Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'årskurs 2' (10 st.)

    • 3 Poäng
      1 Svar
      ell

      Byta skola i tvåan?

      Hej jag undrar om det är möjligt att byta skola till en skola med exat samma linje fast jag går i 2an på gymnasiet,. Jag har gått i ettan med hopp om att jag skulle trivas bättre i tvåan men känner att jag verkligen inte passar in alls. Finns det en...

      Julia: : Hej Elle,om det finns ledig plats på en skola, kan rektor ta in dig. I vilken stad går du på gymnasiet och vilket program och inriktning går du? Detta frågar jag för att se om vi har uppgifter om var... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      1 Svar
      inez

      byta gymnasium inför tvåan?

      Hej! Det är så att jag vill byta gymnasium. Jag känner att jag har valt fel linje. Ansökningsperioden har ju gått ut, 15 maj. Hade behövt lite hjälp med hur jag ska gå tillväga då jag inte vet hur allt funkar. Jag har varit i kontakt med...

      Julia: : Hejsan,du skriver bland annat: "Jag känner att jag har valt fel linje." - vilket jag tolkar som att du vill byta program och/eller inriktning.I så fall spelar det avgörande roll: om du får många... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Jessica

      Byta skola i 2:an?

      Hej, Jag undrar över hur det fungerar om man har läst några terminer på Korrespondensgymnasiet (med start i januari inte augusti) och man under tidens gång vill byta till en fysisk skola. Säg att du läst 1.5 läsår och går i 2:an. Kan du...

      Milla : : Ja, antagningen till "ettan" blir, enligt min mening enklare.Samråd annars med personal på Korrespondensgymnasiet och med den fysiska gymnasieskolan dit eleven vill byta till sen... det är en ovanlig... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Armand

      Kan jag avbryta min kurs utan att det påverkar mig negativt?

      Jag har nyligen i ettan valt till spanska 4 som kurs (för att göra den i tvåan). Den är inte obligatorisk och görs på distans, men efter spanska 3 inser jag att detta var ett misstag. Om jag då avbryter kursen (som inte är nödvändig...

      Anna: : Hej Armand, boka möte med syv på din skola - innan du påbörjar den kursen som du nu inte vill läsa. Kanske är det värt att tänka på saken över... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Alicia

      Trivs ej i skolan men kan ej byta, Vad ska jag göra?

      Hej! Jag trivs inte alls i min klass eller med mina vänner längre och känner att jag behöver byta skola inför nästa termin då jag börjar 2an på gymnasiet. Mailade en skola som jag verkligen är intresserad av att gå på men de sa att de inte kan säga än om de har någon ledig plats inför nästa...

      Daniel: : hej Alicia, jag tycker det bästa alternativet för dig är att du Under OMVALSPERIODEN - lägger in ansökan till åk1 till den skola som du är mest intresserad av. Att du... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Mikail

      Kan jag besluta mig om individuella val när 2an börjar?

      Hej, jag har beslutat mig för att läsa kursen programmering i årskurs 2 och jag har även beslutat mig för att välja bort Ledarskap och Organisations kursen som också ska hålla på i tvåan, mest för att jag är en ledare i grunden. Fast nu vill jag ändra den till en annan men jag tvekar lite...

      Julia: : aHej Mikail, en "utökad kurs" får man läsa endast om rektor fattar beslut om det. Det är ett undantag; en Extra-kurs. Angående valbara kurser: skolorna önskar ofta att... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      1 Svar
      Eleonor

      Vad ska man skicka i ansökan om byte till åk 2?

      Hej! Jag håller på att ansöka om att få byta gymnasium till åk 2 men vet inte vad för information jag behöver skicka och hur jag ska skicka detta till skolorna. Samtidigt undrar jag också vad som är skillnaden på studieplan och poängplan/timplan? Tack för svar på förhand!

      Mikael: : Hej Eleonor! Läs på http://www.fragasyv.se/info/om-att-byta-gymnasieprogram men kort förklaring är den att du bör få reda på OM DET FINNS LEDIG PLATS på det programmet (och inriktningen) dit du vill byta. Det... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      3 Svar
      Lukas

      Blev tagen för Fusk på Programmeringsprovet, vad händer?

      Hej! jag går teknik information och medieteknik. år 2. Jag har en lärare i programmering som knappt kan svenska, hans grammatik är inte som en gymnasielärare bör ha. under årets gång så har vi haft 3 prov i programmering och jag har inte klarat 2 av dom första men fick göra omprov på första...

      Mikael: : Aj-jaj-jaj! Att fuska på provet är inte bra. Det vet du ju själv också och skriver om det i din fråga. Att man är missnöjd med hur läraren undervisar kan inte rättfärdiga att man fuskar på... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Johannes

      Flytta tillbaka till Sverige och gå klart trean?

      Hej! Jag är just nu 17 år och går mitt andra år av IB kursen i Beijing, Kina på Western Academy of Beijing. Det blir kanske så nu att vi flyttar tillbaka efter sommarn då jag skulle ha börjat mitt tredje år. Finns det möjlighet att avsluta sitt tredje år i Sverige eller behöver jag gå om hela...

      Lena: : Hejsan, det bästa är nog att du tar kontakt med den IB skola du tänker dig och frågar om villkoren för att avsluta din utbildning där. Det kan nog bara dom bedöma utifrån platstillgång, vilka kurser som du läst... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Hannan

      Gå om- ha kvar bra betyg?

      Hej! Jag har funderat på att gå om årskurs 2 i gymnasiet då jag fått dåliga betyg i min gamla skola. Jag vill gå om i en ny skola, och undrar om det är möjligt att behålla de betygen som jag var nöjd med, alltså tre stycken, och göra om resten av ämnena när jag börjar årskurs 2 på nytt?

      Lena: : Hejsan, om du har F i olika kurser så har du rätt att läsa upp dom på något sätt. Har du från E och uppåt så har du dessvärre inte rätt att läsa upp dom förren efter gymnasiet. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga