjudas, och hänvisar till skolorna. Skolorna svarar "Nej, vi erbjuder inte göra prövning hos oss och vet inte vart vi kan hänvisa"... och så går det runt-runt-... prövningsavgif för ett försök är 500kr men att anordna prövningen kostar mycket mer än så - och därför går man "back" ekonomiskt om man erbjuder prövning; skolorna har inte råd, med andra ord... Att genom prövningar höja sina grundskolebetyg bedömer vi som mycket svårt (på gränsen till omöjligt).
Som icke-behörig till gymnasiets nationella program är elevens situation upp till "hemkommunen" att försöka "lösa". "Hemkommunen" bör erbjuda "någon lösning" - inte alltid det som eleven eller vårdnadshavare tycker är bäst för eleven. Vid mycket speciella omständigheter brukar eleven kunna bli "placerad" på den dyra utbildningen Individ.alternativ men annars hänvisas eleverna till yrkesintro >>.
Platserna på Programinriktat val >> brukar vara få och med hård konkurrens om varje plats. Sedan är det också tufft att läsa ikapp: tanken på progr.inrik.val (IMV) är att eleven saknar lite grand inom ngt ämne - och kan läsa ikapp och sedan fortsätta med den vanliga klassen och ta examensbevis inom 3 år på gymnasiet (alltså, förutom att läsa det vanliga programmet så ska den eleven även läsa ikapp inom det ämnet eller de ämnen där hen ej var behörig från början... - tuffa bud! att lyckas med det kanske inte ens går, över huvudet taget).
********
Om eleven är behörig till ett yrkesprogram (men ej högskoleförberedande) då är det många ggr bättre att söka på egen hand till alla de yrkeprogrammen på alla de skolorna där eleven själv vill gå i stället för att invänta vad "hemkommunen" kommer med för förslag.
Får eleven möjlighet att gå om nian (år 9 på grundskolan) - så är det en stor förmån och jag skulle tacka Ja direkt. I så fall kan eleven höja sina betyg i grundskoleämnena. Eleven/föräldrarna kan önska att eleven går om nian, men det är "huvudman" som bestämmer - i praktiken får man svar från grundskolerektorn; det blir allt mer sällan så att omgång på grundskolan erbjuds.
Hoppas ngt i svaret jag ger nu blir till hjälp.
Hälsningar
Mikael
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
-
Vad krävs för att bli sexolog?
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret -
Skillnad på Civilekonom och Ekonomie Kandidat + Masterprogram?
Titeln säger allt
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret -
Apotekare men plugga vidare?
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret -
Vilket är bäst att studera yrkesutbildning eller en masterprogram?
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret -
Civilekonomexamen till master?
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret -
Kan man börja studera master utan att validera diplom?
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet. -
Vad är en kandidatexamen?
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad. Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret -
Yrkesmöjligheter socionom?
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
Hej, Linn, generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga