Hej! Min fråga är vad skillnaden är på kandidatprogrammet i offentlig förvaltning och statsvetarprogrammet? Vad jag har läst så verkar man kunna arbeta med liknande arbetsuppgifter efter examen, stämmer det? Känner att jag är intresserad av att jobba som utredare på försäkringskassan eller på Skatteverket osv. Kontorsjobb helt enkelt. Vilken utbildning passar bäst då? Undrar också varför antagningspoängen skiljer sig så mycket? Det är mycket enklare att komma in på offentlig förvaltning än på statsvetarprogrammet.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31972 frågor besvarade.
Offentlig förvaltning vs Statsvetarprogrammet?
1 Svar
Hej,
yrken Utredare på FK och Utredare på Skatteverket är i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att det är helt upp till en arbetsgivare att välja med vilken utbildning de anställer. Arbetsgivare brukar önska att man har "någon form av högre-universitets-högskole-utbildning" som är på 3 år eller längre men kan anställa även med annan bakgrund. T.ex finns det exempel på att man med endast gymnasiekompetens i bagaget fick jobb som Handläggare på t.ex Försäkringskassan och sedan, efter några år, har "avancerat" till utredare (kanske inte väldigt vanligt men kan hända...), och det har också hänt att man får anställning som utredare, direkt, utan att ha läst på högskolenivå men om man "i stället" har under längre tid jobbat som utredare åt ngt försäkringsbolag, så det är väldigt svårt att ge råd kring vilken utbildning man bör skaffa sig.
Du får gärna kika på platsannonserna (annonser om lediga jobb) för att se vad som står under Kvalifikationer ("din utbildningsbakgrund") på de jobben som du är intresserad av.
Vad gäller få jobb som Utredare på Skatteverket så är det, enligt vår erfarenhet, fördelaktigt att ha högre utbildning i Ekonomi och/eller Juridik.
***
Men som "direkt svar på din fråga" vad är skillnaderna mellan de två universitetsprogram som du är intresserad av, så råder jag dig att titta på Kursinnehåll i programmen, att kontakta studievägledare på de programmen och kanske också ta kontakt med studerande ambassadörer och, om du vill och kan boka bli "studerande för en dag" för att vara med på respektive program, träffa de som läser det, sitta på några föreläsningar och få en känsla på hur det är att läsa just den utbildningen.
Tänk också på att du måste helst kunna "leva med att du inte blir utredare på en myndighet", oavsett vilken utbildning du går. Det kan t.ex bli så att ingen tjänst utannonseras på flera år eller att du söker men inte får den... Eftersom "kravbeskrivning" kring kvalifikationerna är så "vag" kan arbetsgivare anställa i princip "vem som helst" och det brukar bli många sökande på varje tjänst. Är det några med examen från juristprogrammet som söker, så brukar de ha "företräde"; arbetsgivare som anställer Utredare på FK och Utredare på Skatteverket brukar i första hand välja (bland tusentals sökande) de som har Juridisk utbildning, ekonomisk utbildning och helst också även erfarenhet av att redan ha arbetat med utredningar (inom sin tidigare livserfarenhet, t.ex med utredningar på ett försäkringsbolag).
Varför antagningsgränserna till en av utbildningarna är lägre än till den andra, kan vi här på FRåGA SYV inte svara på; det kan bero på att en av utbildningarna har fler studieplatser (och då brukar antagningsgränserna vara lägre) eller att den andra utbildningen är, av någon anledning, mer populär. Du får gärna ställa den frågan till personal på institutionerna där utbildningarna ges och till antagningsgrupperna på lärosätena.
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
-
Natur natur inriktning kurser?
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret -
Längd på gymnasiekurser?
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret -
Hur lång är kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet?
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret -
Vilka kurser läser man i årskurs 2 på florist?
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret -
Varken språk eller individuellt val ingår i år 1, vad händer då?
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret -
När får man betyg i fysik 1?
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret -
När läser man kurser?
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret -
gymnasie kurser?
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga